Statsbudgetens inkomster

I dokument Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (sidor 36-41)

Utveckling av statens ekonomi

3 Utveckling av statens ekonomi

3.1 Statsbudgetens utveckling .1 Statsbudgetens saldo .1 Statsbudgetens saldo

3.1.2 Statsbudgetens inkomster

Tabell 3.2 Statsbudgetens inkomster 2005–2009 Miljarder kronor

Inkomstår 2005 2006 2007 2008 2009

Statens skatteintäkter 759,1 799,8 825,8 787,3 727,7 Periodiseringar -16,0 6,6 -10,3 21,4 -22,0

1000 Statens skatteinkomster 743,1 806,3 815,5 808,7 705,8

2000 Inkomster av statens verksamhet 27,5 43,4 66,5 53,0 48,1 3000 Inkomster av försåld egendom 6,7 0,1 18,0 76,5 0,1

4000 Återbetalning av lån 2,3 2,1 2,0 1,9 1,7

5000 Kalkylmässiga inkomster 8,8 7,8 8,2 8,7 8,9

6000 Bidrag från EU 12,6 12,4 13,0 11,0 11,7

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -41,5 -48,2 -51,9 -56,2 -66,8 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot -13,6 -13,7 -7,7 -2,4 0,0

Statens övriga inkomster (2000–8000) 2,7 4,0 48,2 92,5 3,8

Statsbudgetens inkomster 745,8 810,3 863,7 901,3 709,5

Statsbudgetens inkomster

Mellan 2005 och 2008 ökade statsbudgetens inkomster med 155 miljarder kronor. Den kraftiga konjunkturnedgången medförde däremot ett dramatiskt fall av inkomsterna med 192 miljarder kronor 2009. Variationer över åren är delvis en återspegling av makroekonomiska förändringar, delvis en återspegling av regel-ändringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar.

I tabell 3.2 redovisas statsbudgetens inkomster för åren 2005–2009 enligt den struktur som gäller för den beslutade statsbudgeten avseende 2009. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster.

Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster, dvs. statsbudgetens in-komster exklusive statens skatteinin-komster, vari-erar kraftigt under perioden. I huvudsak förkla-ras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 samt 7000.

Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet redovisas aktieutdelningar. Dessa

dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning från TeliaSonera AB.

Utdelningarna ökade ytterligare under 2007, även detta år till stor del beroende på utdelningar av engångskaraktär.

Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom redovisades 2005 försäljnings-inkomster från försäljningen av aktier i TeliaSonera AB och Nordea Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Under 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade inkomsterna med 18 miljarder kronor.

Under 2008 redovisades stora försälj-ningsinkomster beroende på försäljningar av statens aktieinnehav i OMX, Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB som äger Vasakronan AB.

Under inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet redovisas tillkommande skatter och avräkningar. Under tillkommande skatter redovisas EU-skatter4, som främst utgörs av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. Sverige har fr.o.m. 2007 rabatt på avgiften och ska endast betala en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet ratificerades emellertid först 2009. Tillsammans med en retroaktiv rabatt för 2007 och 2008 blev momsavgiften ca 9 miljarder kronor lägre 2009.

4 EU-skatterna redovisas som inkomster på statsbudgetens inkomstsida och betalas ut till EU på statsbudgetens utgiftssida via utgiftsområde 27.

Nedgången i den ekonomiska konjunkturen och bortfall av skatteintäkter 2009

Den kraftiga turbulensen på de finansiella marknaderna under slutet av 2008 fick återverkningar på den reala ekonomin. Den globala konjunkturnedgången som följde medförde att svensk BNP minskade både under slutet av 2008 och 2009. Nedgången i BNP på 4,9 procent år 2009 är den största nedgången ett enskilt år sedan andra världskriget.5 Den kraftiga och snabba försämringen av den ekonomiska ut-vecklingen under 2009 medförde att de totala skatteintäkterna minskade (se diagram 3.1).

Diagram 3.1 Totala skatteintäkter

Procentuell förändring Miljarder kronor

Källa: Egna beräkningar.

