För att kunna analysera utjordar behöver företeelsen först identifieras och beskrivas. Detta låter sig göras tack vare att alla de äldsta storskaliga kartorna, merparten från 1640-talet, är registrerade i databasen ÄGK (hädanefter refererad som ”databasen”).51 Detta är ett stort och detaljrikt material, och jag kommer ägna de två första kapitlen åt att presentera och analysera dessa uppgifter.
Syftet i detta kapitel är att få en totalregistrering av alla utjordar i Sverige omkring år 1640 inom kartornas täckningsområde. Frågan gäller inte bara antalet utjordar. Även utjordarnas geografiska fördelning, storlek och ägandestatus (jordnatur) ska behandlas. För jämförelser ska också statistik om de bebyggda gårdarna (hemmanen) redovisas. Detta är viktigt för den övergripande frågan om utjordar är ödegårdar. Till genomgången hör också en källkritisk diskussion om hur utjordarna specificeras i kartorna. Jag ska särskilt försöka bringa klarhet i frågan till vilken grad statistiken är representativ, bland annat genom att ta reda på om lantmätarna redovisat utjordar på olika sätt.
Kapitlet kommer alltså redovisa historisk statistik om utjordar och hemman ur ett helt källmaterial. Detta har inte gjorts tidigare. Resultaten presenteras i tabeller och figurer med tillhörande kommentarer. Detta lägger grunden för den fortsatta granskningen om utjordarnas samband, eller brist på samband, med ödegårdar.
51 Databasen Äldre geometriska kartor (ÄGK) presenteras i bilaga 1, s 368f.
Täckningsområdet för de
äldre geometriska kartorna cirka 1640
(exklusive Finland)
Estland efter
1645
efter 1658
efter 1658
Ingemanland
Svenska Livland
Svenska
Täckningsområdet (cirka 12 000 kartor)
(cirka 1 500 kartor över Finland)
Sverige vid 1600-talets mitt
Figur 1.1. Täckningsområdet för de äldre geometriska kartorna, cirka 1640. Källa: Bearbetning av ÄGK.
1.1 Antalet utjordar cirka 1640
Uppgifterna i kartorna har registrerats manuellt till databasen. Hur registreringen gått till beskrivs i bilaga 1. Kartornas skala är oftast 1:5 000, det vill säga dubbelt så högt jämfört med dagens fastighetskarta. Inte bara åkrar och ängar redovisas i kartorna utan även hägnader, diken och gränser för utjordar. Detaljrikedomen i dessa kartor är det som möjliggöra analysen av utjordarna. Fråga här gäller antalet utjordar. Hur kartorna ser ut ges exempel på i inledningen och i kommande kapitel. När jag nu redovisar statistiken blir det ganska många siffror, så det är bäst att ta detta i steg.
Databasen omfattar cirka 12 000 kartor och ungefär lika många karterade bebyggelseenheter (byar eller motsvarande). Jag använder ordet bebyggelseenhet istället för by för att inkludera ensamgårdar, som är vanliga i materialet. Jag ska återkomma till detta begrepp i nästa kapitel. Än så länge räcker det att känna till att en bebyggelseenhet kan vara en by med flera gårdar eller en ensamgård (ett enstaka hemman).
Inom bebyggelseenheterna förekommer närmare 24 000 kamerala enheter i databasen. Med kameral enhet menar jag antingen ett hemman eller en utjord.52 Av dessa är cirka 1 600 utjordar (tabell 1.1). Den övervägande delen är alltså hemman. Därutöver finns cirka 1 500 torp och lägenhetsbebyggelser som inte är kamerala enheter.53 Också dessa redovisas i tabell 1.1, då man inte kan utesluta att de har samband med utjordar.
52 De kamerala begreppen (jordeboksterminologin) beskrivs mer utförligt i bilaga 1.
53 Med torp i början av 1600-talet (och tidigare) avses små gårdar som är underställda hemmanen. Inom begreppet ryms också nybyggen som ännu inte skattlagts (se t.ex. Brunius 2010 s 58). Som lägenhetsbebyggelse räknas exempelvis klockargårdar, fäbodar och backstugor.
Ingemanland
Antal bebyggelse- enheterAntal hemmanAntal utjordarAntal torp m.m. (ej kamerala)
Antal hemman per bebyggelse- enhet
Antal utjordar per bebyggelse- enhet
Andel utjordar av an
tal kamerala enheter Öland14865618844,41,2722,3% Östergötland1 9353 498555941,80,2913,7% Småland1 2991 838213461,40,1610,4% Södermanland1 4111 9431591331,40,117,6% Uppland2 0274 3052834032,10,146,2% Västmanland1 0131 669912011,60,095,2% Värmland1 2571 18943690,90,033,5% Västergötland1 6033 10956631,90,031,8% Hälsingland37861083511,60,021,3% Ångermanland232483442,10,020,8% Närke2594874121,90,020,8% Dalarna3579740472,7-- Jämtland3271012,2-- Medelpad3038051,3-- Västerbotten2061 4240136,9-- Totalt12 18722 2941 6041 4461,80,136,7% 1 Småland inkl. 38 torpställen, ängtor
p och ödetorp 2 Värmland inkl. 16 torpställen, ängtorp och ödetorp 3 Västergötland inkl. 49 tomter (t.ex. kronotomt, skattetomt) och ängar med jordnatur (t.ex. kronoäng) 4 Ångermanland exkl. uppgifter om hemman med jordetal (seland) i annan by 5 Närke inkl. 2 ödetomter, 1 torpställe 6 Dalar
na exkl. 312 uppgifter om hemman med ägor i andra hemman (t.ex. ”äger i”) Anm: Som hemman räknas även ödehemman, som är �lest i Ångermanland (74 st). Bebyggelseenheter i Dalsland (7 st) och Gästrikland (6 st) räknas ej.
