I Mål och riktlinjer för elevhälsoarbetet i Borås Stad107 är det fastslaget att SPKC ska ha en samlad elevhälsokompetens. De har i uppdrag att för Stadsdelsförvaltningarna samordna elevhälsoarbetet och genomföra insatser för elever i behov av särskilt stöd. I de enskilda uppdragen som SPKC får
107 110121 fastställda av Styrgruppen för Kommungemensam förskola och skola
32
sker samverkan med stadsdelarnas elevhälsa. Vidare ska SPKC i Stadsdelsförvaltningarna följa upp och analysera elevhälsoarbetet samt föreslå åtgärder för att utveckla detta. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen ska SPKC bistå med specialistkompetens inom särskilda områden samt genomföra andra avgränsade insatser. De ska på delegation ansvara för mottagandet till
grundsärskolan och gymnasiesärskolan samt Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper och specialenheter.
SPKC arbetar på uppdrag av rektor, förskolechef och enhetschef för elevhälsan i ett lärande – skolutvecklande perspektiv för ökad likvärdighet och ett inkluderande arbetssätt. Arbetet ska vara förankrat i aktuell skolforskning. SPKC stöttar förskolans, grundskolans, gymnasieskolans och grundsärskolans personal i deras arbete med barn och elever i behov av särskilt stöd. Uppdragen kan vara av både övergripande organisationskaraktär såväl som insatser riktade till personal och elever. SPKC samverkar också med andra verksamheter t ex IFO, socialtjänsten, BUP och habiliteringen. Insatserna är kostnadsfria för de kommunala uppdragsgivarna.
SPKC:s uppdrag beställda av verksamhetens chefer fördelar sig enligt följande:
Antal uppdrag Andel uppdrag i % Förskolan
Generellt är det färre uppdrag i förskolan än i skolan. I stadsdel Öster är det betydligt färre uppdrag jämfört med övriga stadsdelar där förskolan står för den minsta andelen. Uppdragen i fristående skolor är avgiftsfinansierade.
60 Typ av uppdrag, antal De dominerande uppdragen handlar om
tal, språk och kommunikation. Väldigt få uppdrag sker inom matematik-området.
14 samverkansinsatser har riktats mot familj/skola och 6 insatser enbart mot skola och 9 insatser har varit Västbus-mötesledning.
Det finns skillnader i hur stadsdelarna ger uppdrag. I stadsdel Väster ges största andelen uppdrag inom tal, språk och kommunikation. När det gäller NPF sker flest uppdrag i stadsdel Öster.
Samverkansuppdrag sker mestadels i stadsdel Norr. Det är också skillnader inom uppdragen för normbrytande beteende där stadsdel Öster beställt förhållandevis få uppdrag.
15
När man tittar på hur uppdragen fördelar sig mellan pojkar och flickor syns stora skillnader mellan könen. Inom NPF är 31 av de 39 uppdragen riktade mot pojkar och 4 mot flickor. Övriga uppdrag är riktade till båda könen. Samma tendens gäller normbrytande beteende. Där avser 24 av de 28 uppdragen pojkar varav 10 i förskola och endast 1 av uppdragen riktar sig specifikt mot flickor (i förskolan). Skillnaden är inte lika tydlig när det gäller uppdragen för tal och språk, där 21 uppdrag av 50 är riktade mot pojkar, varav 7 i förskola, och 17 mot flickor medan 12 uppdrag inte är könsspecifika. Det är alltså en tydlig tendens att de uppdrag SPKC genomför riktar sig till pojkar. Undantaget från detta är samverkansuppdragen där 15 av 29 uppdrag är riktade mot flickor och 12 mot pojkar. Övriga är inte könsspecifika.
Fördelningen av uppdrag är 18 procent i förskolan, 31 procent i åk F-3, 28 procent i åk 4-6 och 23 procent i åk 7-9. Hur dessa är fördelade per stadsdel framgår av tabellen.
Stadsdel Väster har en kurva som pekar på fler insatser i tidiga år, men som därefter minskar medan insatserna i stadsdel Norr är fler ju äldre eleverna är. Insatserna i
förskolan i stadsdel Öster är väldigt få.
Nedanstående frågeställningar om SPKC har besvarats av förskolechefer, rektorer och gymnasiechefer i förskola, grundskola och gymnasieskola.
