Språkutveckling

Samtliga tillfrågade ansåg att leken bland annat bidrar till barnens språkutveckling. Anna och Greta betonade att de vuxnas aktiva deltagande är av stor vikt för denna utveckling.

Greta menade att språkutvecklingen är viktig för deras utveckling i sin helhet, men även för språkutvecklingen i sig, för att kunna kommunicera med de andra barnen och att kunna lösa eventuella konflikter. Hos barn som behärskar språket väl stärks deras självkänsla och självförtroende, som i sin tur skapar en trygghetskänsla hos dem, förklarade hon,

vilket Gunilla, Almira och Anna instämde i.

Anna ansåg att leken även berikar ordförrådet. För att kunna behärska språket till fullo krävs främst ett utvecklat ordförråd. En sjuåring har i genomsnitt ett ordförråd med totalt ca 7000 ord. För att kunna fortsätta sin framtida utbildning på gymnasiet krävs godkänt betyg i bland annat ämnet svenska i årskurs nio, eftersom det tillhör ett av kärnämnena. För dem som önskar ytterligare utbildning, vilket krävs för de flesta yrkena, är kravet på godkänt detsamma. Förutom detta ska språkbruket vara av så god kvalitet att de behärskar användningen av ett akademiskt språkbruk. Det krävs även godkänt betyg och god kompetens i det engelska språket. Ny språkinlärning förutsätter goda grammatiska kunskaper i modersmålet. ”Den inre grammatiken”, modersmålets grundläggande grammatiska kunskaper, jämförs med det nya språket. På så sätt uppmärksammas likheter och skillnader mellan de båda språken, som i sin tur medverkar till att inlärningen av det nya språket underlättas, vilket Piaget menade kräva förändring, omformning eller utvidgning av de tidigare erfarenheterna. Denna ackommodation sker när barnet tillägnar sig nya erfarenheter och kunskaper, vilket är nödvändigt för att de ska kunna samordna dessa (Lillemyr, 2013, sid.104-105).

I uppväxtåldern är det viktigt att som vuxen hjälpa barnen med den verbala språkinlärningen, stödja deras uttal och deras grammatiska kunskaper, för att de både ska kunna kommunicera med varandra och med de vuxna. För att de mindre barnen ska kunna uttrycka sina grundläggande behov såsom hunger, törst och smärta för de vuxna i deras omgivning är det speciellt viktigt att hjälpa dem med deras språkliga utveckling.

Flertalet av respondenterna ansåg att tillämpningen av lek i det pedagogiska arbetet bland annat främjar barnens uppmärksamhetsförmåga och motivation. Gunilla och Almira menade att även barnens koncentrationsförmåga främjas. Lotta, som instämde i detta, ansåg att denna har stor betydelse för deras fortsatta utveckling. Denna utveckling sker i olika steg och på olika sätt, menade hon. Barns kognitiva utveckling är av stor betydelse för deras förmåga att utveckla tänkandet, för att exempelvis kunna förstå innebörden av en text och göra en djupare analys av denna.

All ny kunskapsinlärning kräver dessutom en god koncentrationsförmåga, liksom en förståelse för de tillägnade kunskaperna, för att kunna använda sig av dessa. Flera av skolämnena ställer krav på dessa kompetenser, liksom förmågan att kunna föra ett resonemang vidare. Såväl barnets enskilda utveckling som dess självkänsla och självförtroende stärks via leken, menade Almira och Greta. Sammantaget utgör detta en viktig grund för deras individuella utveckling, bland annat för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper i skolan.

Greta förklarade att i den förskola hon arbetar planeras och organiseras lek för att främja barns individuella kognitiva utveckling, genom att följa deras enskilda intressen. Piaget (1896–1980) ansåg att den kognitiva strukturen möjliggör en flexibilitet som gör att barnen kan anpassa och justera leken utifrån sina behov och önskemål. Det assimilerar sig till leken med hjälp av tidigare förvärvade erfarenheter och kunskaper.

Almira betonade vikten av att uppmuntra varje framsteg barnet gör, vilket Gardner (1983) framhåller och menar att de kompetenser som barnen behärskar bäst ska lyftas fram, för att på så sätt bygga upp självförtroendet. Han betonar att de resterande därefter kan byggas upp.

Varje framsteg, litet som stort, ska uppmuntras regelbundet. Genom positiv feed back främjas barnens lust och motivation till fortsatt kunskapsinlärning. Det är dessutom viktigt att ställa upp individuella delmål som är möjliga att uppnå, för att därefter stegvis öka svårighetsgraden och utmana det enskilda barnet successivt till en svårighetsgrad som ligger strax över deras nuvarande kompetens, vilket Vygotskij (1896-1935) ansåg vara viktig. Han menade att de uppgifter som barnet får ska ligga före utvecklingen och anpassas till deras närmaste

ligger på barnets utvecklingsnivå, den existerande utvecklingsnivån, som upplevs som ointressant. Barnet blir under hela inlärningstiden nöjt och tillfreds med sig själv och sin kompetens och kan slutligen uppnå den potentiella utvecklingsnivån. För varje delmål som uppnåtts bör man som pedagog även repetera detta för att barnet ska bli medveten de lärdomar som barnet behärskar.

Leken främjar utvecklingen av barns kognitiva förmågor och är som sådan ett utmärkt verktyg. I läroplanens anvisningar tydliggörs att den förskoleverksamheten medvetet ska använda sig av leken för att främja barns utveckling och lärande samt förmågan till problemlösningar och ett symboliskt tänkande. (Lpfö 98/2010) Analysen påvisade att den pedagogiska verksamheten även följer läroplanens (Lpö 98 reviderad 2016) anvisningar samt de teorier och studier som genomförts avseende främjandet av denna utveckling.

På så sätt kan man dra slutsatsen att den pedagogiska förskoleverksamheten är planerad utifrån barns kognitiva utveckling och att pedagogerna är medvetna om lekens betydelse för denna, vad gäller deras begrepps- och språkutveckling, förmåga till logiskt tänkande och problemlösningsförmåga.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar mitt resultat att samtliga respondenter ansåg att leken främjar barns kognitiva utveckling, vad gäller deras begrepps- och språkutveckling, förmåga till logiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Det krävs att den pedagogiska verksamheten är planerad för att främja denna utveckling och att den omfattas av en variation av såväl olika lekformer som leksaker. Förutom detta ansåg de att de vuxnas aktiva deltagande vara av stor vikt. I läroplanen (Lpfö 98/2010, Lpfö 98 reviderad 2016) förklaras den pedagogiska verksamheten ska främja barns kognitiva utveckling genomförda studier. I följande kommer jag att diskutera mina resultat under följande fyra rubriker: lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen, lekformer som främjar den kognitiva utvecklingen, leksaker som främjar den kognitiva utvecklingen och språkutvecklingen.