När – Var – Hur startar man en Delaktighetsslinga?

I dokument Delaktighetsmodellen : en väg mot empowerment : uppföljningsstudie av erfarenheter från Skåne (sidor 30-34)

En stödjande organisation och ett stödjande ledarskap är framgångsfak- torer vid implementering av en ny metod. Dessa faktorer tillsammans med kompetens hos användarna och att man är metoden trogen skapar förutsättningar för att man når effekter som uppskattas av brukarna. Detta har under åren som Vägledarutbildningar genomförts blivit allt tydligare. Utbildningen har därför kommit att även omfatta ett imple- menteringsstöd till cheferna i verksamheter som introducerar Delaktig- hetsmodellen. De punkter som framhålls är att chefen:

 fångar upp behov av en Delaktighetsslinga,

 identifierar medarbetare som är lämpliga och intresserade av att utbilda sig till Vägledare,

 finner lämplig enhet där slingan kan genomföras och diskutera detta med personalen där,

 bjuder in Vägledare från annan enhet till att leda slingan.

Implementering av delaktighetsmodellen

Det är känt att ett noggrant implementeringsarbete är avgörande för möjligheten att lyckas i ett förändringsarbete, även att det måste få ta tid. Forskare brukar tala om att det kan ta mellan två och fyra år innan en ny metod har integrerats så att det blivit en del av det ordinarie arbe- tet (Socialstyrelsen 2013a).

I vårt arbete med Delaktighetsmodellen och Vägledarutbildningar un- der flera år har vi kunna observera betydelsen av att det från början finns en genomtänkt plan för implementering av arbetssättet för att få positivt resultat (a.a.). Vi känner igen implementeringsprocessens fyra faser: Behovsinventering, Införande, Användning och Vidmakthållande av Delaktighetsmodellen. Detta förlopp finns med som en bakgrund i redo- visningen av denna uppföljningsstudie.

31 Behovsinventering

Allt förändringsarbete behöver starta med behovsinventering. Först när man identifierat behoven är det dags att se sig om efter en metod som är lämplig att använda för att tillgodose dessa behov. Delaktighetsmo- dellens har fokus på brukarnas behov och att öka deras inflytande över att förverkliga dessa. Det är därför viktigt att brukarna är med från bör- jan och deltar i denna behovsinventering. På flera håll används inom funktionshinderomsorgen Pict-O-Stat-undersökningar för detta ända- mål. Delaktighetsmodellen väljs sedan för att fördjupa diskussionen mellan personal och brukare kring de önskemål som framkommit (se kontaktvägar sid 106).

Införande och användning

Den modell som väljs måste presenteras för de som berörs av arbets- sättet det vill säga personal och brukare. Ledarskapet behöver också vara tydligt från början, det vill säga vem som ansvarar för frågor som kommer upp om exempelvis kostnader, andra resurser och kanske änd- ringar i schemaläggning för personalen. Ibland kan en samordnare vara till stor hjälp i processen redan från början. När Delaktighetsmodellen ska införas väcks frågor om vem i personalen som ska utbildas till Väg- ledare och när detta kan ske.

Att införa Delaktighetsmodellen innebär också att lägga en plan för ar- betet på längre sikt, finna samarbetspartners i grannverksamheter, och koppla samman modellen med annat delaktighetsarbete som sker i verk- samheten.

I flera verksamheter har Delaktighetsmodellen skrivits in i verksam- hetsplaner och i kvalitetsarbetet för att bli en del i kontinuerligt förbätt- ringsarbete som rör personalens kompetens i yrket och brukarnas ökade delaktighet i sin vardag. Detta kan användas som underlag till att infor- mera högre upp i organisationen för att förankra förbättringsarbetet. Att informera och sprida kunskap om ett nytt arbetssätt är avgörande för hur det mottas av personalen. Samma behov har brukarna som i många fall kan behöva anpassad information för att förstå innebörden i att delta. Detta är således ett moment i implementeringen som måste uppmärksammas. Att förankra behovet av förändring och skapa enighet kring målen är andra viktiga uppgifter. Det är då viktigt att tänka över vem som kan bli direkt berörda av förändringen, men även vilka som

32

indirekt kan komma att påverkas och därför behöver informeras. Kanske kan man ha nytta av att ta fram en plan, där man tänkt igenom möjligheter och risker/hinder.

