Stadens metaboliska flöden – ett system perspektiv (c)

I avsnitt 3.4.1 fördes en diskussion om stadens metabolism och sys- temperspektivet som knyter samman staden med omgivande system. Kontentan är att städer måste studeras utifrån ett globalt perspektiv för att synliggöra läckage som innebär att andra samhällen och eko- system på jorden får ta konsekvenserna av till exempel en svensk stads metabolism (Mayer, 2008). Vad finns det då för analysmetoder som tar in dessa perspektiv? Bell och Morse (2008) föreslår ett ramverk utvecklat av Bossel (1999) som strävar efter att skapa ett holistiskt sätt att representera hållbarhet och tar hänsyn till systemperspektivet på en stad, vilket innebär en insikt om att den inte står på egen hand utan är tätt sammanlänkad med omgivande system och har otydliga gränser. Ravetz (2000) har utvecklat ISCAM (Integrated Sustainable Cities Assessment Method) som också fokuserar på socioekologiska samband och metaboliska flöden. I Figur 7 Ekocykler – materialflöden i den urbana metabolismen (Ravetz, 2000, s. 37) syns en konceptuell modell med olika varianter av en stads metabolism där (a) är mest hållbar med lokala, slutna flöden och (d) är minst hållbar med linjära flöden som resulterar i stora mängder avfall och utsläpp. Både (b) och (c) kan också vara exempel på hållbara metaboliska flöden beroende på hur staden hanterar externa effekter (Ravetz, 2000). (e) visar vilka problem som kan förekomma även i samband med slutna flöden.

31 Ibland kallas detta Corporate Social Responsibility (CSR), men i stan- darden ISO 26000 används begreppet Social Responsibility (SR) efter- som den inte vänder sig exklusivt till företag utan till alla organisationer.

Urban metabolism har främst analyserats kvantitativt genom in- och utflöden av material, vilket dock inte påvisar de kvalitativa värden dessa flöden har i socioekonomiska system (Huang et al., 2010). I en analys av socioekonomisk metabolism integrerades därför energi- och material- flöden för att fånga även de kvalitativa aspekterna på urban metabolism (Huang och Chen, 2009). REAP (Resources and Energy Analysis Programme) är ett annat verktyg som inkluderar stadens externa flöden, och ytterligare några är enligt Mayer (2008) Environmental Sustaina- bility Index, Satellite imagery-based Sustainability Index, Sustainable National Income, emergianalys och Ekologiska fotavtryck.

figur 7. ekocykler – materialflöden i den urbana metabolismen (ravetz, 2000, s. 37)

Kissinger och Rees (2010) räknar upp flera konsumtions- och produk- tionsbaserade analysmetoder som förvisso tar hänsyn till viktiga flöden s en stad, men de menar att metoderna inte gör utpräglade kopplingar till ekologiska konsekvenser i omgivande system och med andra ord inte tar hänsyn till systemperspektivet. Som exempel ges Ekologiska fot- avtryck, LCA, MFA (materialflödesanalys/material flow analysis) och EIOA (environmental input-output analysis). Ekologiska fotavtryck

(a)

(b)

(c)

(d)

(e)

cyclic flow within city-system cyclic flow within regional system

cyclic flow within global system

linear flow through city-system

general problems with cyclic flow

city-system boundary

problems of resource depletion, pollution & waste

problems of

räknas ibland som ett verktyg som tar hänsyn till läckage och ibland inte, förmodligen beroende på vilket perspektiv varje studie intar.32

Kissinger och Rees (2010) har utvecklat en interregional ekologisk analys vilken som namnet antyder fokuserar på den ekologiska dimen- sionen och alltså inte är integrerad med avseende på hållbarhetsdi- mensionerna. Den syftar till att ta hänsyn till metaboliska flöden och synliggör därmed läckage. Jin et al. (2009) har utvecklat en metod där systemdynamik inkorporeras i Ekologiska fotavtryck och appliceras i fyra scenarier för att skapa en hållbar stadsutveckling. För att kunna göra tillförlitliga analyser av sådant som materialflöden behövs enligt Kissinger och Rees (2010) information om materialets geografiska ursprung, råvaruutvinningshastigheten, total kvantitet av konsumerade resurser och totalt resursbehov (mark, vatten, kemikalier, energi) vid processerna för utvinning och produktion av materialet. Även ekoef- fektivitet är en indikator som tar hänsyn till hur metaboliska flöden sluts i kretslopp.

Urbana kopplingar till den närliggande och avlägsna omgivningen

I en rapport om hållbar stadsutveckling från Boverket, Riksantikva- rieämbetet, Formas och Arkitekturmuseet (Ku2009/1620/KV) beto- nas sambandet mellan urbana och rurala samhällen, mellan stad och landsbygd, som i takt med en ökad globalisering tenderar att smälta samman. Kunskaper om relationerna mellan stad och landsbygd och om hur de kan utvecklas behöver därför öka. Hållbar stadsutveckling kan som begrepp utvidgas till att inte bara gälla städer i utveckling utan även små orter eller stadsdelar som drabbas av arbetslöshet, minskad service och avbefolkning. I sådana sammanhang får begreppet hållbar stadsutveckling en lite mer grundläggande innebörd som handlar om att dessa platser ska överleva och bli livskraftiga igen.

Människan har till skillnad från alla andra varelser på jorden lyck- ats undvika de lokala ekologiska begränsningar som vanligtvis styr befolkningsmängd och andra parametrar. Städer är särskilt utmärkta exempel på detta (Pickett et al., 2005). Ur ett globalt perspektiv ser det annorlunda ut: de resurser som finns på jorden kan inte fyllas på utifrån, vilket gör begränsningarna mer påtagliga. Staden är ett system som är beroende av sin omgivning på både ett lokalt och ett globalt plan. Saifi et al. (2009) har studerat kommunernas roll för jordbrukets hållbarhet och konstaterar att ett socioekologiskt perspektiv kan göra

ekologiska begränsningar och materialflöden lättare att förstå när det gäller hållbarhetsproblematiken. De konstaterar att många kommuner, och särskilt de med större städer, inte har tillräckligt stor markyta för att försörja den egna befolkningen med mat och energi. Sådana system måste då samarbeta med andra, externa system vilket innebär komplexa flöden från och till både närliggande och avlägsna platser.

För att synliggöra ekologiska begränsningar, minska användningen av icke förnybara resurser samt genom effektivare lokal förvaltning minska belastningen på ekosystemet menar Saifi et al. (2009) att det principiellt är en fördel om man kan se en kommun som ett avgränsat socioekologiskt system, just för att tydliggöra de begränsningar som bör råda i ett hållbart samhälle. Som samhället fungerar idag är det ur hållbarhetsanalysperspektiv grundläggande att synliggöra städernas påverkan även utanför deras gränser, men inslag av studier av en skarpt avgränsad stad, för att belysa hållbarhetsproblemen som konsumtion och produktion medför, kan tillföra större kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas för att bedriva en hållbar stadsutveckling. Detta kräver förståelse inte bara för det aktuella tillstånd som råder i staden utan även för vilka processer som orsakat det tillståndet, vilket innebär ett tidsperspektiv på hållbarhetsanalysen.

5.2.4 tidig varning vid förändring samt respit- och