Vilken kännedom har förskolechef/rektor/gymnasiechef om SPKC:s uppdrag och verksamhet?
Tendensen är att kännedomen om SPKC:s uppdrag och verksamhet är större i förskola och grundskola jämfört med gymnasieskolorna, vilket förmodligen beror på att SPKC:s uppdrag har förändrats från 2011 och numera omfattar gymnasieskolan men detta har inte varit känt.
108 2 rektorer har ej besvarat frågan.
109 1 rektor har ej besvarat frågan.
110 2 rektorer har ej besvarat frågan.
111 1 rektor har ej besvarat frågan.
34
Hur uppfattar förskolechef/rektor att ansökningsförfarandet av uppdrag till SPKC
Utbildningsförvaltningen 1 1 1 3
Borås Stad 1 2 34 25 14
Har tiden från uppdragsansökan till insatser från SPKC varit rimlig?
Ja Nej Ingen erfarenhet Stadsdel Väster117 14
Stadsdel Öster118 7 1 3
Grundsärskola119 1 Särskilda
undervisningsgrupper
1
Utbildningsförvaltningen 1 2 3
Borås Stad 59 3 15
I stort sett är alla nöjda, i olika omfattning, med hur ansökningsförfarandet går till och att tiden från ansökan till insatser är rimlig. Ett mindre antal chefer har aldrig ansökt om stöd från SPKC.
Här utmärker sig förskolecheferna i stadsdel Öster genom att nästan hälften inte har erfarenheter av detta. Samma tendens finns också i förskola Väster. Detsamma gäller för gymnasierna. De säger också att de har liten kännedom om SPKC:s uppdrag och verksamhet.
112 2 rektorer har ej besvarat frågan.
113 1 rektor har ej besvarat frågan.
114 2 rektorer har ej besvarat frågan.
115 1 rektor har ej besvarat frågan.
116 2 rektorer har ej besvarat frågan.
117 1 rektorr har ej besvarat frågan.
118 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både ja och nej.
119 1 rektor har ej besvarat frågan.
35
I vilken grad har de kontakter förskolan/skolan haft med SPKC:s personal varit
Utbildningsförvaltningen 1 1 1 3
Borås Stad 1 21 38 2 13
Det finns en skillnad i hur förskolan och grundskolan uppfattar att kontakterna med SPKC:s personal har varit utvecklande för verksamheten. Förskolan är relativt samstämmiga i att detta skett i hög grad medan skolan framför en delad uppfattning i kategorierna i mindre grad och i hög grad, där i stort sett alla rektorer i stadsdel Väster svarat i mindre grad. Inom
Utbildningsförvaltningen är spridningen stor i uppfattningen.
I vilken grad har insatserna lett till förbättringar i verksamheten?
Inte alls I mindre
120 1 förskolechef har ej besvarat frågan.
121 2 förskolechefer har ej besvarat frågan.
122 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
123 1 rektor har ej besvarat frågan.
124 2 rektorer har ej besvarat frågan.
125 1 rektor har ej besvarat frågan.
126 Enhetschefen har svarat två alternativ
127 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
128 2 rektorer har ej besvarat frågan.
129 2 rektorer har ej besvarat frågan.
130 1 rektor har ej besvarat frågan.
36
När det gäller i vilken grad insatser lett till förbättringar i verksamheten är tendensen att
förskolans chefer mer frekvent tycker att det skett i hög grad jämfört med skolans rektorer som i större omfattning anger att detta skett i mindre grad, vilket är särskilt tydligt i stadsdel Väster. Inom utbildningsförvaltningen är det Tullengymnasiet som sticker ut åt det positiva hållet medan övriga inte alls tycker att insatserna lett till förbättringar alternativt inte har någon erfarenhet.
I vilken grad har insatserna lett till förbättringar för barnet/eleven?
Inte alls I mindre
På frågan om insatserna lett till förbättringar för barnet/eleven har förskolans chefer gett positiva omdömen. Endast ett fåtal chefer menar att det skett i mindre grad eller inte alls. När det gäller skolans rektorer är bilden annorlunda, där menar fler än hälften att det skett i mindre grad. Andelen rektorer i stadsdel Öster är mer positiva än de i stadsdelarna Väster och Norr. När det gäller gymnasierna har insatserna inte haft någon effekt eller effekt i mindre grad, men det är endast två skolor som har erfarenhet av på området.
