Ungdomssekreterarna säger att de kan arbeta med ungdomarnas motivation, men för att utveckla området krävs medverkan från flera aktörer. För att få till stånd positiva förändringar betonar de samarbete med andra för att ta vara på resurserna och på det sättet också göra mer för området. Ungdomssekreterarna har bland annat planerat företagssafari för att lära känna företagen och inleda samarbete med dem. Detta sker för att informera om arenan och är en del i arbetet att kartlägga alla verksamheter i området som berör ungdomarna. Ett annat exempel på hur ett byråkratiskt bemötande kan få stora följder i ett område handlar om en kvin- noförening som hos kommunen hade sökt föreningsbidrag. Genom ungdomarna på arenan fick ungdoms- sekreterarna veta att föreningen fick avslag, eftersom ansökan inte var korrekt ifylld. I stället för att säga att det inte är arenans område och ge råd att söka upp andra tjänstemän ville man stödja föreningen genom att upplåta arenans lokal för den. Det ligger inte direkt i arenans uppdrag, men ungdomssekreterarna såg en vinst i att söka en lösning på problemet. Det handlar om att inte för snabbt avvisa någon förfrågan utan i stället använda ett förvaltningsövergripande synsätt vilket i sin tur gynnar hela området och bidrar till att bygga upp ett förtroendekapital. Det kan ske eftersom de deltagande kvinnorna i föreningen är mam- mor och systrar till ungdomarna eller känner ungdomarnas föräldrar. Föreningens samverkan med arenan betyder att positiva rykten om arenan och dess verksamhet i området kommer att spridas ännu mer. Även ansvariga för den kommunala familjecentralen, som ligger vägg i vägg med arenan, resonerade på samma sätt och beviljade ett anslag för material som kvinnoföreningen kan använda i barnverksamheten. Idag använder föreningen arenans lokaler för matlagning och läxhjälp under helgerna på de tider då arenan inte har verksamhet där.

Under våren 2014 har arenan utvidgat samarbetet med andra aktörer. Habiliteringsgruppen använder lo- kalen en gång i veckan liksom Individuell Människohjälp, en frivilligorganisation, som ordnar språkcafé. Ungdomssekreterarna har samarbete med det kommunala fastighetsbolagets bovärdar inför den årliga sommarfesten.

Den genomförda systematiska sociala observationen, SSO, i området inspirerade ledningen för ungdoms- sekreterarna till att sprida metoden till de två andra områden med fritidsgård i den nya organisationen. Ansvariga för forskningscirkeln ordnade tillsammans med sektionschefen och ledningen för Fält & Fritid en studiedag med information om SSO och en praktisk övning. SSO blir ett verktyg som visar att de kom- munala satsningarna, när det gäller t.ex. underhåll, ser olika ut i olika områden och kan därför synliggöra värdet av främjande arbete i diskussionerna med stadsplaneringskontoret. I de nya satsningarna i västra delen av staden kommer ledningen för arenan att samarbeta med det nya fastighetsbolaget för att visa betydelsen av trygga miljöer för ungdomar. Stadsplanering påverkar hur ungdomarna rör sig i staden, t.ex. undviker många mörka områden med buskage och vill därför inte gå till en ungdomsarena om de måste passera sådana områden. Detta i sin tur gör det svårare för Fält och fritid att arbeta med sitt uppdrag att ordna trygga miljöer för unga. Fält och fritid har inte ansvaret för dessa yttre miljöer, men kan med hjälp av SSO visa för stadsplanerarna så att de tar sitt ansvar för och planerar en tryggare miljö.

ställningsprogram i kommunen. Dessa personer får göra SSO i sitt eget bostadsområde och därmed kan de använda sin egen lokalkännedom i uppdraget. Även ungdomar kommer att engageras i SSO i ett senare skede, eftersom unga personer ser andra saker i miljön än vuxna. På detta sätt sker en utvidgning av delak- tighet – de boende själva kan få vara med och dokumentera brister i sitt eget område.

