• No results found

Statens kostnader

Diagram. Statens kostnader 2000-2004

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 900 000 1 000 000

2000 2001 2002 2003 2004

Miljoner kronor

Finansiella kostnader Avskrivningar Driftkostnader Transfereringar

Diagrammet visar utvecklingen av statens kostnader den senaste femårsperioden. Kostnaderna totalt har ökat med 43 miljarder kronor under perioden. Det är framför allt transfereringarna som har ökat.

Bland transfereringarna har kostnaderna för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning ökat under flera år men 2004 minskade kostnaden för sjukpenning medan kostnaden för sjuk- och aktivitetsersättning ökade.

Statens egen verksamhet

Diagram. Statens egen verksamhet 2000 - 2004.

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000

2000 2001 2002 2003 2004

Miljoner kronor

Avskrivningar och nedskrivningar Övriga driftkostnader Kostnader för lokaler Kostnader för personal

Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs.

personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen verksamhet den senaste femårsperioden framgår av ovanstående diagram. Kostnaderna har ökat totalt med 16 miljarder kronor eller 10 procent under perioden, men har både ökat och minskat mellan åren. För att öka jämförbarheten mellan åren i detta diagram, har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk) och övriga driftkostnader rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden.

De största personalkostnaderna (se not 6) finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Riksförsäk-ringsverket med de allmänna försäkringskassorna samt Skatteverket. Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 25 procent vid Riksförsäkringsverket och med 15 procent vid Rikspolisstyrelsen och Skatteverket. Ökningen vid Försvarsmakten uppgår till 1 procent.

Personalkostnaderna förändrades bara marginellt mellan 2000 och 2001, vilket förklaras av att SJ bolagiserades och inte längre ingår i statens konsoliderade balans- och resultaträkningar.

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler och har legat relativt oförändrade. De största kostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regerings-kansliet (se not 7).

Övriga driftkostnader (se not 8) avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet.

Köpta tjänster och varor har stor omfattning hos bl.a. Vägverket och Banverket som har omfattande köp av entreprenader och hos Försvarsmakten. Driftkostnaderna vid dessa myndigheter har ökat väsentligt förutom vid Försvarsmakten.

Transfereringar

Diagram Transfereringar 2000-2004

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000

2000 2001 2002 2003 2004

Miljoner kronor

Övrigt

Utbildning, studiestöd

Bistånd m.m., migration och integration Avgiften till Europeiska gemenskapen Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Arbetsmarknad

Allmänna bidrag till kommuner Socialförsäkring

I diagram Transfereringar visas utvecklingen av transfereringar m.m. under den senaste femårsperioden. De totala kostnaderna för lämnade bidrag m.m. har ökat med 107 miljarder kronor eller 17 procent under perioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena.

Transfereringar

2000 2001 2002 2003 2004

Socialförsäkring 323 681 340 939 360 573 391 882 402 149

Allmänna bidrag till kommuner 97 218 99 127 100 001 98 839 101 238

Arbetsmarknad 57 767 51 665 56 747 61 789 65 779

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 27 113 32 194 29 041 30 112 27 641 Avgiften till Europeiska gemenskapen 22 255 22 126 19 693 24 111 23 017 Bistånd m.m., migration och integration 17 330 18 793 18 973 19 380 23 144

Utbildning, studiestöd 29 927 27 482 29 172 26 127 36 116

Övrigt 39 233 41 188 37 924 40 368 42 598

Summa 614 524 633 514 652 124 692 608 721 682

Socialförsäkring

Diagram Socialförsäkring 2000-2004

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000

2000 2001 2002 2003 2004

Läkemedelsförmånen

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

Stöd till barnfamiljer

Ersättning vid ålderdom - Pensioner m.m.

Kostnaderna för socialförsäkring har ökat varje år under femårsperioden. År 2004 ökade kostnaderna med drygt 9 miljarder kronor eller 2,4 procent. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 78 miljarder kronor eller 24 procent.

Socialförsäkring

2000 2001 2002 2003 2004

Ersättning vid ålderdom - Pensioner

m.m. 172 445 177 474 185 390 207 482 214 456

Stöd till barnfamiljer 45 865 49 161 49 989 51 745 53 094

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 88 450 97 773 107 352 115 024 114 979

Läkemedelsförmånerna 16 921 16 531 17 842 18 550 19 620

Summa transfereringar 323 681 340 939 360 573 392 801 402 149 Av ökningen mellan 2000 och 2004 är 42 miljarder kronor hänförliga till ökade pensionskostnader och 27 miljarder kronor till ersättning vid arbetsoförmåga. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren, men 2003 års ökning var betydligt högre, 22 miljarder kronor. De pensioner som finansieras via AP-fonderna ingår i ovan angivna kostnader, däremot finns inte AP-fondernas administration och finansiella poster med i resultat- och balansräkningen. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa omfattas av ATP-systemet och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på indexomräkning av pensionsbelopp (se även not 4 till resultaträkningen).