De höga antalet varsel som rapporterades under hösten 2008 realiserades i högre arbetslöshet och lägre sysselsättning under 2009. Försvagningen på arbetsmarknaden ledde till att intäkterna från skatt på arbete blev lägre. Utvecklingen av löne-summan, dvs. antalet arbetade timmar i ekono-min multiplicerat med den genomsnittliga tim-lönen, är av stor betydelse för intäkterna från skatt på arbete. Lönesumman ökade i begränsad omfattning under 2009 till följd av att antalet ar-betade timmar minskade (se diagram 3.2).

5 Anger volymförändring i förhållande till föregående år.

Diagram 3.2 Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma 1996–2009

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den globala lågkonjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, har inneburit betyd-ande fall i intäkterna från skatt på företagsvins-ter. Det kraftiga raset i företagens vinster påbör-jades under 2008. Som en följd av denna nedgång minskade intäkterna från företagsvinster med 21 procent. Bolagens vinster har sedan fortsatt att falla under 2009, vilket har medfört att intäkterna från skatt på företagsvinster också bedöms bli betydligt lägre (se diagram 3.3). Bi-dragande orsaker till de lägre vinsterna var en lägre orderingång i många verkstadsbolag och ökade kreditförluster i banksektorn.

Diagram 3.3 Intäkter från skatt på företagsvinster Procentuell förändring Miljarder kronor

Källa: Egna beräkningar.

Osäkerheten på arbetsmarknaden bidrog till att hushållen ökade sitt sparande under 2009, vilket bidrog till att hushållens konsumtion ökade svagt. Intäkterna från skatt på konsumtion ut-vecklades därför i måttlig takt under 2009. Den svaga ökningen förklaras framför allt av låga skatteintäkter från mervärdesskatten. Intäkterna från mervärdesskatten dämpades också till följd

av en ändrad sammansättning i konsumtionen.

Efterfrågan på varor som beskattas med den högsta mervärdesskattesatsen, som bilar och andra sällanköpsvaror, föll relativt mycket under 2008–2009 jämfört med andra varor.

I diagram 3.4 redovisas utvecklingen av de un-derliggande mervärdesskatteintäkterna (dvs.

effekten av förändrade skatte- och redovisnings-regler är exkluderad) från privat sektor och hus-hållens konsumtion av bilar och sällanköpsvaror 1999–2009. Under slutet av 2008 och början av 2009 minskade de underliggande mervärdes-skatteintäkterna, vilket är ovanligt. Av diagram 3.4 framgår också det dramatiska fallet i hushål-lens konsumtion av bilar och andra sällanköpsva-ror som påbörjades fjärde kvartalet 2008 och som förefaller nått sin botten under första halvåret 2009.

Diagram 3.4 Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar i löpande priser och underliggande mervärdesskatt från privat sektor 1999–2009

Procentuell utveckling jämfört med samma kvartal året innan

-12

Underliggande mervärdesskatt från privat sektor Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar

Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. De omfattar även kommunal-skatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs av-drag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns skatteintäkter 2009 beräknas vara drygt 84 miljarder kronor högre än vad de var 2005.

Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utveck-lingstakt på 1,3 procent. Regeländringar bedöms ha minskat skatteintäkterna med 92 miljarder kronor under perioden 2005–2009. Justerat för regeländringar har skatteintäkterna under denna period en årlig utvecklingstakt på 3,4 procent.

Förändringar under skatt på arbete

Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, skatteregler för de direkta och indirekta skat-terna samt de skattereduktioner som dras från den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlön har störst betydelse för utvecklingen av skatt på arbete. Den globala konjunkturned-gången har medfört en kraftig minskning av lönesummans utvecklingstakt. Mellan 2008 och 2009 ökade lönesumman med endast 0,3 procent, vilket kan jämföras mellan 2007 och 2008 då ökningen av lönesumman var 5,8 procent.

Ett flertal förändringar som påverkar skatt på arbete har genomförts under 2009. Jobbskatte-avdraget förstärktes med ett tredje steg och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjdes, vilket i budgetpropositionen för 2009 sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 15 miljarder kronor (se prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 6.2.1). År 2009 genomfördes även en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer. För kommunernas del kompenserades höjningen genom en motsvarande höjning av statsbidragen.

Dessutom sänktes det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift med 1 procentenhet. Det sammanlagda uttaget uppgår numera till 31,42 procent av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter och 29,71 procent av avgiftsunderlaget för egen-avgifter.

Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och ungdomar har under de senaste åren sänkts i flera steg. År 2008 slopades den särskilda löneskatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och egenavgifterna har, med undantag för ålderspensionsavgiften, halverats för personer i intervallet 18–24 år. År 2009 utökades ned-sättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för unga och omfattar alla personer som vid årets början inte har fyllt 26 år.

Förändringar under skatt på kapital

Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på utvecklingen av taxe-rade kapitalvinster. Skatt på kapitalvinster ökade 2005–2007. Den kraftiga nedgången på börsen under 2008, i kombination med den finansiella oron under året, medförde att skatt på

kapitalvinster föll. År 2009 bedöms skatt på hushållens kapitalvinster uppgå till 23 miljarder kronor.

Under 2005–2007 var intäkterna från skatt på företagsvinster mycket höga. Det var en följd av snabb vinstutveckling och höga vinster i företagen. Men det berodde också på att företa-gen, till följd av den räntebeläggning av periodi-seringsfonderna som infördes 2005, i stor ut-sträckning valde att återföra periodiserings-fonder till beskattning under 2005. År 2007 uppgick intäkterna från skatt på företagsvinster till 105 miljarder kronor. Som en följd av den snabba försvagningen av den ekonomiska konjunkturen föll intäkterna kraftigt 2008 och uppgick till 83 miljarder kronor. Låg-konjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, bedöms leda till ännu lägre skatteintäkter 2009.

Utvecklingen av intäkterna från fastighetsskatten de senaste åren förklaras huvudsakligen av regeländringar. År 2006 infördes en begränsning av fastighets-skatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att intäkterna från fastighetsskatten minskade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift.

Övergången medförde att intäkterna från fastighetsavgiften och fastighetsskatten blev lägre 2008 än 2007. År 2009 beräknas de uppgå till 26 miljarder kronor.

Förändringar under skatt på konsumtion och in-satsvaror

Utvecklingen av intäkterna från skatt på kon-sumtion och insatsvaror påverkas främst av ut-vecklingen av hushållens konsumtion. Mervär-desskatten är den skatt som inbringar mest intäkter av konsumtionsskatterna. Intäkterna från mervärdesskatt har ökat årligen sedan 2005 och beräknas 2009 uppgå till 303 miljarder kro-nor.

Under perioden 2005–2007 ökade de under-liggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snabbare takt än hushållens konsumtions-utgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra sällanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklar-ing till den snabba öknförklar-ingen i

mervärdesskatte-intäkterna under perioden var att investeringarna ökade relativt mycket.

Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt un-der andra halvåret 2008, främst till följd av oron på finansmarknaderna och den globala kon-junkturnedgången. Som en följd av detta däm-pades utvecklingen av intäkterna från mervärdes-skatt. Ett ökat sparande under 2009, delvis tillföljd av en oro över situationen på arbets-marknaden, medförde att hushållens konsum-tion ökade svagt. Minskade investeringar och en låg försäljning av bilar bidrog också till att intäk-terna från mervärdesskatt endast ökade i begrän-sad omfattning.

Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster.

De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö-pande i stället för vid tidpunkten för färdigställande. Debiteringarna beräknas därför tidigareläggas med cirka ett halvår. Övergången till de nya reglerna innebär att debiteringar sker enligt det nya och gamla systemet under 2008, vilket bedöms leda till en engångseffekt på 8 miljarder kronor i högre intäkter 2008 och 2 miljarder kronor 2009. De underliggande mervärdesskatteintäkterna är därmed 8 miljarder kronor lägre än de faktiska intäkterna 2008 och 2 miljarder kronor lägre 2009.

Utvecklingen av intäkterna från punktskat-terna är inte på samma sätt kopplade till konjunkturen som intäkterna från mervärdes-skatt. Ett undantag är skatt på energi, där utvecklingstakten för intäkterna dämpades under 2009 till följd av konjunkturnedgången.

De senaste årens utveckling av intäkter från punktskatter förklaras annars i hög grad av skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den positiva utvecklingen för intäkter från tobaksskatt till stor del på regeländringar, och då i huvudsak de skattesatshöjningar som genom-fördes 2007. Införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från skatt på vägtrafik med ca 4 miljarder kronor under perioden.

