Statsbudgetens saldo 2009 Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059)

I dokument Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (sidor 131-134)

Statsbudgetens utfall

5.1 Statsbudgetens saldo 2009 Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059)

om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebe-hov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken).

Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Budgetsaldot uppgick 2009 till -176 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till knappt 58 miljarder kronor.

Utfallet blev därmed 234 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

Inkomsterna beräknades i statsbudgeten uppgå till nästan 837 miljarder kronor. Det slut-liga utfallet blev knappt 710 miljarder kronor, således 127 miljarder kronor lägre än beräknat.

Avvikelsen förklaras främst av att statens skat-teinkomster underskred beräkningen i statsbud-geten med 80 miljarder kronor. Intäkter av skatt på arbete blev 40 miljarder lägre än beräknat i statsbudgeten. Intäkten av skatt på kapital be-räknades i statsbudgeten uppgå till 188 miljarder kronor för 2009. Utfallet blev 149 miljarder kro-nor, dvs. 39 miljarder kronor lägre.

Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2009 Miljoner kronor

Stats-budget1

Tilläggs-budget Utfall

2009 Skillnad mot statsbudget Totala

inkoms-ter 836 812 709 536 -127 276 Statens

skatte-inkomster 786 233 705 783 -80 450 Övriga

inkoms-ter 50 579 3 753 -46 826 Totala utgifter

m.m. 778 876 39 143 885 673 106 797 Utgiftsområden

exkl. räntor 732 577 39 143 744 807 12 230

Statsskulds-räntor m.m. 33 871 36 463 2 592

Riksgälds-kon-torets

nettoutlå-ning 11 036 104 674 93 638 Kassamässig

korrigering 1 392 -270 -1 662 Budgetsaldo 57 937 -39 143 -176 137 -234 074

1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riks-dagen i december 2008, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m.ingår beräknad förändring av anslagsbehållningar, – 2 371 miljoner kronor.

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter som är hänförliga till 2009, beräknas bli 69 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Förklaringen till att statens skatteinkomster avviker mer från statsbudgeten än skatteintäkterna är hänförligt till de kommunala inkomstskatterna. Dessa påverkar inte statens skatteintäkter. Men de minskar temporärt statens skatteinkomster 2009 och belastar inte kommunerna förrän vid slut-reglering 2011.

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 886 miljarder kronor, vilket är 107 miljarder kronor högre än den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Det beror framför allt på att Riksbanken lånat motsvarande 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven, vilket påverkar Riks-gäldskontorets nettoutlåning.

På tilläggsbudget anvisades 39 miljarder kro-nor varav 14 miljarder krokro-nor avsåg bidrag till att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och dämpa nedgången i syssel-sättningen i sektorn samt 10 miljarder kronor i bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitets-stöd med anledning av ökad arbetslöshet. För avgiften till Europeiska gemenskapen anvisades ytterligare 4 miljarder kronor, framför allt på grund av den kraftiga försvagningen av den svenska kronan i förhållande till euron.

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, ex-klusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 12 miljarder kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det utgiftsområde som visade högre utgifter än vad som beräknades i statsbud-geten var framför allt utgiftsområde 25 All-männa bidrag till kommuner, där utgifterna är 15 miljarder kronor högre. Detta förklaras främst av det ovan nämnda tillfälliga konjunk-turstödet till kommuner och landsting. Utgifts-område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppvi-sade 5 miljarder kronor högre utgifter än vad som anvisats på statsbudgeten, vilket beror på högre arbetslöshet och fler företag som satts i konkurs. Lägre utgifter än anvisat i statsbudge-ten blev det främst inom ovan nämnda utgifts-område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp med 4 miljarder kronor och inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets bered-skap med 3 miljarder kronor. Orsaken till lägre utgifter inom försvaret är dels ett planerat sparande från 2009 till 2010 och 2011, dels att reserver inte behövt utnyttjas. Dessutom har

vissa resurser, t.ex. transport- och drivmedels-kostnader samt löner, blivit billigare när det gäller de internationella insatserna.

