Hinder Möjligheter
Svårigheter hos eleven Lägga in i planeringen Kultur/tradition Kollegialt lärande
Tabell 6. Kategorisering av samtal kring hinder och möjligheter. Förekomst i fallande skala.
När det gäller utvecklingsfaktorn språkliga förebilder utkristalliserade sig svårigheter hos eleven och Kultur/tradition som det tydligaste hindren. Följande citat är ett exempel på uppfattning, svårigheter hos eleven:
Ja, det kan vara så att man även här är rädd att introducera för mycket, att eleverna inte ska klara av det, att det blir för svårt att ta upp nya ord. (Lärare 1)
I intervjuerna framträdde också uppfattningen att kulturen på skolan var ett hinder i form av att man generellt förenklade språket för mycket:
Man kan ju inte komma i efterhand sen och jag tror att vi gör det jättemycket generellt att man förenklar språket så mycket att man tappar innehållet. (Lärare 2)
Ja då tänker jag återigen att man hamnar i en fälla, att man ofta pratar för lätt och det är väl av de enkla orsakerna att man upplever att man tappar eleverna annars. (Lärare 5)
Lägga in i planering och kollegialt lärande var en av de mest förekommande tankarna kring möjligheter till utveckling av faktorn språkliga förebilder.
32
Jag tror att man måste skriva in det sin planering och att eleverna vet vilka ord det handlar om, att föräldrarna vet vilka ord det handlar om, för om föräldrarna är med på det också, så är det mycket lättare för dem att använda samma begrepp och ord hemma. (Lärare 2)
Alltså, det räcker ju att man själv tänker på det, men jag tror att det skulle ge mycket mer effekt om alla jobbade så. (Lärare 1)
Ansvar
I intervjuerna samtalades det utöver de fyra faktorerna också om vem som ansvarar för den språkutvecklande undervisningen. Svaren pekade på flera olika ansvariga:
Jag kan inte se annat än att det är den ansvariga pedagogen. (Lärare 5)
Det behöver nog vara någon i arbetslaget som ändå ser till att det fullföljs, och som kanske ger en modell för hur man kan gå till väga. Den personen måste ha kompetens på området för att kunna handleda också. För ibland kan jag tro att det inte handlar om att folk inte vill, utan att det kanske inte fattat hur de ska göra. (Lärare 2)
Hur arbetsgivaren ska ta sig an detta ansvar finner vi i flera intervjuer och dessa citat ger en hänvisning om inställningen:
Ja, jag tycker att det är top-bottom att slänga in en inspirationsföreläsning. Jag brukar berätta om min gamla kollega Manne när vi bytte arbetsslagsrum och han hade en halvmeter hög trave på sitt skrivbord med en massa kompendier från en massa inspirationsföreläsningar han hade varit på de senaste åren och då kanske han var 35 år så han hade ju inte hållit på så jättelänge. Allt detta är sådant som jag inte använder, inte konstigt att jag är trött, sa han. (Lärare 4)
Det ideala skulle ju vara att det kommer en fråga som arbetslaget upplever ett behov av och sug efter så att det finns en tydlig motivation så att man inte känner att det är något som kommer uppifrån och att man i samråd med ledning kan samråda och planera, hur det ska gå till beror på vilket område det är, föreläsningar eller om vi har kompetensen själva. (Lärare 5)
Ja det tror jag. Ja och om man vet och tycker detta är viktigt så satsar man på det här, och om ni har gjort observationer och börjat peta i det här och kollegiet tycker detta är viktigt, så visst absolut, detta är ju ett område som tangerar alla ämnen mer eller mindre så det skulle vara spännande. Både individuellt och i grupp. (Lärare 6)
33
Gruppsamtal
Vi valde att gå vidare med det material vi fått fram under samtalsintervjuerna till att sätta samman ett gruppsamtal. Anledningen till detta var att vi ville låta pedagogerna mötas och fördjupa diskussionen kring hinder och möjligheter utifrån de fyra faktorerna. Vårt syfte var att detta samtal skulle bidra till proaktivt språkutvecklande arbete i verksamheten. Vi återgav en sammanfattning av samtalsintervjuerna. Deltagarna fick inledningsvis reflektera kring denna sammanställning för att sedan få ägna sig åt ett “case”. “Caset” handlade om att diskutera upplägget av en introduktionslektion i NO om vattnets tre former; fast, flytande och gas. Deltagarna fick instruktioner om att ha en flicka med språkstörning i årskurs 9 i åtanke i skenet av återkopplingen på intervjuerna med de fyra språkutvecklande faktorerna.