Tabell 1.1. Antalet enheter i de äldre geometriska kartorna, cirka 1640 Landskap Källa: ÄGK
1 2 4 5 6 3
Som framgår av tabell 1.1. så utgör utjordarna cirka 7 procent av de kamerala enheterna på nationell nivå. Det säger hur vanliga utjordarna är i relation till hemmanen. Ställt mot antalet bebyggelseenheter är siffran drygt 13 procent.
Flera utjordar kan emellertid förekomma inom samma bebyggelseenhet. Som framgår av figur 1.2 berörs drygt tusen bebyggelseenheter. Det betyder att det finns utjordar i drygt 8 procent av bebyggelseenheterna i landet som helhet.
Jämfört mot antalet hemman och antalet bebyggelseenheter är utjordarna inte särskilt många. De är dock något vanligare än de icke-kamerala torpen och lägenhetsbebyggelserna. Och de är tillräckligt många för konstaterandet att utjordar var en påtaglig och välkänd företeelse i jordbrukssamhället under första hälften av 1600-talet.
Totalmängden gäller som sagt på nationell nivå. Fördelningen blir en annan på regional nivå. I tabell 1.1 är utjordarna och de andra enheterna sammanställda landskapsvis. När man läser denna får man ha i åtanke att kartmaterialet inte täcker hela landskapen. Antalet karterade bebyggelseenheter redovisas i första kolumnen. Som framgår gäller urvalet huvudsakligen södra och mellersta Sverige.
Ett resultat av fördelningen per landskap är att flest utjordar finns i östra Mellansverige (dit jag även räknar Småland). Allra flest, 555 stycken, finns i Östergötland. Andelen är däremot störst på Öland, och Södra motet som kartorna avser, med i genomsnitt 1,3 utjordar per bebyggelseenhet. Således mer än en utjord per by, i reella tal 188 utjordar och 148 bebyggelseenheter.
Jämfört mot hemmanen så är 22 procent av de kamerala enheterna utjordar på Öland. I Östergötland finns 0,3 utjord per bebyggelseenhet, och här utgör de 14 procent av de kamerala enheterna. Utjordar är tredje vanligast i Småland, med lite mindre än 0,2 utjord per bebyggelseenhet. Här utgör de 10 procent av de kamerala enheterna. Antalet är något mindre i Uppland, Södermanland och Västmanland. Här finns det 0,1 utjord per bebyggelseenhet och de utgör 5 till 8 procent av de kamerala enheterna.
I kontrast till östra Mellansverige märks Västergötland. Trots att Västergötland tillhör de landskap som avmättes flitigast på 1640-talet, med 1 600 karterade bebyggelseenheter, så finns det endast ett 50-tal utjordar i kartorna. Något fler utjordar finns i Värmland, men också här är antalet mindre än i Östsverige. I landskapen längre norr ut så saknas utjordar i stort sett helt.
1.2 Utjordar under olika termer och uttryck
Innan jag fortsätter redogöra för utjordarnas regionala fördelning ska olika benämningar för utjordar kommenteras. Hur utjordarna benämns i kartorna varierar. Ibland är det därför svårt att avgöra vad som är en utjord. Termen
utjord är vanligast, och så långt har datainsamlingen inte orsakat några tolkningsproblem. Några ”falska” utjordar har jag inte stött på. Men helt samstämmiga är inte lantmätarna. Alla utjordar kallas inte utjord. En del redovisas under markslagsbeteckningar som ”en åker” och ”en äng”. Utjordar förekommer också med andra termer, som exempelvis fjäll och hump. Vilka av dessa som är utjordar framgår ofta av karttexten och kartbilden.
För att ta Häradshammars by i Östergötland som exempel (D1:190–191). I rubriken till Notarum Explicatio summeras tre utjordar, men i den löpande redovisningen kallas bara en för utjord. De andra två utjordarna omskrivs som åkertegar och änghumpar. Alla tre kan med stöd av summeringen tre utjordar – och det faktum att de är likartade på kartbilden – registreras som utjordar.
Men det öppnar för möjligheten att utjordar i andra kartor endast redovisas med uttryck som hump och åkerteg. Om man bara fokuserar på ordet utjord kan man alltså missa flera utjordar.
Flera kartakter där utjord sätts i samband med andra uttryck belyser denna omväxlande terminologi: ”kronoutjord eller ängtorp” (E1:298); ”äng eller utjord” (E4:114–115); ”utjord eller äng” (D8:113); ”utjord eller utäng”
(T3:204, 206, 264), ”tomten eller bol. Skatteutjord” (E4:46–47); ”utjordar eller enskilda ägor” (D10b:80); ”utjord eller kronoäng” (D8:69–70); ”Skatteutjord eller åker” (D8:108); ”Skatteåker eller utjord” (D2:47–48); ”torpställe eller utjord” (E4:372).