I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev de totala utgifterna m.m. 68 miljarder kronor högre, vilket främst beror på Riksbankens lån i Riksgäldskontoret för återställning av valutareserven. Lägre utgifter än totalt anvisat uppvisas på arbetsmarknads-området med 8 miljarder kronor, framförallt för att andelen arbetslösa som fick ersättning blev lägre än beräknat. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Både antalet sjukpenningdagar och medelersättning per dag blev lägre än beräknat. Avgiften till EU blev 5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades. Detta beror delvis på att Sveriges tullintäkter blev lägre jämfört med tidigare beräkningar. Ytterligare orsaker är att Sveriges BNI och mervärdesskattebas beräknas blir lägre jämfört med tidigare prognoser.

Statsbudgetens utfall för 2009 påverkades av betydande engångseffekter (tabell 5.2).

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångs-effekter 2009

Miljarder kronor

2009

Statsbudgetens saldo -176,1

Justering för större engångseffekter 92,3 varav

Försäljning av aktier 0 Extra aktieutdelningar -4,4 Förändrad inbetalning av moms inom bygg- och

anläggningssektorn -2,0 EU-avgift, försenat beslut avseende egna medel -6,5

Kapitaltillskott till bolag 6,9 Lån till Riksbanken 95,3 Lån till andra länder 0,9 Venantius AB, förfalloprofil övertagna lån 1,4

Carnegie -1,2

Övrigt, netto 2,0

Statsbudgetens saldo justerat för större

engångs-effekter -83,9

Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot negativt med 92,3 miljarder kronor. Den största effekten avser lån till Riksbanken, som uppgick till 95,3 miljarder kronor. Riksbanken lånade i Riksgäldskontoret för att återställa valutareser-ven efter olika insatser under den finansiella

kri-sen. Under 2009 utbetalade Riksgäldskontoret också 0,9 miljarder kronor avseende en mindre del av ett beslutat lån till Island.

Extra utdelningar från statliga aktier uppgick till 4,4 miljarder kronor, varav 2,9 miljarder kro-nor kom från Preaktio AB. Medlen avser in-komster vid försäljning av aktier i Beam Global Spirits & Wine (innehades tidigare av Vin och Sprit). Införandet av löpande momsbetalning inom bygg- och anläggningssektorn bedöms ha inneburit en positiv effekt på 2 miljarder kronor medan kapitaltillskott till bolag medförde en ne-gativ effekt på 6,9 miljarder kronor. Av detta av-såg 5,6 miljarder kronor deltagande i Nordeas nyemission och 1,3 miljarder kronor deltagande i SAS nyemission.

Ett nytt system för EU-ländernas avgifter genomfördes 2009 med retroaktiv verkan från 2007. Enligt det nya systemet får Sverige varak-tigt en rabatt på EU-avgiften. Det uppstod där-med negativa engångseffekter för saldot 2007 och 2008 medan en motsvarande positiv effekt uppstod 2009, på sammanlagt 6,5 miljarder kro-nor.

Justerat för engångseffekter uppgick budget-saldot för 2009 till 83,9 miljarder kronor. När engångseffekterna exkluderats erhålls ett mått på den underliggande saldoutvecklingen (statsbud-getens underliggande saldo). I diagram 5.1 redo-visas statsbudgetens faktiska och underliggande saldo för åren 1990–2009.

Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2009

Miljarder kronor

-300,000 -250,000 -200,000 -150,000 -100,000 -50,000 0,000 50,000 100,000 150,000 200,000

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Faktiskt saldo Underliggande saldo

Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var engångseffekterna negativa som en följd av stora utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter förbättrades saldot kraftigt och vände till

skott 1998. Två år senare, år 2000, nådde skottet 102 miljarder kronor. Nästan hela över-skottet bestod emellertid av engångsvisa försälj-ningsinkomster och överföringar från AP-fon-den. I början av 2000-talet försämrades saldona återigen, men underskotten dämpades av posi-tiva engångseffekter även dessa år. Från 2005 vi-sade det faktiska saldot åter överskott och ökade successivt till 2008.

