Spetsutbildningarnas identitet

I förutsättningarna för försöksverksamheten ingick att spetsutbildningarna skulle ge möjlighet- er till fördjupning och breddning inom ett ämne eller ämnesområde som skulle gå utöver det som möjliggörs i motsvarande nationella gymnasieprogram. I detta avsnitt beskriver vi de olika spetsutbildningarnas innehåll och arbetssätt. I bearbetningen av datamaterialet kunde vi urskilja två olika kategorier av programidentiteter; en där identiteten främst utgörs av ämnesinnehållet och en annan där programidentiteten utgörs av samspel mellan ämnesinnehåll och arbetssätt. I den första kategorin ämnesinnehåll har vi placerat spetsutbildningarna: Engelska, Franska,

Marinbiologi, Matematik, Moderna språk, profil litteratur och film samt Bioteknik. I den andra

kategorin ämnesinnehåll och arbetssätt har vi placerat: Entreprenörskap, Finansekonomi,

3.2.1 Ämnesinnehåll

I Engelska läser eleverna en beteendevetenskaplig inriktning med bland annat kurserna Ledar-

skap och organisation och Kommunikation samt spetskursen Tematisk specialisering som om-

fattar kurserna Media Literacy och Translation där temat är avancerade texter, framför allt journalistiska med fokus på News Criticism samt översättningsövningar med texter från skilda genrer. För att skapa utrymme för högskolestudier läser eleverna gymnasiekurserna i snabbare takt och i tredje årskursen skapas utrymme för högskolestudier genom att göra två dagar per vecka lektionsfria.

Lärarna i engelska på spetsutbildningen Engelska menar att kommunikation i en bred mening utgör spetsens fokus och språk, snarare än engelska i sig, utgör spetsens kärna. Syftet med pro- grammet är alltså att lära elever använda språket snarare än språket i sig. Därför har man i pro- grammet kopplat engelska till samhällsvetenskap och beteendevetenskap där eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin förmåga att strukturera, argumentera och teoretisera och med hjälp av olika samhällsvetenskapliga ämnen utveckla sin kapacitet att kommunicera olika ämnesin- nehåll på engelska.

Spetsutbildningen i Franska bygger på en tidigare välfungerande struktur. Det fanns ett arbets- lag som hade idén att eleverna skulle kunna läsa högsta nivån i franska inom gymnasieskolan, men inte bara det utan också fortsätta efter steg 7 och läsa 7,5 högskolepoäng franska på uni- versitetet. Utbytesprogrammet med de franska vänorterna var också ett viktigt inslag. De hade lärare som var handplockade och de la upp en programstrukturstruktur med kurser som inte bara möjliggjorde fördjupning utan även tillät breddning. Satsningen på Franska handlade inte bara om att utbilda eleverna i språk, utan också i kulturhistoria, livsfrågor och etik. Eleverna på programmet läste filosofi och även kultur och idéhistoria. Undervisningen i dessa ämnen ut- formades särskilt med tanke på att eleverna hade ett uttalat intresse för franska språket och fransk kulturhistoria. De hade ett samarbete med en lärare i franska vid Högskolan i Dalarna, som sedermera knöts till Uppsala universitet, och som har hållit i såväl undervisningen i fransk realia som i universitetskursen i franska som eleverna erbjudits att studera. Denne lärare har också gjort inhopp i undervisningen i steg 7.

Spetsen i Marinbiologi utgörs av ett ämne som finns som universitetsämne, men som saknas som skolämne. Undervisningen i marinbiologi är samlad till en dag i veckan där man arbetar tematiskt ämnesmässigt integrerat med experimentdesign och naturvetenskapliga metoder. Öv- rig tid är det mer traditionell ämnesundervisning. Det gör spetsen relativt lätt att avgränsa. I spetsutbildningen erbjuds eleverna fyra kurser på distans som valts ut av lärarna. Eftersom få elever väljer att läsa universitetskurserna och då dessa kurser inte direkt diskuteras i den ge- mensamma undervisningen inom programmet blir det i praktiken individuella studier.

Spetsen i Matematik innebär att man inom ramen för en gymnasieutbildning läser mer kurser i matematik vilket leder både till en fördjupning och breddning av elevernas ämneskunskaper. I programmet sker högskolestudierna gemensamt på skolan. Eleverna får arbeta med kursen under en längre tid och tillsammans med lärare från sin gymnasieskola. Tentamen gör eleverna på universitetet. Det ges även möjlighet för eleverna att tentera av ytterligare kurser på univer- sitetet.

24

I intervjun med lärarna inom Moderna språk, profil litteratur och film framställdes spetsen som språk plus spetskurser i litteratur och filmvetenskap där eleverna läser en spetskurs varje år. Under det första året läste de en spetskurs med fokus på film och under det andra året låg fokus på litteratur. Utöver detta läste eleverna de högsta kurserna i sitt språkval. I årskurs två läste eleverna en högskolekurs i filmvetenskap och i årskurs tre fanns det möjligheter att läsa språkkurser på universitetet. Kursen i filmvetenskap gavs på halvfart kvällstid. Då kurserna i språk på universitetet i huvudsak bara gavs på helfart och på dagtid och då de flesta eleverna på programmet hade utökad studiegång var det svårt för dem att i praktiken kombinera gymnasie- och högskolestudierna.

De intervjuade lärarna på Bioteknik försöker på ett planerat sätt ge eleverna en bred bild av alla de möjligheter som hör ihop med kemi, biologi och bioteknik samt angränsande ämnen:

Jag kan ju ta som ett exempel faktiskt i år i tvåan hur man kan väva ihop alla dom där för då vävde jag in företags- och universitetsbesök i biologi och bioteknik, som jag har haft. I biologin har vi ju immunologi, kroppens försvar, antikroppar hur man kan an- vända antikroppar i si-mättekniken, så gick vi igenom det. Sedan var vi två dagar på uni- versitetet och undervisades av en doktorand och en professor i att sätta upp antikropps- baserade tester och testa möss och olika vacciner, musblod. Och sedan hade vi också en halvdag på Thermo fisher där de gör antikroppsbaserade allergitester, så då har vi knu- tit ihop det till ett större projekt kring hur man kan utnyttja den här kunskapen (Biotek- nik, lärarintervju).

Spets definieras som ett intresse för kunskapsområdet och det som finns kring det. Man ska få en fördjupad förståelse av vad man kan använda kunskaper i bioteknik till. Tanken med det är att eleverna verkligen ska få upp ögonen för att det är något man kan syssla med som arbete. Programmet organiserades med tanke på att eleverna skulle kunna ha utrymme att läsa kurser i kemi på Uppsala universitet. Det innebar att de fick arbeta undan en hel del av gymnasiekur- serna de två första åren. Studiebesöken på universiteten och på företagen ordnar lärarna själva genom de kontakter som de har arbetat upp under årens lopp.

Sammanfattningsvis, har de sex spetsutbildningarna i kategorin Ämnesinnehåll det gemensamt att deras identitet och utformning främst präglas av deras ämnesmässiga breddning och för- djupning.