När man tar sig an uppgiften att registrera alla belägg av en viss företeelse i kartorna, i detta fall utjordar, så kan man i praktiken göra på två sätt. Antingen ger man sig i kast med att identifiera alla obebyggda enheter som faller inom ramen för en viss definition av utjord, oavsett dess beteckning i källmaterialet.
Eller så avgränsas registreringen till vad som explicit omtalas som utjord.
Registreringen i databasen följer den första metoden, som jag anser är den mest tillförlitliga. I nästa kapitel ska jag visa hur utjordarna ser ut på kartorna, och definiera vad som är ”en utjord”. Jag ska inte föregå det här, men det är viktigt att säga att statistiken bygger på en kvalitativ urvalsmetod, där varje belägg analyserats utifrån kartbild och karttext.
Det finns emellertid också fördelar med den andra ordspecifika metoden.
Inte minst i användandet av databaser där fulltextsökningar tämligen omgående kan ge besked om antalet träffar. Jag ska här använda denna möjlighet för att kontrollera hur resultat i tabell 1.1, om cirka 1 600 utjordarna, står sig i relation till en sökning efter ordet utjord.
Ordsökningar i äldre källmaterial förutsätter kännedom om materialet som man söker i. De flesta kartorna är inbundna som böcker. En fulltextsökning i databasen söker i alla kartsidor med text. Totalt handlar det om cirka 10 000 textsidor. Urvalet vid fulltextsökning är alltså inte samstämmigt med antalet
bebyggelseenheterna, som är 12 000 (jfr tabell 1.1). Skillnaden beror främst på att vissa sidor rymmer flera bebyggelseenheter.
Stavningen i databasens textdel är inte normaliserad utan den följer originaltexten bokstav för bokstav. Hur ord stavas varierar under 1600-talet. På samma kartsida kan utjord stavas på fler sätt. Innan man söker krävs därför ett förarbete där alla stavningsvarianter av en term, i detta fall utjord, fångas upp.
Vissa stavningar är vanligare än andra. Vanligen står det vthiord, som kan vara särskrivet, vth iord, och även avslutas med ett h som vthiordh. Andra varianter är uthiord och vtiord, för att nämna de vanligaste.
Vid fulltextsökning kan fler ord och stavningar sökas samtidigt. Även del av ord kan sökas. En sökning efter -tiord fångar exempelvis många utjordar.
Då inkluderas emellertid även andra ord i kartmaterialet, till exempel lättiord, som måste uteslutas från sökningen.
Resultatet av sökningen efter utjord i databasen, med dess olika stavningsvarianter, är att ordet omnämns på 1 167 sidor (akter), vilket motsvarar 12 procent av kartmaterialet (tabell 1.2).54 Detta fångar inte utjordarna en och en, utan avser antalet akter där utjord förekommer en eller flera gånger.
Resultatet i tabell 1.2 ligger i linje med den manuella registreringen om 1 600 utjordar. Detta visar även att de allra flesta utjordarna i databasen benämns som utjord i källmaterialet. Andra uttryck som förekommer, som en sökning efter ordet utjord inte fångar upp, är undantag.
Den stora fördelen med fulltextsökningen är att man ögonblickligen får en god uppfattning om hur vanligt förekommande utjordar är. Det är dock ingen garanti att sökningar efter andra ord och företeelser ger ett lika överensstämmande resultat. Bland annat omskrivs utjord aldrig som negation i karttexten, det vill säga i sammanhanget att utjord saknas, vilket skulle ge träff i fulltextsökningen.55 Andra fallgropar vid sökningar i originaltexter är som nämnt särstavningar men också förkortningar som kan vara svåra att eftersöka.
54 Den söksträng som använts för att identifiera stavningsvarianterna av ordet utjord i ÄGK är:
tjord, ttjord, thjord, thiord, tiord, h?ord, htt?ord, ht?ord, ut jordh, ut jord, ut jordh, wttiord, vth iordh, uth iordh, vth iord, vt iord, vthgiordh. För att undvika andra ord som fångas av söksträngen används, följande uteslutningsord: sandhjord, kohlordningh, roghiord, soghiordh, såndhjord, sughiord, dunghiordh, dunghjordh, soghiord, dunghjord, lerblandatjordh, lättjord, lättiord, lettjordh, lättjordh, leerhiordh, grundhjordh, täcchtiord, läthiord, lettiordh, bägtiordh, såndhiordh, sandhiordh, sandhjordh, sandhiord, lettjord, hallegrundhiord, skattjordh, sughjordh, hiord, hiordfall, hoordaz, flottiordh, flotiordh, flotiord.
55 Bland annat kvarnar och humlegårdar tar lantmätarna ibland upp som negation (att förekomsten saknas), något att beakta vid fulltextsökning.
I tabell 1.2 grupperas fulltextsökningen efter landskap. Detta bekräftar bilden som kunnat fastslås tidigare, att utjordarna är vanligast i östra Mellansverige.