För 2009 visar det faktiska såväl som det un-derliggande saldot ett underskott. Det faktiska saldot vände från ett rekordstort överskott 2008 på 135 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Detta omslag berodde emellertid till stor del på olika engångseffekter.

År 2008 tillfördes statsbudgeten stora inkomster av aktieförsäljningar (främst från Vin & Sprit och Vasakronan) medan den 2009 belastades med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finanskrisen (främst utlåning till Riksbanken).

Även rensat för engångseffekter försvagades dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången.

5.1.1 Statsbudgeten 2008 och 2009 I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2008 och 2009. Statsbudgeten visar 2009 ett un-derskott på 176 miljarder kronor jämfört med ett överskott på 135 miljarder kronor 2008, en försämring med 311 miljarder kronor.

Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2008 och 2009 Miljoner kronor

Utfall 2009 Utfall 2008 Skillnad mot 2008 Totala inkomster 709 536 901 274 -191 738 Statens skatteinkomster 705 783 808 730 -102 947 Övriga inkomster 3 753 92 545 -88 792

Statsbudgetens inkomster minskade med 192 miljarder kronor (21,3 procent) mellan 2008 och 2009.

Statens skatteinkomster minskade med 103 miljarder kronor. Direkta skatter på arbete beräknas minska med 19,4 miljarder kronor (3,9 procent) och indirekta skatter på arbete med 21,8 miljarder kronor (5,3 procent). Inkomster av skatt på kapital beräknas minska med 14,7 miljarder kronor (9 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 5,7 miljarder kronor (1,4 procent). Se tabell 5.6.

Övriga inkomster minskade med 89 miljarder kronor jämfört med 2008. Det beror främst på att Inkomster av försåld egendom minskade med 76 miljarder kronor. Under 2008 avsåg 50 miljarder kronor försäljningen av Vin & Sprit AB och 25 miljarder kronor försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB.

Statsbudgetens totala utgifter m.m. ökade med 120 miljarder kronor (15,6 procent) mellan 2008 och 2009.

Utgifterna för utgiftsområden exklusive Stats-skuldsräntor m.m. ökade med knappt 3 miljarder kronor (0,4 procent). De största ökningarna var framförallt inom fyra utgiftsområden som till-sammans har ökningar på 39 miljarder kronor.

Tre utgiftsområden står för de största minsk-ningarna som tillsammans är 39 miljarder kro-nor. Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev utgifterna 17 miljarder kronor högre (26,0 procent). Utgiftsområde 14 Ar-betsmarknad och arbetsliv ökade med 13 miljarder kronor (26,9 procent), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 5 miljarder

kronor (10,6 procent) och utgiftsområde 9 Häl-sovård, sjukvård och social omsorg ökade med 4 miljarder kronor (7,4 procent).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer mins-kade med 21 miljarder kronor (34,0 procent), utgiftsområde 24 Näringsliv minskade med 6 miljarder kronor (48,5 procent) och utgifts-område 27 Avgiften till Europeiska gemenska-pen minskade med 12 miljarder kronor (39,1 procent).

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 133 miljarder kronor samtidigt som posten Kas-samässig korrigering minskade med 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen ökade framför allt till följd av utlåning till Riksbanken med 95 miljarder kronor. Utgiftsområde 26 Stats-skuldsräntor m.m. minskade med 12 miljarder kronor (24,4 procent). Minskningen förklaras främst av att det tillfälliga anslaget Tillskott till stabilitetsfonden hade ett utfall på 15 miljarder kronor 2008. Ett nytt tillfälligt anslag Över-gångseffekter av kostnadsmässig avräkning medförde dock en ökning av utgifter med 5 miljarder kronor för 2009.

5.2 Statsbudgetens inkomster 2009

I dokument Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (sidor 131-134)