Resultat - hinder
En av deltagarna lyfte fram att tidsbrist och brist på gemensamma möjligheter att planera var ett hinder för arbetet med språkutveckling i den ordinarie undervisningen:
Det är vårt stora dilemma, att vi har så svårt att hitta tider att sitta tillsammans och planera. (Lärare 5)
Försök till att samarbeta kollegialt och jobba kring ett gemensamt tema hade gjorts tidigare på skolan och flera av deltagarna ansåg att det arbetet i och för sig var ett bra första steg, men insåg också att det språkutvecklande arbetet inte funnits med i planeringen.
Men vi hade egentligen inte satt oss ner och sagt att vi bestämt oss för några begrepp eller så utan vi bestämde “Broar” och sen körde alla sin grej. Så det kändes ju, vi höll på med broar lite så här, tjoff, tjoff. (Lärare 5)
Det fanns en samsyn kring att det språkutvecklande arbetet skulle ta sin början i planeringen och i det kollegiala samtalet men det fanns det inte någon gemensam strategi för hur detta skulle ske eller hur medarbetarna skulle medvetandegöras kring detta. När det inte fanns några direktiv på organisations- eller gruppnivå verkade det som att medarbetarna lätt föll tillbaka i en egen kultur eller tradition av undervisning.
- Jag måste säga att när jag började här så blev jag förvånad att det inte fanns nånting. Jag hade förväntat mig nån form av litet papper eller broschyr eller information att så här tänker vi, så här lägger du upp och planerar undervisningen, så här jobbar vi på skolan. Och när det inte fanns nånting, jag gick in där i klassrummet och kände jaha... Fria händer att göra precis vad
34
jag vill...En liten lätt chock och överraskning. Jag tror att man förväntar sig att det ska finnas nån form av...
- Sen kommer kulturen…(David)
- Ja, eller så tar man med sig sin gamla kultur som man hade och kör på. (Lärare 5)
Pedagogerna kommer in på att det är en ansträngande arbetsmiljö med stora förändringar i organisationen som påverkar arbetsmiljön för både anställda och elever. En pedagog uttryckte frustration kring att det kommer upp bra idéer men att väldigt få av dessa får fäste i verksamheten och det mesta verkar rinna ut i sanden.
Det är ju jättebra att man gör ett sånt här arbete. En annan då som har varit med länge. Det har ju många gånger poppat upp, nu gör vi så här, och visioner finns och allt engagemang finns och sen bara, phhyyyyyssschchcc...försvinner det ut va. Det här ni gör nu, det kanske är en slags avslutningsfråga egentligen, men vad kommer det att leda till? Kan ni säga så här att nu planterar ni det i arbetslaget och nu entusiasmerar vi så nu kommer vi sätta igång, nu avsätter vi den här tiden, vi ser till att det finns tid, vi pratar med ledningen, nu gör vi det här. Eller blir det en uppgift för er så att säga, och nu har ni presenterat för era lärare där borta och vad bra, vad duktiga ni var, och sen i oktober så sitter vi här igen. Ny personal, folk är borta, vi håller näsan ovanför ytan och så kör vi igen va, och så ska vi känna oss engagerade, eller? (Lärare 6)
En annan pedagog fyller i:
Det är lite som du sa, att det finns många goda intentioner, man börjar med en och sen så skiftar man fokus till en ny, och då faller den andra lite isär. Och det minskar motivationen att ta itu med det nya. För man vet att de här sandslotten som var innan de är mer eller mindre bara sandhögar nu. Det är skönt om man kan få jobba mer ordentligt så att man kan få det, om inte färdigt, så att det faktiskt är igång. (Lärare 3)
Det diskuterades också kring hur man skulle kunna bryta kulturen att man idag inte arbetar med fokus på språkutveckling. Det föreslogs bland annat att nyanställda skulle kunna komma med en ny kultur och påverka det språkutvecklande arbetet.
