Statistik om friluftsl

Nära sammanlänkat med såväl kunskapsuppbyggnad som främjande av fri­ luftsliv är behovet av bra statistik. Det saknas fortfarande mycket kunskap och statistik avseende friluftsliv och friluftslivsutövande. Många aktörer har lyft att detta försvårar möjligheten att ta väl underbyggda beslut och åtgärder. Det finns behov av befolkningsstatistik vilken ser till befolkningen i stort men även statistik avseende mer specifika segment av befolkningen såsom ”sportfiskare”. Det finns även behov av besökarstatistik, vilken beskriver nyttjande och upple­ velser inom ett visst område, för att få kunskap om besökare i naturen och för att kunna planera och förvalta naturlandskapet för friluftsliv.

Avseende befolkningsundersökningar så lyfts Statistiska centralbyråns (SCB) ULF–undersökning specifikt i målets precisering. SCB har inom ramen för ULF­undersökningen mätt svenska folkets deltagande i ett begränsat antal friluftsaktiviteter sedan 1970­talet. Sedan ett antal år tillbaka så finns endast en av dessa aktiviteter kvar i undersökningen – frågan hur ofta har du strövat i skog och mark.3 _{Denna enda fråga är dock fortsatt väldigt värdefull på grund}

av den långa tidsserien och det relativt stora antalet intervjuer. Det relativt låga deltagande i friluftslivsaktiviteter bland de unga skulle kunna ge en mörk bild av friluftslivets framtid om statistiken inte visade att detta alltid varit fallet, och att samma generation individer alltid blivit mer intresserade av att vistas i skog och mark då de blivit lite äldre.

En ytterligare viktig serie av nationella befolkningsundersökningar har genomförts av Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket. Den första mätningen i denna serie utfördes inom ramen för forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring (år 2007).4 _{Ytterligare två mätningar har utförts inom}

ramen för undersökningarna Friluftsliv 20145 _{och Friluftsliv 2018}6_{, med syfte}

att bland annat skapa underlag för friluftslivsuppföljningarna år 2015 och 2019. Dessa undersökningar ger en bred bild av friluftslivutövandet i stunden, och möjliggör insikter om hur friluftslivsutövandet varierar mellan olika grup­ per. Om dessa fortsätter kommer de med tiden att även tillåta bättre förståelse av utvecklingen över tid. En svaghet med de tre ovan nämnda undersökning­ arna är att de använt sig av olika metoder, eftersom Naturvårdsverket försöker hitta det alternativ som i störst utsträckning svarar mot olika aktörers behov inom ramen för en rimlig kostnad. Den förändring som genomfördes år 2018, jämfört med år 2014, var bland annat motiverad utifrån en önskan om att kunna bryta ner statistiskt säkerställda resultat på regional nivå.7

Statistik kring friluftsliv och närliggande områden tas även fram och kommuniceras av en rad andra aktörer. Exempel är Tillväxtverkets statistik om turism/besöksnäring (där det dock skulle behövas statistik om kultur­

3 _{Se utövandekapitlet i början av denna rapport.} 4 _{För referenser se bilaga 1, Statistik.}

5 _{Naturvårdsverket, 2015. Friluftsliv 2014. Rapport 6691.} 6 _{Naturvårdsverket, 2019. Friluftsliv 2018. Rapport 6887.} 7 _{Se vidare i bilaga 1, Statistik.}

och naturturism mer specifikt), Havs­ och vattenmyndighetens statistik (till exempel om fritidsfiske), Naturvårdsverkets statistik kring skyddad natur (till exempel besökarundersökningar) och friluftsarbete (exempelvis Sveriges fri­ luftskommun), Folkhälsomyndighetens statistik kring friluftslivets betydelse för männi skors hälsa och välbefinnande, Riksidrottsförbundets statistiska rapporter, Svenska jägarförbundets statistik samt statistik från diverse ideella friluftsorga nisationer (medlemsantal, aktivitetstimmar, omsättning och så vidare). Även SCB samlar in statistik som är användbar för att bedöma fri­ luftslivsutövandets förutsättningar, till exempel statistik kring markanvänd­ ning och tätortsnära natur.

I den mån syftet med statistiken är att få en övergripande bild av vem, var, när, hur och varför olika grupper av svenskar genomför friluftsliv är ovan nämnda exempel snarare ett komplement än ett substitut till den statistik som Naturvårdsverket och Mittuniversitetet nu börjat upprätta. Statistiken i exem­ plen är inte samordnad utan gäller avgränsade områden utifrån studier med väldigt varierande metod.

Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Stiftelsen Tyrestaskogen samt

Laponiatjuottjudus som förvaltar skyddad natur fortsätter att arbeta med besökarundersökningar. Internationell forskning visar att behovet av besö­ karundersökningar är stort inom en rad olika områden – bland annat som underlag till skötsel och förvaltning, för att förstå och hantera olika typer av konflikter samt för att utveckla och anpassa infrastruktur.8 _{Naturvårdsverket}

har under lång tid haft planer på att upprätta en nationell struktur för att kunna arbeta mer systematiskt och långsiktigt med besökarundersökningar i skyddad natur. Naturvårdsverket har bland annat utrett och upprättat planer för hur en sådan struktur skulle kunna se ut, men har fortfarande inte prioriterat de resurser som skulle krävas för att komma hela vägen fram. Finland är här en förebild.9

I målets precisering står det att statistikinsamlingen ska utvecklas för att passa de friluftspolitiska ambitionerna. Den serie av undersökningar som utförts av Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket är ett exempel på detta. Det identifierades dock en hel del ytterligare kunskapsbehov under föregående uppföljning och de flesta av dessa behov kvarstår. Brister i kunskap, data och annat underlag kan även utläsas inom ramen för uppföljningen av de övriga friluftslivsmålen i denna rapport. Ytterligare behov av statistik och kun­ skap, vilken till viss del identifierats genom denna uppföljning av friluftslivs­ målen, finns beskrivet i bilaga 3.

8 _{Fredman, P., Stenseke, M., Liljendahl, H., Mossing, A. & Laven, D. 2012. (Editors) Outdoor Recreation}

in Change – Current Knowledge and Future Challenges, Proceedings of the 6th International Conference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protected Areas, Stockholm, Sweden, August 21–24. 415 p

9 _{Fredman, P. 2017. Förslag på metoder för besöksräkning och besökarenkäter inom ramen för systematiska}