I vilken grad har SPKC:s fortbildningsinsatser lett till en ökad kompetens hos förskolans/skolans personal?
131 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
132 1 rektor har ej besvarat frågan.
133 2 rektorer har ej besvarat frågan.
134 2 rektorer har ej besvarat frågan.
135 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
136 1 rektor har ej besvarat frågan.
137 2 rektorer har ej besvarat frågan.
138 1 rektor har ej besvarat frågan.
37
Särskilda
undervisningsgrupper
1
Utbildningsförvaltningen 2 1 3
Borås Stad 5 8 38 8 18
Övervägande delen av förskolechefer och rektorer menar att de fortbildningsinsatser SPKC gjort i hög grad har ökat kompetensen hos personalen. Den grupp som avviker mot detta är rektorerna i stadsdel Väster där mer än hälften anser att detta skett i mindre grad eller inte alls. Ett relativt stort antal chefer har ingen erfarenhet i frågan. Även gymnasierna avviker från bilden då det endast är en av skolorna som menar att kompetensen har ökat utifrån SPKC:s insatser.
I vilken grad har SPKC:s arbete bidragit till ett inkluderande arbetssätt?
Inte alls I mindre
Att SPKC bidragit i hög grad till ett inkluderande arbetssätt anser mer än hälften av alla
förskolechefer om man också räknar med de förskolor som inte har någon erfarenhet av detta.
Skolans rektorer är mer tveksamma till detta och övervägande delen som har erfarenhet av detta tycker att det skett i mindre grad eller inte alls. Detta är särskilt tydligt i stadsdel Väster och på gymnasieskolorna. I stadsdel Öster är skolorna mest positiva. En relativt stor andel förskolor och skolor har ingen erfarenhet av detta.
Analys
SPKC har i uppdrag att samordna elevhälsoarbetet i stadsdelarna, följa upp och analysera elevhälsoarbetet och föreslå åtgärder för att utveckla detta samt genomföra insatser i behov av särskilt stöd. Det finns inte beskrivet någonstans vad dessa uppdrag egentligen innebär, även om SPKC i sina uppdrag förhåller sig till ovanstående genom den samverkan som finns i de uppdrag som SPKC får. I stadsdelarna finns ett elevhälsoarbete som leds av en elevhälsochef under respektive områdeschef och på vilket sätt detta ska samordnas är oklart, vilket leder till otydlighet i styrnings- och ledningsfrågor. Det framgår inte heller på vilket sätt SPKC ska analysera och föreslå åtgärder för stadsdelarnas elevhälsoarbete. I underlaget går det inte heller att utläsa att så sker. När Mål och riktlinjer för elevhälsan ska revideras vårterminen 2013 blir detta viktiga frågor att reda ut tillsammans med vad som ska samordnas och på vilket sätt.
139 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
140 2 rektorer har ej besvarat frågan.
141 2 rektorer har ej besvarat frågan.
142 1 rektor har ej besvarat frågan.
38
Utifrån de underlag förskolechefer, rektorer och gymnasiechefer har besvarat finns tre aspekter med koppling till SPKC som är viktiga att lyfta i sammanhanget: information och kännedom, rutiner, effekter av insatser. När det gäller SPKC:s uppdrag att genomföra insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd bygger det på att verksamheten har kännedom om SPKC och vilka insatser de kan bistå med. I förskola och grundskola är denna kännedom större än i gymnasiet. Detta märks bl a i antalet uppdrag som genomförs när man jämför förskola-grundskola med
gymnasieskolor. SPKC:s uppdrag och verksamhet finns beskrivna på hemsidan, i budgettexter och det finns även informationsfoldrar som beskriver vad SPKC gör, men att detta inte har varit tillräckligt är tydligt utifrån vad som framkommer i underlaget.