- Vad är första steget? (David)
- Att vi pratar om det. Lyfter upp det. (Lärare 5)
35
- Hehe, vi skriver ner det. *skratt* (Lärare 5)
- Andra steget blir kanske per automatik, det kommer in lite nytt folk här, förmodligen till hösten och dem... och de kanske har helt andra tankesätt, eller lättare, det blir en helt annan dynamik om inte annat. (Lärare 6)
- Hur ska de komma in i den nya kulturen då? (David)
- De kommer med den nya. De ska skapa den. *skratt* (Lärare 6)
- Nej, men jag tror att kommer det in nytt folk med en annan dynamik, och så börjar man tänka lite att man har olika åsikter och tankar det blir ju... det kan ju formas nya saker då. Även om vi är gamla i gården och det är kanske inte alltid till fördel. (Lärare 6)
Resultat - möjligheter
Under gruppintervjun såg man också möjligheter i att skapa en ny kultur på skolan och ha någon form av samsyn så att nyanställda kollegor inte skulle falla tillbaka i gamla vanor.
Jag tror att det är bättre åtminstone att ha ett mål om att så här ska vi tänka till hösten innan vi tar in de andra och så, för det är inte alls säkert, de kanske är ännu äldre än vi, men att man formulerar ett mål att så här ska vi jobba till hösten och kanske redan till slutet av den här terminen. För det är också lite grann, har vi nått samsyn om hur vi vill jobba och vad vi tycker är bra då kan man ju också förmedla det till de som kommer. De kan naturligtvis ha synpunkter men det bör ju vara som så att de vill jobba på det här sättet. Åtminstone till största del, annars kan det ju bli som så att jag kommer att sätta mig i min kammare och jag jobbar inte tillsammans med andra kollegor, det vet man ju inte. (Lärare 3)
Pedagogerna fortsatte diskutera kring samsyn och vikten av att samarbeta kollegialt för att få till språkutveckling.
- Det handlar också om att vi definierar oss för vad vi är. Vi är liksom, vi ska vara bäst. Vi ska vara bäst, just nu, jag vet inte, vi är jättebra men jag tror att det kan bli väldigt mycket bättre om vi slår våra huvuden ihop. (Lärare 4)
- Ja och vi är nog väldigt ojämna väldigt bra ibland och inte så bra ibland. Jag tror också på det här att visa lite grann för varandra, för det händer mycket spännande inne i klassrummen och dela lite med varandra så att man kan plocka lite. (Lärare 5)
36
Tidigt i gruppsamtalet talade en av deltagarna om vikten av upplevelsebaserad undervisning kopplat till att arbeta med öppna frågor. Flera spann vidare på detta och en av deltagarna sa följande:
Jag tänkte också på det här med en upplevelse. Det kan ju mycket väl vara det att man faktiskt får känna på isbiten och lägga den i en skål som man sakta värmer upp och under tiden som det görs så kan man kanske parvis få diskutera utifrån vad de tror händer. Och så vore det väl bra att mäta temperaturen också precis när isen har smält, och så kan man ju då fortsätta värma och så kan man ju fråga, vad tror ni kommer hända om vi låter lågan vara på? För då får vi ju dem att formulera sina egna frågor och försöka komma på svaren. Och så får vi med alla tre faserna också. (Lärare 3)
Flera möjligheter till språkutvecklande undervisning fann deltagarna genom att fundera kring upplevelsebaserad undervisning. Deltagarna kom också in på att samarbeta med svensklärarna och om att planera kollegialt.
- Och det är den här cirkelmodellen, SO eller NO:n står för faktainputen men svenskan står för jobbet liksom. Nej det är gemensamt alltihopa förstås men lite så tänker jag och så skulle jag jättegärna vilja jobba mer. Där har vi planer inför hösten Anna och jag i 9:an. (Lärare 4)
- Men det måste vi ha alla inte bara ni. (Lärare 5)
- Nej jag vet men det är vi som hunnit börja prata om det såhär verkligen konkret. Men sen ska vi ju sätta oss allihopa förstås. (Lärare 4)
Ytterligare en pedagog tillägger lite senare:
- Vi kanske måste lägga in det så att det faktiskt finns ett par gånger per termin med återkoppling när vi alla sitter, på nåt arbetslagsmöte eller liknande. (Lärare 3)
Det fanns också konkreta idéer om hur en språkutvecklande undervisning skulle kunna säkerställas i framtiden exempelvis genom någon slags språkpolicy.