I tabellerna nedan visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden. Av ålderpensionstagarna var 56 procent kvinnor, vilka fick 46 procent av den utbetalda ålderspensionen.

Tabell Pensionstagare med ålderspension

Kvinnor Kvinnor Män Män Summa

Antal Procent Antal Procent

2000 910 235 57 694 009 43 1 604 244

2001 905 369 57 687 321 43 1 592 690

2002 903 292 57 687 336 43 1 590 628

2003 914 292 56 711 408 44 1 625 700

2004 925 186 56 724 695 44 1 649 881

Källa: Försäkringskassan

År 2004 var 1,6 miljoner personer pensionstagare med ålderspension, av dessa var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med 2,8 procent sedan år 2000.

Tabell Utbetald ålderspension

Miljoner kronor Medel Medel

Kvinnor ersättning Män ersättning Summa Kronor per månad Kronor per månad

2000 72 127 6603 86 093 10 338 158 220

2001 74 003 6811 87 103 10 561 161 106

2002 77 312 7132 90 752 11 003 168 064

2003 83 688 7628 97 547 11 427 181 235

2004 86 837 7822 101 144 11 631 187 981

Källa: Försäkringskassan

År 2004 utbetalades 188 miljarder kronor i ålderspension, varav 46 procent till kvinnor och 54 procent till män. Kvinnors medelersättning per månad var 7 822 kronor och mäns var 11 631 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således 33 procent lägre än männens medelersättning under 2004. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning har minskat med 3 procentenheter sedan 2000.

När det gäller stödet till barnfamiljer är det både föräldrapenningen och de båda barnbidragshöjningarna som genomfördes 2000 och 2001, som har bidragit till en kostnadsökning. Barnbidraget höjdes först från 750 till 850 kronor per månad och sedan från 850 till 950 kronor per månad. De båda förändringarna av barnbidraget ökade de årliga kostnaderna med ca 2 miljarder kronor vardera. Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning har under perioden ökat med 16 procent, vilket visas i tabellen nedan. En orsak till det ökade uttaget av dagar med föräldrapenning är fler födda barn. Det föddes 10 487 fler barn 2004 jämfört med 2000.

Tabell Ersatta nettodagar med föräldrapenning

Kvinnor Kvinnor Män Män Summa

Antal Procent Antal Procent

2000 31 225 746 88 4 435 481 12 35 661 227

2001 31 458 797 86 5 042 319 14 36 501 116

2002 32 210 665 84 5 917 761 16 38 128 426

2003 33 235 024 83 6 911 239 17 40 146 263

2004 34 407 653 81 7 901 514 19 42 309 167

Källa: Försäkringskassan

Antalet ersatta dagar var 42 miljoner 2004, varav 81 procent uttagna av kvinnor och 19 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av kvinnor har sjunkit med 7 procentenheter och ökat med 7 procentenheter för män sedan 2000.

Kostnaderna för ersättning vid arbetsoförmåga m.m. ökade varje år under perioden, med sammanlagt 26 miljarder kronor eller 30 procent. Dock var ökningen mycket lägre under 2004 än tidigare år, 1 miljard kronor. Bland ersättningarna vid arbetsoförmåga minskade sjukpenningen med 4,5 miljarder kronor eller 11 procent 2004 vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar minskat med 13 procent jämfört med 2003. Sjuk- och aktivitetsersättningen ökade däremot med 4 miljarder kronor eller 8 procent. Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte förtidspension inom pensionssystemet under 2003.

Arbetsmarknad

Diagram Arbetsmarknad 2000–2004

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000

2000 2001 2002 2003

Övrigt

Arbetsmarknadsutbildning m.m.

Arbetslöshetsersättning

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken ökade under perioden med 8 miljarder kronor.

Ökningen förklaras till stor del av ökad arbetslöshet. Under 2004 var den öppna arbetslösheten 5,5 procent av arbetskraften, vilket är en ökning med 0,5 procent jämfört med 2003.

I tabellen nedan framgår att antalet arbetslösa ökade under 2004. Dock har antalet deltidsarbetslösa minskat stadigt under perioden.

Tabell Arbetslösa personer i genomsnitt per månad

Kvinnor Kvinnor Män Män Summa

Antal Procent Antal Procent

2000 89 100 44 114 000 56 203 100

2001 75 900 43 99 300 57 175 200

2002 75 700 43 100 700 57 176 400

2003 93 500 43 123 300 57 216 800

2004 108 900 44 137 300 56 246 200

Källa: AKU, SCB

Antalet arbetslösa var 246 200 under 2004, vilket var en ökning med 29 400 personer jämfört med 2003. Av dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Fördelningen av arbetslösa mellan kvinnor och män har varit konstant från 2001 till 2003. Mellan 2003 och 2004 ökade andelen arbetslösa kvinnor med 1 procentenhet och andelen män minskade med 1 procentenhet, till samma nivåer som år 2000.