Rutiner kring hur man ansöker och får hjälp verkar fungera bra eller mycket bra, vilket tyder på god kvalitet i dessa rutiner. Anmärkningsvärt är att gymnasierna generellt inte är positiva till rutinerna alternativt inte har någon erfarenhet, men detta har förmodligen sin grund i att de saknat kännedom om SPKC:s uppdrag och tjänster. Det är endast Tullengymnasiet som sticker ut med positiva erfarenheter. Flera förskolor i Öster har inte ansökt om stöd, vilket behöver
undersökas närmare för att synliggöra orsakerna. Det finns all anledning att tro att alla förskolor har behov av externt stöd för barn i behov av särskilt stöd, om inte det är så att det finns egen kompetens för barns olika stödbehov. Till viss del gäller detta även skolorna i Öster utifrån att några rektorer anger att man inte har någon erfarenhet av att ansöka om stöd. Andelen uppdrag är mindre i förskolan än i övriga skolformer vilket väcker frågan om tidiga insatser görs i
tillräcklig omfattning.
Förskolechefers, rektorers och gymnasiechefers upplevelse av kvaliteten på SPKC:s insatser är olika. På frågan om insatserna lett till förbättringar i verksamheten anser förskolan generellt att det skett i hög grad medan grundskolan ser att det skett i mindre omfattning. I ett barn- och elevperspektiv är bilden liknande att förskolan i stort ser positiva resultat i hög grad medan fler grundskolor menar att resultaten är i mindre omfattning. Skolorna i stadsdel Öster utgör här ett undantag. Den upplevda kvaliteten av insatserna är alltså högre i förskolan. Gymnasierna ger en motsatt bild av detta. Där är det endast Tullengymnasiet som menar att SPKC:s insatser varit utvecklande ur ett verksamhets- och elevperspektiv. Orsakerna till detta framgår inte av underlaget, men en rimlig reflektion är huruvida det är lättare att nå resultat ju tidigare insatsen görs. En annan reflektion man kan göra är vilka typer av uppdrag som SPKC genomför. Det är en stark betoning på tal, språk och kommunikation och en liten andel uppdrag riktar sig mot matematik trots att många elever inte klarar kunskapskraven i matematik. Det är anmärkningsvärt att förskolechefer och rektorer i så liten omfattning ger uppdrag till SPKC på detta område då behovet utifrån måluppfyllelsen är stort. Detta borde vara ett utvecklingsområde för SPKC att tydliggöra vad de kan bidra med för att öka måluppfyllelsen inom området.
SPKC:s arbetsformer behöver också diskuteras vidare utifrån att man uttalat arbetar konsultativt samtidigt som förväntningarna hos personal i förskolor och skolor kan vara något annat. Man behöver titta på vilket stöd som efterfrågas och vilken beredskap det finns hos personalen att ta emot den typ av stöd som erbjuds. Detta skulle kunna vara en orsak till att stödet inte alltid uppfattas ge effekt i hög grad. Kvaliteten på uppdragen har värderats av förskolechefer och rektorer i slutet av året men det kan finnas anledning att också se över hur uppdragen ska
utvärderas framöver. Ett utvärderingssätt där man fångar både hur man värderar insatsen i närtid och efter en lite längre tidsperiod skulle kunna tillföra SPKC:s kvalitetsarbete värdefull
information.
SPKC:s insatser för kompetensutveckling uppfattas mer positiva. Här menar både förskola och grundskola att kompetensen ökat hos den egna personalen. Undantaget är skolorna i stadsdel Väster där mer än hälften bedömer att dessa insatser endast ökat kompetensen i mindre grad eller
39
inte alls. Endast ett gymnasium tycker att fortbildningsinsatserna i hög grad lett till ökad kompetens. Det är intressant att notera att så många chefer inte har nyttjat SPKC för att kompetensutveckla personalen, vilket förmodligen har att göra med brist på kännedom om SPKC:s verksamhet.
I SPKC:s uppdrag ligger att verka för ett inkluderande arbetssätt men detta är något som inte har fått så stort genomslag i verksamheterna. Mer än hälften av alla förskolechefer anser detta i hög grad men rektorerna och gymnasiecheferna är mer tveksamma i sin bedömning av detta, vilket är särskilt tydligt i stadsdel Väster och på gymnasieskolorna. Frågan kan kanske vara svår att svara på för förskolechef/rektor om man inte specifikt sökt ett sådant uppdrag, men det kan också vara så att det inkluderande arbetssättet inte tydliggörs i de uppdrag SPKC genomför. Här finns stor utvecklingspotential då också många chefer inte har någon erfarenhet av detta.