Arenans sätt att inkludera frågor som berör området påminner i liten skala om det framgångsrika inte- grationsarbete som det s.k. Collingwood Neighborhood House, CNH, i Vancouver, Kanada, initierade år 1985. Collingwood är ett område med 42.000 invånare med ett stort inslag av boende födda i andra länder än Kanada. CNH startades av en frivilligorganisation med finansiell hjälp av staden. Syftet var att skapa en mötesplats och erbjuda tjänster för barnfamiljer. Verksamheten har växt och når över 80 procent av invånarna och präglas av inkludering. Till exempel använder tre olika religioners företrädare huset som gudstjänst- och studielokal. Det finns ledarskapsträning och program för att stärka området med kulturella uttryck. Interkulturellt utbyte genom barn, mat och konstnärliga aktiviteter har gett djupare engagemang i området liksom synen på varandra som både producenter och utnyttjare av olika tjänster och service. Grundläggande faktorer för framgången var att från början fokuserade man på att alla var boende i om- rådet och inte i första hand företrädare för speciella kulturella undergrupper. Olika tjänster och grupper fungerar som mötesplatser där man engagerar sig tillsammans. De boende undersöker sitt område för att bli involverade i besluten på CNH. Vidare betonar man att det är en lärande organisation som hela tiden reflekterar över sina arbetssätt. Anställda och frivilliga väljs med omsorg och har multikulturella erfaren- heter. Idag finansieras verksamheten av 30 olika sponsorer så att om någon av dem inte längre vill bidra, kollapsar inte ekonomin på grund av det. Av övergripande vikt har varit staden Vancouvers policy att arbeta med multikulturella frågor (Sandercock 2003 s. 18 ff.; Friedman 2010 s. 160-161).

polisen

Polisen gör ibland ingripanden, men de är koncentrerade till i en särskild del av området. Ungdomar på arenan, och enligt Hyresgästföreningens boendedialog även de vuxna i området, känner sig utpekade av polisen. Detta gäller dock inte de lokala poliserna från Landskrona utan de som ibland i akuta lägen rycker ut från andra orter. En incident handlade om ett rån som hade begåtts i området. Ungdomssekreterarna, som just då var ute och fältade, blev vittnen till hur den inkallade polisen med detsamma började tala med några av de ungdomar som brukade besöka arenan. Ungdomssekreterarna kunde dock medverka till att ge ungdomarna ett alibi för tiden då rånet hade begåtts. Inom polisens ledning finns positiva tjänstemän som besöker området, men som inte kan arbeta på ”fältet”. Ungdomarnas relation till polisen fortsätter att vara negativ så länge polisen kommer till området enbart när det händer negativa saker, anser ungdomssekre- terarna. I stället måste polisen bygga upp relationer med ungdomarna. Tyvärr medverkar medias rapporter, oavsett om de stämmer eller inte, om negativa reaktioner från polisens sida mot ungdomar till att ung- domarna har svårt att lita på polisen.

I en undersökning av Landskrona-ungdomarnas uppfattning av polisen framkom det att de flesta unga, oavsett etnicitet, är nöjda med polisens bemötande av dem. Ett undantag är dock den grupp på 4 procent av ungdomarna som svarade på enkäten. De är negativa till polisen som företeelse och till enskilda poliser. Denna grupp bestod av svenskfödda pojkar i tätorten med utländska föräldrar (Lebeda 2011). En möjlig förklaring till att vissa ungdomar upplever polisens bemötande som negativ kan vara det som ungdoms- sekreterarna redan pekat på: de som gör akuta utryckningar kommer från andra distrikt och saknar lokal kännedom både om området och dess invånare. Organisationsförändringar inom polisen i Skåne har in-

neburit att trots en bemannad polisbil dygnet runt i staden och en närpolisbil i yttre tjänst kan polisen i Landskrona vid akuta händelser kallas till andra orter liksom poliser från andra orter kallas till Landskrona (Mill 2011). Vikten av det som ungdomssekreterarna betonat, det vill säga att polisen medvetet arbetar med att bygga positiva relationer till ungdomarna, bekräftas av Tove Petterssons (2012) studie av polisens arbete i förorter till Stockholm. Tidigare forskning visar enligt henne att för mycket kontrollerande från polisens sida kan bidra till upplopp. Poliserna kan genomföra sina insatser effektivare om de bemöter ung- domarna respektfullt och är flexibla i stället för att tolka lagen strikt i alla lägen. Samtidigt handlar det om en balansgång, eftersom det i polisens uppdrag ligger att ingripa när oordning uppstår. Ungdomarna i Petterssons studie uppskattade respekt från polisens sida och att polisen räddade ansiktet på dem genom att föra allvarliga samtal enskilt och inte framför en grupp kamrater (Pettersson 2012).

Sammanfattningsvis kan arenan tolkas som en av aktörerna i området med både lokalen och ungdoms- sekreterarna som en betydelsefull resurs med en framtida potential för att skapa positiva möten mellan de boende i området. Trots svårigheter att få igång ett samarbete med polisen överväger de positiva framgång- arna på arenan. Vi ska nu sammanfatta de faktorer som har haft avgörande betydelse för att verksamheten fungerar på ett bra sätt.

I dokument Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (sidor 176-178)