Flitigast förekommer ordet på Öland och i Östergötland. En mindre skillnad mellan tabell 1.1 och 1.2 är att utjordstermen är vanligare i Svealandskapen än i Småland. Förklaringen är att flera utjordar i Småland finns under andra uttryck, särskilt torpställe och ängtorp, som också är vanliga utjordstermer i Värmland. För Värmlands del har detta tidigare uppmärksammats av Ulf Jansson (1993 s 37f). Vi kan nu se att detta också gäller i Småland.
Utjordstermen tomt i Västergötland
I Västergötland är tomt standardbenämningen för utjordar. I databasen finns 49 tomter som är utjordar, som alltså inte fångas av fulltextsökningen (jfr tabell 1.1 och 1.2). Ordet utjord förekommer 9 gånger i Västergötland. Några av dessa är korshänvisningar som åsyftar samma enhet.
Förekomsten av ordet utjord i de äldre geometriska kartorna Antal
akter Antal akter
med utjord Andel akter med utjord Landskap
Öland 143 96 67,1%
Östergötland 1 487 375 25,2%
Södermanland 1 016 154 15,2%
Uppland 1 746 256 14,7%
Småland 1 161 156 13,4%
Västmanland 838 85 10,1%
Värmland 758 23 3,0%
Hälsingland 380 8 2,1%
Ångermanland 175 2 1,1%
Västergötland 1 242 9 0,7%
Närke 210 3 1,4%
Dalarna 380 0
-Medelpad 12 0
-Jämtland 29 0
-Västerbotten 236 0
-Totalt 9 813 1 167 11,9%
Anm: Antaler akter exkl. tomma sidor, konceptkartor och dubbletter. Antal akter med utjordar (vthiord, uthiord m.�l.) avser en eller �lera träffar per akt.
Källa: ÄGK
Tabell 1.2.
Tomtbegreppet var omdiskuterat inom Ödegårdsprojektet. Som jag tog upp i inledningskapitlet så har bland annat Lars-Olof Larsson redovisat tomter i Västergötland, som sätts i samband med utjordar och ödegårdar (se s 25ff).
Sambandet ifrågasattes av Ole Skarin, som menade att tomt i Vasatidens jordeböcker över Västergötland inte behövde vara samma sak som ödegårdar.
Skarin föreslog istället att de kamerala tomterna kunde avse övergivna gårdstomter, efter gårdar som flyttat till nya ställen. Några belägg för detta presenterades däremot inte.
Belägg för att kamerala tomter är utjordar finns däremot i Larssons artikel.
Dels konstaterar Larsson att tomt finns som jordeboksrubrik, på motsvarande sätt som hemman och utjordar förekommer. Dels härleder Larsson fem tomter från 1500-talet till ödegårdar i Vadstena klosters jordeböcker och räkenskaper från slutet av medeltiden. Ett av dessa fall, Högberg, spårar Larsson som ödetorp i Vadstena klosters jordebok 1502, som tomt i jordeböcker mellan 1546 och 1552 och som utjord i jordeböcker 1566 och 1567 (Larsson 1970 s 37). Detta visar hur en senmedeltida ödegård tas upp i 1500-talets kamerala förteckningar, först som tomt sedan som utjord.
Min uppfattning, med stöd från Larssons genomgång och kartmaterialet, är att tomt som kameral beteckning är Västergötlands motsvarighet till utjord i östra Sverige. De flesta av dessa tomter omskrivs på kartorna med jordnatur, som kronotomt, skattetomt och frälsetomt, i analogi med hur utjordar noteras.56 Och när man studerar kartbilderna så råder det inget tvivel om att tomtbeteckningen i Västergötland avser utjordsföreteelsen. Hur tomterna i Västergötland ser ut i kartmaterialet redogör jag för i bilaga 6, som är en sammanställning över utjordstermer som jag påträffat i källmaterialen. I bilagan går jag igenom ett 30-tal termer och uttryck, de flesta från kartorna, men några är hämtade ur äldre skriftliga källor.57
Det ska tilläggas att alternativa utjordstermer inte i alla sammanhang åsyftar utjordar. Tomt exempelvis är ett mångsidigt begrepp som kan referera till hustomter i städer och byar, till mindre odlingsytor och hagar.58 Men tomt har alltså även kommit att bli en kameral beteckning för obebyggda jordbruksfastigheter som är utjordar.
Att tomt är förankrad som fastighetsterm i Västergötland framgår inte bara av utjordarna, utan också av gårdsnamnet Tomptan, det vill säga Tomten, som
56 T.ex. kronotomt (O1:5–6), skattetomt (O1:21–22), frälsetomt (P4:113–114).
57 Utjordstermerna i bilaga 6 är en preliminär sammanställning som kan utökas med fler termer och exempel om fler källmaterial med utjordar behandlas.
58 I kartmaterialet finns tomter med olika användning; t.ex. hustomt och byggningstomt (T5:142–143; D5:215), ödetomt (S1:170–171), åkertomt (U2:77–82), ängstomt (U3:58–59), kalvtomt (T2:149), betestomt (T1:191), kålgårdstomt (A7:142–143), grästomt (T4:141).
