Statligt stöd för att finansiera omställningen

Omställningen till ett fossilfritt samhälle kommer kräva statliga investeringar, i forskning, utveckling, demonstration av nya tekniker, i satsningar på infrastruktur. Offentliga klimatinvesteringar kan medverka till eller tidigarelägga

utsläppsbegränsande investeringar.

Offentligt stöd kan bidra till att korrigera marknadsmisslyckanden. Men kan fel utformat skapa nya marknadsmisslyckanden, och snedvrida konkurrens. För att reglera detta finns bland annat statsstödsreglerna.

STATSSTÖDSREGLERNA OCH FINANSIERING AV KLIMATOMSTÄLLNING

Enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är statligt stöd till verksamheter inte tillåtet då det snedvrider konkurrens. Likväl är statligt stöd ett etablerat styrmedel inom EU, inte minst på miljöområdet där flera

undantagsbestämmelser tillåter statligt stöd145_{. Som skäl för användningen av} statligt stöd på området anges att stödet banar väg för det s.k. 2030-ramverket146 och arbetet med att nå de övergripande målen för Europa 2020-strategin att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, bl.a. genom att minska EU:s växtgasutsläpp, att öka andelen förnybara energikällor samt att höja energieffektiviteten inom

unionen.147

Av kommissionens riktlinjer framgår att statligt stöd bör inriktas på åtgärder för att främja ett ökat miljöskydd eller en välfungerande och hållbar energimarknad. Stödet bör medföra en förbättring som marknaden inte kan åstadkomma på egen hand.148 _{Stödet behöver leda till att företag bedriver verksamhet som de inte skulle} bedriva eller endast bedriva i begränsad utsträckning utan stödet, och vidare att stödet avgränsas till vissa angivna åtgärder (stödtyper) samt begränsas på så sätt att stödet endast får lämnas för del av de totala kostnaderna för att genomföra

åtgärderna (stödnivå). För stöd som lämnas enligt gruppundantagsförordningarna gäller dessutom begränsning av stödbeloppets eller investeringskostnadernas totala storlek (tröskelvärde) 149_{. Vad gäller stöd för miljöskydd, och stöd för energi från} förnybara energikällor, gäller exempelvis ett maxvärde om 15 miljoner euro i stöd per företag per investeringsprojekt.150 _{Särskilt investeringar med kopplingar till} infrastruktur är kostnadskrävande och dagens maxvärden kan utgöra ett hinder för stöd till de transformativa teknikskiften som krävs inom exempelvis industrin eller anläggningar för biodrivmedelsproduktion som behövs för omställning av

transportsektorn.151

145 _{Meddelande från kommissionen, Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020,}

Celex 52014XC0628(01) – senast rättad genom Celex 52014XC0628(01)R(04), kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, Celex 32014R0651, respektive kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Celex 32014R0702.

146 _{En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030, punkt 4 i riktlinjerna.} 147 _{Punkterna 3 och 5 i riktlinjerna.}

148 _{Punkterna 34 och 35 i riktlinjerna.}

149 _{I vissa fall kan stödnivån dock uppgå till 100 procent av kostnaderna, se t.ex. artikel 45.6 i}

kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

150 _{Artikel 4.1 s) i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.}

151 _{Vid sådant stöd kan artikel 56 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 aktualiseras. Enligt}

artikel 4.1 cc) i samma förordning gäller i så fall en gräns i form av 10 miljoner euro i stöd eller 20 miljoner euro i totala kostnader för samma infrastruktur.

Skattebefrielsen för biodrivmedel är ett exempel på statsstöd som Kommissionen anser vara ett driftsstöd. Kommissionen har efter dialog med svenska regeringen godkänt detta stöd.152

STRUKTURFONDER

Strukturfonderna utgör en del av de medel som Sverige får tillbaka från EU. Strukturfonderna fördelas i nuvarande programperiod genom åtta regionala fonder och ett nationellt program.

EU:s strukturfonder syftar till att hålla samman EU genom att skapa tillväxt och sysselsättning. Under nuvarande programperiod 2014-2020 fördelas i Sverige totalt åtta miljarder genom åtta regionala fonder och ett nationellt program. 1,4 miljarder kronor är vikta åt temaområdet koldioxidsnål ekonomi, som bland annat finansierat projekt för ökad samverkan och ökad kunskap om hållbart resande, samt

kunskapsuppbyggnad om biogas, energieffektivisering och för solel.

Förhandlingar inför nästa programperiod 2021-2027 pågår. Under denna period kommer andelen av strukturfondernas medel som avsätts till klimatfrämjande investeringar öka jämfört med nuvarande 20 procent. Till vilken nivå är i dagsläget inte fastlagt.

Det finns hållbarhetskriterier inom samtliga tematiska områden som tar fasta på bland annat klimataspekten. Detta innebär att tex projekt inom det tematiska området att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft även ska beakta klimataspekten.