Införandet innebär också att tänka på praktiska detaljer som i detta fall handlar om genomförandet av en delaktighetsslinga som till exempel lämpliga lokaler, personalresurser om vikarier behövs, avsatt tid och utbildning.

Vidmakthållande

Våra erfarenheter pekar på betydelsen av att verksamheten har en plan för fortsatt arbete med Delaktighetsmodellen även efter den första slingan. Det är viktigt att cheferna från början är medvetna om att de utbildade Vägledarna kontinuerligt ges möjlighet att leda slingor och att träffa kollegor för att utbyta erfarenheter. Detta håller deras kompe- tens vid liv och framför allt utvecklar den. Erfarenheterna visar också på att en verksamhet behöver en mindre grupp Vägledare för att upp- rätthålla arbetssättet. Resultaten från delaktighetsslingorna kan både vara konkreta önskemål eller frågor som omedelbart utförs och förbätt- ringar vars effekter blir märkbara på sikt. Detta kan då gälla brukarnas upplevelse av ökad delaktighet, självbestämmande och egenansvar. Det är viktigt inte minst för användarnas engagemang och uthållighet att dokumentera och följa upp slingornas resultat för att påvisa effekter av den metoden.

Samordning

Implementering av Delaktighetsmodellen är således en långsiktig pro- cess mot ökat brukarinflytande. De konkreta resultaten och ett förändrat innehåll i relationen mellan brukare och personal mot ökat brukarinfly- tande, kan sätta avtryck i vidare mening på en enhet. Detta blir en viktig del att värna om i implementeringen av Delaktighetsmodellen.

I flera verksamheter har ansvaret för att vidmakthålla arbetssättet och den kompetens som personalen utvecklar tilldelats någon som har över- blick. Det kan vara enhetschefen själv men ofta är det en kvalitetsut- vecklare, metodutvecklare eller någon av Vägledarna som får uppdrag som samordnare. Uppdraget kombineras ofta med andra samordnings- uppgifter kring delaktighetsarbete.

33

Samordnare finns numera i flera kommuner och verksamheter i Skåne. De har tillsammans formulerat lämpliga uppgifter för en sådan funk- tion:

 Överblick och kontakter med linjenivån i verksamheten  Uppgift att sprida information som rör delaktighetsarbetet  Fånga upp och samordna behov av slingor i verksamheten

 Regelbundet samla Vägledare för erfarenhetsutbyte – lokala nät- verk

 Hjälpa till att matcha ihop Vägledarteam och verksamhet

 Ge stöd i förberedelsearbetet när slingor startas på nya enheter  Fånga upp svårigheter/problem och hitta lösningar tillsammans

med Vägledare

 Notera framgångar i arbetet, nyttan med delaktighetsslingorna  Göra regelbundna interna uppföljningar kring resultat och nytta  Fånga upp behov av flera utbildade Vägledare eller Brukarväg-

ledare

 Informera nya chefer om Delaktighetsmodellen

 Kontaktlänk (samarbetspart) mellan sin verksamhet och utbild- ningen av Vägledare

 De kan se och använda Vägledare som resurser i annat delaktig- hetsarbete

Samordnarna blir ett stöd för chefen i arbetet med att implementera Del- aktighetsmodellen genom hela implementeringsprocessen och i vid- makthållandet. Samordnarna erbjuds egen utbildningsdag av FoU Väl- färd för att vara uppdaterade om utvecklingen av Delaktighetsmodellen.

34

Delaktighetsmodellen och ett salutogent

I dokument Delaktighetsmodellen : en väg mot empowerment : uppföljningsstudie av erfarenheter från Skåne (sidor 30-34)