är relativt vanligt i kartorna (t.ex. O3:155, P3:303–304, P4:76–77). Det finns även en by med namnet Skattetomta, i Möne socken i centrala Västergötland, ett namn som finns kvar än idag (O2:38). Sannolikt är namnet härlett från den kamerala beteckningen skattetomt i kronans jordeböcker. En rimlig tolkning är att det funnits ett annat bebyggelsenamn som fallit i glömska, troligen till följd av ödeläggelse, och att byn sedan namngivits efter sin kamerala status som skattetomt (utjord). Vid karteringstillfället cirka 1640 fanns två bebyggda hemman i Skattetomta. Det ena ett kronohemman. Lantmätarens redovisning blir därför paradoxalt ”Skattetomtan kronohemman”. Men förklaringen är alltså att det tidigare funnits en obebyggd skattetomt i byn.59
En kommentar om jordägor som påminner om utjordar
Jag ska också kommentera ett par svårtolkade uttryck, som kan ha med utjordar att göra, men som jag inte inkluderat i tabell 1.1 (se not 4 och 6 i tabellen). Det gäller uttryck i kartor över Dalarna och Ångermanland, med uppgift om hemman som uttrycks äga jord i andra hemman och byar. Omkring 300 sådana fall har konstaterats i kartmaterialet.60 På vissa kartor markeras dessa ägor som bestämda åkertegar, ängar och obebyggda hustomter. I andra fall framgår inte om eller hur dessa varit avgränsade på marken. Att vissa är utjordar kan inte uteslutas. En annan tolkning är att dessa ägor är en följd av det särskilda arvssystem som tillämpades i Dalarna, realarvet, som innebär att alla i syskonskaran blev jordägare (se Sporrong 2008 s 204ff). Möjligen har de släktingar som inte bor i byn kunnat få sina ägoanspråk allokerade till bestämda jordlotter.
Dessa ägor benämns inte med någon särskilt utjordsterm. Däremot kallas bönderna som äger jord i andra byar för utjordskarlar (utjordz karlar).
Uppgiften finns endast på en karta. Det gäller Sunnanbyn i Floda socken. Först namnges tolv skattebönder som är hemmansägare i byn, eller som det står
”… dessa alla bor uti byn”. Därefter följer en uppräkning av åtta andra bönder som äger jord i Sunnanbyn, men som är skrivna på hemman i andra byar.
Uttrycket lyder: ”… och de som efterföljer är utjordskarlar” (U1:50). De som hade jord i annan by kunde alltså kallas för utjordskarl eller utjordsbonde.
Vad som är orsaken till dessa ägoanspråk som lantmätarna tar upp kräver en särskilt granskning. En faktor som försvårar jämförelsen med andra landskap är att kartorna över Dalarna är betydligt mer storskaliga, som gör att fler detaljer
59 Jfr Skattetomta i Ortnamnsregistret med belägg från 1540: ”En tomt i Skattetomta”.
60 Totalt 312 fall har konstaterats i Dalarna, att jämföra mot 975 karterade hemman. D.v.s.
omkring 30 procent av alla hemman har jord i andra byar (volymerna U1–U3). Någon beräkning för Ångermanland har inte gjorts, men uppgifterna gäller hemman som skattar för jord i andra byar, redovisat efter jordetalet seland.
framträder.61 Jag lämnar därför dessa åt sidan, och väljer att inte inkludera dem bland de utjordar som ska undersökas mer i detalj framöver. Även de Ångermanländska fallen lämnas därhän. Dessa fall påminner om Dalarna med uttryck som ”skattar och brukar i denne byn” för ägor som bönder har i andra byar (t.ex. X1:29, 32, 176).
1.3 Utbredningen
Jag ska nu återgå till frågan om utjordarnas regionala fördelning. Statistiken talar sitt tydliga språk: de flesta utjordarna finns i östra Mellansverige. På Öland finns utjordar i genomsnitt i varje by, i Östergötland i var tredje by och i Svealandskapen i var femte by. Utgår man från Ulf Sporrongs
regionindelning över odlingslandskapet så koncentreras utjordarna till östra Mellansveriges kulturområde, en jordbruksbygd med flera gemensamma drag (Sporrong 1985 s 33). Undantagen är Småland och Närke. I Småland finns utjordar, men större delen av landskapet räknas till Sydsvenska höglandet.
Närke räknas vanligen till östra Mellansverige men där är utjordarna fåtaliga.
Varför ser den geografiska fördelningen ut som den gör? Varför en koncentration till östra Mellansverige?
I figurerna 1.2 och 1.3 visas den exakta geografiska fördelningen av utjordarna inom kartornas täckningsområde. Varje punkt motsvarar en bebyggelseenhet med en eller flera utjordar. Koordinaterna kommer från databasen.62 Man får ta hänsyn till lakunerna, där det inte finns några kartor.
Koncentrationen är ändå så pass tydlig att man kan dra två slutsatser.
För det första, östra Mellansverige – dit jag räknar Öland, Östergötland, Uppland, Småland, Södermanland samt Västmanland – bildar ett kärnområde för utjordarna i de äldsta kartorna från cirka 1640. Inom kärnområdet finns omkring 1 500 belägg och utanför cirka 100. Av de utanför så ligger de flesta i västra Värmland. Största delen av Värmland saknar däremot utjordar. Så är också fallet i Västergötland, Hälsingland, Dalarna, Ångermanland och Västerbotten – alla landskap som karterades under 1640-talet.