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2005–2009 Miljarder kronor

Inkomstår 2005 2006 2007 2008 2009

Skatt på arbete 829,6 857,2 873,6 908,8 867,6

Direkta skatter 476,9 490,1 483,0 497,5 478,1

Kommunal skatt 435,6 454,1 479,1 503,4 510,1

Statlig skatt 38,3 41,0 44,8 48,0 40,7

Allmän pensionsavgift 74,2 77,3 81,1 85,2 86,3

Skattereduktioner m.m. -71,3 -82,4 -122,0 -139,2 -159,2

Artistskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

Indirekta skatter 352,8 367,0 390,6 411,4 389,6

Arbetsgivaravgifter 341,1 357,0 382,1 404,1 392,2

Egenavgifter 10,1 11,0 11,8 12,0 10,7

Särskild löneskatt 29,3 28,9 30,2 32,6 31,4

Nedsättningar -8,5 -8,8 -10,5 -13,4 -20,5

Tjänstegruppliv 1,1 1,2 0,9 1,2 1,2

Avgifter till premiepensionssystemet -20,3 -22,3 -23,9 -25,1 -25,4

Skatt på kapital 167,9 192,2 208,7 163,5 148,8

Skatt på kapital, hushåll 22,9 37,4 49,7 26,3 23,1 Skatt på företagsvinster 92,0 99,2 104,6 83,0 75,4

Avkastningsskatt 12,0 11,1 12,8 15,2 13,2

Fastighetsskatt 25,1 25,0 25,9 24,0 26,0

Stämpelskatt 7,8 9,5 9,4 9,4 8,1

Förmögenhetsskatt 5,0 6,1 0,0 0,0 0,0

Kupongskatt m.m. 1,9 3,7 6,3 5,5 3,1

Arvs- och gåvoskatt 1,1 0,1 0,0 0,0 0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror 357,3 375,3 399,6 418,7 423,6

Mervärdesskatt 250,1 265,2 284,8 300,3 302,6

Tobaksskatt 8,2 8,6 9,7 9,9 10,6

Skatt på etylalkohol 4,1 4,2 4,2 4,2 4,4

Skatt på vin m.m. 3,6 3,8 4,0 4,1 4,4

Skatt på öl 2,6 2,7 2,8 3,1 3,3

Energiskatt 37,8 38,2 38,2 38,8 40,1

Koldioxidskatt 25,5 24,7 25,1 25,7 26,1

Övriga skatter på energi och miljö 3,3 4,7 4,7 5,1 4,2

Skatt på vägtrafik 11,0 11,8 13,1 16,0 16,4

Skatt på import 4,7 5,2 5,9 5,9 5,2

Övriga skatter 6,4 6,3 7,1 5,6 6,4

Restförda och övriga skatter -1,3 -1,8 -0,8 -2,9 -3,6

Restförda skatter -7,6 -5,4 -7,6 -8,2 -7,8

Övriga skatter 6,3 3,5 6,8 5,3 4,2

Totala skatteintäkter 1 353,5 1 422,9 1 481,1 1 488,1 1 436,6

EU-skatter -7,8 -9,4 -7,2 -7,2 -6,5

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 345,7 1 413,5 1 473,8 1 480,9 1 430,1 Kommunal inkomstskatt -435,6 -454,1 -479,1 -515,5 -524,0 Avgifter till ålderspensionssystemet -151,0 -159,6 -168,9 -178,1 -178,3

Statens skatteintäkter 759,1 799,8 825,8 787,3 727,7

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster.

Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder.

Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (s.k. över-avskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av-snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas.

De fordringar som är kopplade till olika for-mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen.

Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att ändå få en uppfattning om avtalspensionernas betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till detta belopp ska läggas kreditförsäkrade pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i balansräkning, pensionsstiftelser och pensions-kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.

Ett ytterligare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

För att ändå ge en grov uppskattning av storleken på de skattekrav som den offentliga sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på uppskjutna skattepliktiga belopp

Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2008 och tidigare år Miljarder kronor

Uppskjuten beskattning för

avtalspensioner1 1 222 Uppskjuten beskattning för

individuellt pensionssparande1 338 Uppskjuten beskattning vid

försäljning av privatbostad2 233 Periodiseringsfonder3 216 Källor: 1Försäkringsförbundet, 2Skatteverket, 3Egna beräkningar utifrån databasen FRIDA.

I dokument Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (sidor 36-41)