Men sen tror jag att vi måste vara medvetna om de här delarna och påminna varandra, och var det nån som sa att det ska vara rubrik i planerings/LPP-mallen då är det kanske så att man ska ha med en flik där nånstans vad får vi in för öppna frågor, vilka tillfällen till interaktion ser vi till att det finns? Så att man inte glömmer det. (Lärare 5)
37
Diskussion
Resultatdiskussion
Vi vill påpeka att resultatet av undersökningen ska ställas i relation till dess omfattning. Det är möjligt att vi fått ett annorlunda resultat om vi exempelvis genomfört fler observationer i klassrummen. Genom observationer, samtalsintervjuer och en gruppintervju har vi fått en samlad bild av hur det språkutvecklande arbetet ser ut på skolan. Detta är en god grund för att ta ett steg i en verksamhetsutveckling för ett språkutvecklande arbete. Samtidigt som datainsamlingen har pågått så har undervisande pedagoger fått möjlighet att ta del av hur man kan bygga upp ett språkutvecklande arbete på vetenskaplig grund. Det vi vill ta fasta på utifrån det insamlade materialet är att det saknades en strukturerad och samordnad arbetsgång för hur man arbetade språkutvecklande på grupp- och organisationsnivå. De olika pedagogerna använde sig av en hel del språkutvecklande faktorer, som vi betecknade som styrkor i verksamheten, men vi såg också att det fanns hinder för ett språkutvecklande arbete kring andra faktorer. Först och främst talade deltagarna om att det existerade en kultur som inte systematiskt prioriterade arbetet med språkutvecklande undervisning fullt ut. Det handlade om en kultur på både organisations, grupp- och individnivå som inte konsekvent uppmärksammade dessa språkutvecklande faktorer. Ett annat hinder som framträdde var att elevernas svårigheter hamnade i fokus när implementerandet av de fyra faktorerna i undervisningen diskuterades. Naturligtvis är det tillåtet att tala om elevernas svårigheter utan att för den delen klassas som någon som inte tar hänsyn till lärmiljön, men förekomsten av individcentrerade förklaringar ger ändå en indikation om att det relationella perspektivet kan utvecklas ytterligare. (Emanuelsson, 2001).
Resultaten från samtalsintervjuerna visar att en av de förekommande uppfattningarna kring vilka hinder som föreligger var att det är svensklärarens uppgift att jobba med språkutvecklande undervisning. Språk tenderar att kopplas samman med svenskämnet mer än med individens tänkande. Hade vi istället använt oss av exempelvis begreppet “tankeutvecklande undervisning med hjälp av språk” är det möjligt att svenskämnet inte lika ofta setts som ansvarigt för elevens språkutveckling.
I och med att flera faktorer observerats som utvecklingsmöjligheter finns det anledning att anta att pedagogerna skulle behöva mer kunskap kring hur dessa faktorer ska implementeras. Detta kan bringa klarhet i varför de elevcentrerade förklaringarna har tagit relativt stor plats.
38
Det går att tänka sig att med mer kunskap om hur en språkutvecklande undervisning skulle kunna utformas så flyttas också fokus från elev till lärmiljö.
De möjligheter som lyftes fram som viktigast för ett språkutvecklande arbete på skolan var att man behövde få in dessa språkutvecklande faktorer redan i planeringen så att man på så sätt skulle komma att använda dessa i undervisningen. Man talade också om vikten av kollegialt lärande runt språkutveckling som en möjlighet för att underlätta detta utvecklingsarbete.
Även om det finns en god medvetenhet om behovet av språkutvecklande undervisning för elever med språkstörning så uttrycks en önskan om utveckling av planering för att säkerställa en språkutvecklande undervisning på vetenskaplig grund. Det uttrycks flera idéer om hur detta ska gå till, exempelvis genom att i arbetslaget etablera språkutveckling som ett utvecklingsområde och att använda kollegialt lärande. Det finns också idéer kring vem som ansvarar för den språkutvecklande undervisningen på skolan. Flera menar att det är den undervisande pedagogen som är ansvarig, att det ingår i professionen att undervisa språkutvecklande. Samtidigt pekar flera pedagoger på att det är skolans ledning som har ansvaret att skapa förutsättningar för detta. Detta finns det stöd för i Läroplanen för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmen som vi nämnt tidigare: “Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen” (Skolverket, 2011, s.10), “Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Skolverket 2011, s. 11).