För det andra, inom kärnområdet finns en koncentration till slättbygderna:
Vadstenaslätten, Uppsalaslätten, södra Öland och Mälardalen. Mer glest förekommer utjordar inom Södertörn, på Vikbolandet och i norra Småland. De saknas i stort sett i Östergötlands bergslag (Bråbo), i centrala Södermanland
61 Vissa kartor över Dalarna har skalan 1:1 000 (t.ex. volym U1) mot 1:5 000 som var den vanliga skalan under 1640-talet.
62 Om metoden för koordinatsättningen, se manual på hemsidan för ÄGK samt bilaga 1, avsnittet ”Databasen ÄGK” (jfr Tollin & Karsvall 2010 s 99ff).
samt i Närke. Bryter man ner fördelningen per landskap så är alltså utjordar i första hand är ett slättbygdsfenomen.
Figurerna 1.2 och 1.3 inkluderar även Åland till kärnområdet östra Mellansverige. Anledningen till detta är att det finns omkring 1 500 äldre geometriska kartorna över Finland från samma tid. Dessa ingår inte i databasen, men vid en genomläsning av dessa kartor på Riksarkivet i Helsingfors 2013 så fann jag utjordar på Åland men inte på finska fastlandet.
Sedan tidigare, genom Eljas Orrmans studier, är det känt att utjordar finns noterade i Vasatidens jordeböcker som gäller fastlandet. Av Orrmans genomgång framgår också att utby (även utbysjord, utbysmän) är den kamerala term i Finland som motsvarar utjord på svenska sidan (se s 25). Jag fann emellertid inte några belägg i de äldre geometriska kartorna för Finland, förutom tio utjordar på Åland. Detta resultat är preliminärt. Materialet behöver registreras systematiskt innan en slutsats görs. Poängen med att inkludera Åland till det jag kallar utjordarnas kärnområde är att visa att det finns en vidare utbredning som inkluderar Finland, som då var svenskt.
Figur 1.2. Förekomsten av utjordar i de äldre geometriska kartorna, cirka 1640. Varje punkt motsvarar en bebyggelseenhet med en eller flera utjordar. Källa: Bearbetning efter ÄGK.
! (
! (
!(
! (
! (!(!(!(!(!(
! (
! (!(!!(!(!(!((
! (
! (!(
!
!( (!(!(!(!(!(!( !(!!((
! (
!(
! (
!(
! (!(!(!(!!(!(!(!(!(!(!((!(
! (
!( !(
! (!(!!(!((!(!(
!
!( (
! (
! (! (! (
! (
!
!( (
! (
!(!(
! (
! (
! (!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (
! (! (!(!(!(
! (
!(
!(
! (
! (
!( !(!(!(!(!(
! (! (
! (
! (
! ( !(!!((!(!(
!
!( (! (! (! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !!(!(!(!(!((!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (! ( !(!(!(!(
! (
! (
!(!(!(!(!(!(
!
!( (
!
!( (
! ( !(!(!(!(!(
!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (
!
!(
!( (
! (
! (
! (
! (! (! (!(!(!(!(!(!(!(!!(!(!(!(!(!((!( !!((
! (!(
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (!
!(!(
(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!(
!( (!(!(
! (
! (
! (
! (
! (!!(!(!(!(!(!(!(!((!(
! (
! (
! (
! (! (
! (! (! (!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (!(
! (! (
!
!( (!(
! (
! (
!
!( (
! (
! (!(
! (
!
!( (! (
! (
! (
! (
! (
! (
!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!!(!((
! ( !(!!((
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(
! (
! (
!(!(!(!(!(!(
!
!( (
! (
! (!(!(
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (! (! (!(!(!(
! (
! (!(!(!(!(!(
! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (!(!(!(!(!(
!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (!(!(
! (!( !(!(!(
!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
!(!(
! (
! (
!
!( (
! (!(!(!!(!(!(!(!(!(!(!(!((!(!(!(!!((
! (!(!(!!(!(!(!(!(!!((!(!((!(!(
! (!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (
!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (! (
! (
! (
! (! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(
!(!(
! (
! (! (
! (
! (!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (! (
! (
!
!( (
! (!(!(!(!(!(
! (!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (
!
!( (
! (
! (
! (
!
!( (
! (
! (
! (!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!!(!(!(!((!(
! (
! (!(!(
!
!( (!(!(
! (! (
! (!(!(!!(!(!!(((!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (
! (
! (
! (!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (! (!(!(
! (! (
! (
! (
! (!(!(!(!(
! ( !(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (
! (! (
! (
! (!(
! (
!( !!(!((
!(!(
! (!(
!
!(
!( ( !(!!(!!(!(!(!!(!(!(!((!(((!(
! (
! (
!
!( (
! (
! (! (!(
! (
! (
! (
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (
!(!(
! (
!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! ( !(!(
! (
! (
! (
! (! (
! (
! (
! (!(!(
! (
!
!( (
! (
! (!(!(
! (!(
! (
! (
!
!( (
! (
!
!( (
! (!(
!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
!(!(!(!(
! (
! (
! (
!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (!(!(!(
! (
!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! ( !(
!
!( (
! (
! (
!