Hinder och möjligheter

Rätt utformat kan strukturfonderna vara ett värdefullt bidrag till omställningen av Sverige till ett fossilfritt välfärdssamhälle. Utvärderingar av innevarande period har emellertid visat att potentialen inte realiserats fullt ut.

Bristande kunskap om strukturfonderna

Enligt Sweco var det inledningsvis svårt att fördela alla medel till det tematiska området för en koldioxidsnål ekonomi.153 _{Andelen beviljade medel har dock ökat} kraftigt de senaste åren. I augusti 2018 var 82 procent av medlen beviljade. En anledning enligt Swecos utvärdering är bristande kunskap om fonderna. Att andelen beviljade medel har ökat kraftigt de senaste åren tyder på att regionernas kunskap om fonderna ökat. Sweco fann också att det har varit en konkurrens från

152 _{Regeringen (2015) Förlängda statsstödsgodkännanden för skattebefrielse av biodrivmedel}

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/forlangda-statsstodsgodkannanden-for- skattebefrielse-av-biodrivmedel/

153 _{Tillväxtverket (2017), Utvärdering av nio program, Regionala utvecklingsfonden, Tematiskt mål 4,}

andra nationella bidrag (tex Klimatklivet) som aktörerna känt sig mer bekväma att använda.

Bristande hållbarhetskriterier och indikationer

Under 2018 har en rad utvärderingar gjorts, för att följa upp övriga tematiska områden.154 _{I utvärderingarna konstateras att hållbarhetskriterierna är bristfälligt} beskrivna, och att många projekt i sitt genomförande saknar koppling till

hållbarhetskriterierna. Svårigheten att tillämpa hållbarhetskriterierna innebär att det är svårt att visa hur projekt inom andra tematiska områden stödjer klimatmålen. Likaså gör bristfälliga indikatorer att de klimatspecifika projektens klimatnytta varit svåra att följa upp och jämföra.

Strategiskt viktiga områden

I de fall övriga delar av klimatpolitiken inte förmår överbrygga

marknadsmisslyckande kan olika typer av offentliga investeringsmedel göra det. Det finns några områden där förändringar kopplat till strukturfonderna kan medverka till att de bättre utnyttjas och bidrar till att uppfylla klimatlagens mål. Peka på särskilda områden som kräver finansiering

De nuvarande insatserna behöver breddas både gällande målgrupp och åtgärd, för att få mer effekt av arbetet mot globala (Agenda 2030), europeiska, nationella och regionala mål. Men det finns också behov att peka på vilka områden som är i särskilt behov av investeringar. Ur ett svenskt perspektiv ser vi att omställningen av transportsektorn och basindustrin med tillhörande elektrifiering och ökad användning av biomassa är centralt. En annan särskild utmaning är utvecklad kapacitet för koldioxidlagring. Här krävs samverkan med lärosäten, innovationer, riskdelning och kapital i olika skeden.

Nationellt program

Strukturfondens nationella program bör fortsätta och komplettera nationellt finansierade klimatinvesteringsprogram. Att knyta satsningar till strukturfondernas sjuåriga period skapar en förutsägbarhet jämfört ettåriga budgetar.

Mer samverkan med regionerna för att ge stöd i bred klimatkometens

Nationella myndigheter kan bidra med kunskap och perspektiv till det regionala arbetet med strukturfonderna. Det finns ett behov av att erbjuda nationellt

kunskapsstöd (inom exempelvis innovation och klimat) till regioner, projektägare och handläggare på den förvaltande myndigheten Tillväxtverket. Genom

samverkan och genom att nyttja respektive myndighets tematiska kompetens kan arbetet för att nå klimatmålen intensifieras. Befintliga samverkansmodeller kan utvecklas till fler områden. Det behövs även en vägledning i hur starka projekt som ger starka resultat kan sättas samman.

Förenkla hanteringen

Det finns en potential att förenkla hanteringen och minska den administrativa bördan inför nästa programperiod. Även EU-kommissionen uttrycker tydligt behovet av förenkling i nästa programperiod. Hur långt som är möjligt att komma med förenklingen avgörs dock av centrala bestämmelser.

Med en förenkling minskar konkurrensen med andra stödformer, eftersom

komplexiteten i nuvarande strukturfonder gör att andra stöd framstår som enklare. Detta är viktigt för att fler aktörer, som kan bidra till att nå klimatmålen, ska komma över tröskeln för att söka ett stöd.

Skärpa horisontella hållbarhetsaspekterna

Inför nästa programperiod bör centrala myndigheter (Tillväxtverket, Vinnova, Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket) bidra med kunskap så att hållbarhetskriterierna kan skärpas. Genom att beakta klimataspekten i samtliga insatser som finansieras med strukturfonder nås större utsläppsminskningar som gynnar uppfyllelsen av klimatmålen.

Tydliggör klimatnyttan

Genom betydligt vassare indikatorer som visar på minskade utsläpp av växthusgaser blir kopplingen mellan Strukturfonderna och fastställda klimatpolitiska mål tydliga.