Diagram. Bistånd m.m., migration och integration

0 5000 10000 15000 20000 25000

2000 2001 2002 2003 2004

Miljoner kronr

Bidrag till migration, integration Bidrag via UD

Bidrag via Sida

Kostnaderna för bistånd m.m., migration och integration ökade med 5,8 miljarder kronor eller 34 procent under perioden 2000-2004. Under 2004 ökade bistånd m.m. med 3,8 miljarder bland annat till följd av att biståndsramen ökat. Kostnaderna för mottagning av asylsökande steg framför allt under åren 2001 och 2002, till följd av att antalet asylsökande i mottagandesystemet ökade.

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 2000 2001 2002 2003 2004 Överföring till premiepensionssystemet 21 555 18 822 20 445 20 267 20 021 Överföring till Allmänna pensionsfonden 5 558 13 372 8 596 9 845 7 620 27 113 32 194 29 041 30 112 27 641 Förändringarna över tiden hänger till största delen samman med det nya ålderspensionssystemet. Förtidspensionerna finansieras numera helt via anslag på statsbudgeten.

Det har medfört, i kombination med förändringar i uttaget av avgifter till pensionssystemet, att de löpande överföringarna av avgiftsmedel till AP-fonderna sedan 2000 överstiger utbetalningarna av pensioner. Detta redovisas som en transferering, vilket inkluderar statlig ålderspensionsavgift, från staten till AP-fonderna.

Utbildning, studiestöd

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

2000 2001 2002 2003 2004

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN Utbildningspolitik vid Skolverket:

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet,

Kostnaden för utbildning har ökat med 6 miljarder kronor under perioden. Den största förändringen är att bidragen till skolväsendet ökade med ca 4 miljarder kronor 2002 till följd av införandet av maxtaxan i barnomsorgen.

De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel och denna del av studiemedlet är inte rättighetsstyrd. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas med 950 kronor per månad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning, dvs. gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning och vissa andra utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning.

Under 2003 minskade kostnaderna för studiestöd med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2002.

Anledningen till de minskade kostnaderna är främst att nedskrivningarna för befarade förluster planat ut efter det att nya metoder för värdering av studiemedelsfordringar införts och utvecklats sedan 1999.

Under 2003 minskade antalet studerande med studiemedel för första gången sedan 1999, vilket framgår av de nedanstående tabellerna.

Under 2004 ökade åter antalet studerande med studiemedel efter en nedgång 2003, vilket visas i tabellen nedan.

Studerande med studiemedel 2000-2004

Tabell Studerande m ed studiem edel Studiebidrag

Kvinnor Kvinnor Män Män Sum m a

Antal Procent Antal Procent

2000 236 676 58 167 988 42 404 664

2001 248 711 59 169 699 41 418 410

2002 261 207 60 173 169 40 434 376

2003 258 854 60 172 272 40 431 126

2004 260 653 60 173 670 40 434 323

Källa: Centrala studiestödsnäm nden

T a b e ll S tu d e ra n d e m e d s tu d ie m e d e l S tu d ie lå n

K vin n o r K vin n o r M ä n M ä n S u m m a A n ta l P ro c e n t A n ta l P ro c e n t

2 0 0 0 1 9 5 3 3 3 5 9 1 3 8 3 8 3 4 1 3 3 3 7 1 6 2 0 0 1 2 0 1 7 3 5 5 9 1 3 8 2 8 9 4 1 3 4 0 0 2 4 2 0 0 2 2 0 3 1 7 7 6 0 1 3 7 6 2 8 4 0 3 4 0 8 0 5 2 0 0 3 1 9 9 9 6 9 6 0 1 3 5 2 4 9 4 0 3 3 5 2 1 8 2 0 0 4 1 9 7 5 6 1 6 0 1 3 2 6 5 1 4 0 3 3 0 2 1 2 K ä lla : C e n tra la s tu d ie s tö d s n ä m n d e n

Totalt fick 434 323 studerande studiemedel under 2004, vilket är en ökning med 3 197 studerande jämfört med 2003. Av dessa hade 330 212 studielån medan 104 111 studerande endast utnyttjade studiebidrag. År 2004 fick 60 procent kvinnor och 40 procent män studiemedel. Andelen kvinnor har ökat med 2 procentenheter och andelen män har minskat med samma siffra sedan 2000.

Related documents