! ( (
! (
! (! (
! ( !(
! (!(
! (! (!(
! (
! (
!(!(
! (
! (
! (
! (! (
! (!(
! (
! (
! (!(
! (
! (
!
!( (
! (
! (
! ( !(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
!
!( (
! (
! (!(
! (
!
!( (
! (
! (! (
! (
! (
! (
!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!( !(
! (
! (! (!(!(
! (
! (
! (
! (!(
!
!( (
! (
! (!(
!
!( (
! (
!(!(
! (
!
!( (
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
!(!(!(
! (
! (
!(!(!(!(!(
! (
! (
! ( !(!(!(!(
!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! ( !(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (!(!!(!(!(!( !!(!(!(!(!(!(!(!(!(((!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!(!(
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (
! (! (
!(!(!(!(!!(!(!(!!((!((!(
! (
! (
! (
! (! (!(
! (
! (
! (
! (!( !(
! (
!( !(
! (! (!(
! (!(!(!(
!( !(!(
! (
! (
! (! (
! (!(
! (!(
! (! (
! (
!
!( (!(!(
! (
! (
! (
!
! ( (
! (
!
!( (!(!(!(!(
! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (! (! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(!(
! (
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(
! (
! (
! (!(!(
! (!(!(!(
!
!( (!(!(!(!(
!(!(!(!(!(!(
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (! (! (
! (!(!(!(
! (!(
! (
! (
!( !(!(!(
! (! (
! (!
!( (!
!( (
! (
! (! ( !!((
! (
! (
! (
! (!(
! (!(
! (
! (
! (!(
! (
!
!(
!( (
! (
! (
! (
! (!(
! (! (! (
! (
! (
! (!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (
! (
! (! ( !(!(!(
! (
! (
!(!(
! (!!(!( !(!((!(
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (
!
!( (
! (
! (!(
! (
!( !(!(
! (
! ( !(
!
!( (
! (
!
!( (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
!(!(!(
! (!(!(!(!(
! (
!( !(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (!(
! (!(!(!(!(
! (
! ( !(!(
! (
! (
! (!(
! (
!(!(
! (
! (
! (
! (!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
0 25 mil
O. Karsvall, 2016
Utjordar i de äldre geometriska kartorna, cirka 1640 (exklusive Finland)
Bebyggelseenheter med utjordar
(1 029 be med 1 554 uj) Täckningsområde för äldre geometriska kartor (exklusive Finland)
Kärnområdet för utjordar
! (
Figur 1.3. Kärnområdet för utjordar i de äldre geometriska kartorna, cirka 1640. Kartorna för Finland från samma tid ingår inte i sammanställningen, men ett tiotal utjordar finns på Åland (MHA volym A2D från cirka 1650). Utsnitt av figur 1.2. Källa: Bearbetning efter ÄGK.
En fråga som följer av koncentrationen till slättbygder är om utjordar är vanligast i stora eller små byar. I slättbygder är bybebyggelser vanligare än ensamgårdar, så hypotetiskt vore utjordarna också att förvänta inom de lite större byarna. Frågan kan belysas utifrån relationen bystorlek och förekomst av utjordar. Bystorlek definierar jag efter antalet hemman.
Resultatet, som visas i figur 1.4, är att det finns en koppling mellan utjordar och byar. Av de 1 600 beläggen ligger omkring 150 för sig själva, utan inblandning med andra hemman. Något fler, omkring 270, ligger tillsammans
Värmland
(ej karterat)
(ej karterat) (ej karterat) Gotland
(1645)
Väster-götland
Öster-götland
Söder-manland Närke
Dalarna
Väst-manland
Öland Gästrik-land
Småland
Småland
Blekinge (1658)
Uppland Åland
0 25 mil
Bebyggelseenheter med utjordar
(1029 be med 1554 uj) Täckningsområde för äldre geometriska kartor (exklusive Finland)
! (
!
! ( (
! (
! (!(!(!!(!((
! (
! (!(!!(!(!((!(
!
!( (!(
!
!( (!(!(!(!(!(!( !(!(!(
! (
! (
! (!(
! ( !(!(!(!!(!(!(!(!(!(!((!(
! (
!( !(
! (!!((!(!(!(!(
!
!( (
! (
!
!( (! (
! (
!
! ( (
! (
!(!!(!(!!(!(((!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!(
!( (
! (!(!(!(!(
! (
! (
!
!( (!(!( !!(!((!(!(
! (
! (
! (
! (
! ( !!(!(!(!(!(!(!(!(!((!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !!(!(!(!(!((!(!(!(!(!(!(
! (
! (
!
!( ( !(!(!(!(
! (
! (
!(!!(!(!((!(
!
!( (
!
!( (
! ( !(!(!(!(!(
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (!(
!
!( (
! (
! (
! (
!
!( (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!!(!(!( !(!((
! (!(
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (!(!(
! (!(!(!(
! (
! (
! (
! (
!
!( (!(
! (
! (!(
! (
! (
! (
!
!( (
! (!!(!(!(!(!(!(!(!((!(
! (!(
! (
! (!(!(
! (!(!(
! (
! (!(!(!(
! (
! (! (
! (
! (!(!(!(
!
!( (!(
! (
! (
!
!( (
! (
! (!(
! (!(
! (!(!(!(!(!(
! (
! (!(!(!(
! (
! (! (
! (! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! ( !(!!((
! (
! (! (
! (
! (! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (!!(!(!((!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(
! (
! (
!(!(!(!(!(!(
!
!( (
!
!( (!!(!(!((!(
! (
! (
! (!(!(!(!(!(
! ( !(!( !(
! (
! (!(!(!(!(!(
! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (!!(!(!((!(
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!((!(!(
! (!(!(
! (!(!!( !(!((!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(
! (!(
!
!( (
! (!(!(!(!(!(!!(!(!(!((!(!(!(!(!(!!((
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
!(!(!(!(!(!(!(!(!(
!
!( (
! (
! (
! (! (
! (
! (
! (
! (!
!( (
!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
!
!( (
! (
! (
! (! (!(!(!(!(!(
! (
! (
!
!( (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!!((
!(!(
!(
! (! (
! (
! ( !(!(
! (
! (
! (
! (! (
! (!(
! (
! (
!(
! (! (
! (
!(
! (
! (!(!(!(!(!(
! (!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (
!
!( (
! (
! (
! (
!
!( (
! (
! (
! (!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
!
!( (! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!!(!((!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (!(!(
!
!( (!!((
! (!(
! ( !(!(!(!(!!(!((!(!(!(
! (
! (
! (
!
!( (! (
! (
! (
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
! ( (! (
! (
! (!(!(!(
! (!(!(
! (
!
!( (
! (
! (
! (! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (!(!(
! (! (
! (
! (
! (!(!(!(!(
! ( !(!(
! (
!
!( (
! (!(!(
! (
! (
! (! (
! (
! (!(
! (
!( !(
! (!(
! (!(
! (!(
!
!(
!( ( !(!(!!(!(!(!(!(!((!(!(!(!(!(
!
!( (
!
!( (
! (
! (!(!(
! (! (
! (
! (! (!(
! (! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! ( !!((
! (
! (
! (
! (! (! (
! (
! (!(!(
! (
!
!( (!(
! (!(!(
! (!(
! (
! (
!
!( (
! (
!
!( (
! (!(
!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (! (!(!(!(!(!(!!(!(!(!(!(!(!(!(!((!(!(!(
!
!( (! (!(!(!(!(
!
!( (
! (
! (
! (
! (
! ( !(
!
! ( (
! (
! (
!
! ( (
! (
!
!( (
! ( !(
! (!(
! (!( !(
! (!
!( (!(
! (
!
!( (
! (! (
! ( !(
! (
! (
! (!(
!
!( (
!
!( (! (
! (
! ( !!(!((!(
! (!(!(
! (
!
!( (
! (
! (!(
!
!(
!( (
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (!(!!(!((!(!(!(!(
!
!( (!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (
! (
! (! (
! (
! (
!( !(
! (
! (! ( !(!(
! (
! (
! (!(!(
!
! ( (
! (
! (!(
!
!( (
!
!( (!(
! (
!
!(
!( (!(
! (
! (
! (
! (
! (
!(!(!(
! (
! (
! (!(!(!(!(
! (
! (
! ( !!(!((!(
! (!(!(!(!(!(!(!( !(!(
! (
! (
! (
!
!(
!( (
! (
! (
! (!(!(!(
! (
! (
! (
! (! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (!(!!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!!(!(!(((!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!(
! (!(
! (!(!(
! (
! (!(
!
!( (
! (!(!(!!(!(!(!((!(!(!(!(!(!(
! (! (
! (
! (!(!(
! (
! (!(
! (!( !(
! (
!( !(
! (! (!(
! (!(!(!(
!( !!((
! (
! (
!
!(
!( (
!
!( (!(
! (! (
! (
!
!( (!(!(
! (
! (
! (
!
! ( (
! (
!
!( (!(!(!(!(
! (
! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(
! (
! (
! (! (! (
! (!(
! (!(
! (
! (!(!(!(!(
! (
! (! (!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (!!(!!(!(((!(
!
!( (!(!(!(!(
! (!(!(!(!(!(
! (
! (!(
! (
! (
! (! (
! (
! (
! (
! (
! (!(
! (
! (
! (
! (!(!(!(
!
!( (
! (
! ( !(
!
!(
!( ( !(!(
! (
!
!( (
! (!(
!
!( (! (!(
! (! ( !!((
! (
!
!( (
! (!(
! (!(
! (
! (
! ( !(
! (
!
!(
!( (
! (
! (
! (
! (!(
! (! (! (
! (
! (
! (!(!(!(!(!(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
!( (!(!(
! (
!
!( (
!
!( (
! (! (
! (!(
!
!( ( !(!(!(
! (
! (
! (!(
! (!!(!( !(!((!(
! (
! (
! (
! (
! (! (
! (
!
!(
!( (
! (!(
! (
!( !(!(
!
!( ( !(
!
!( (
! (
!
!( (
! (! (
! (
! (
! (
! (
! (!(
! (!
!( (!(!(!(!(!(!(!(
! (
!(!(!(
! (!(!(!(!(!( !!((!(!(!(!(!(
!
!( (
! (!(
! (!(!(!(!(
! (
! ( !!((
! (
! (
! (!( !(!(!(
! (
!
!(
!( (!(!(!(!(
! (! (
! (
! (