Statsbudgetens utgifter

För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt ut-gifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgifts-taket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2005–2009. Tidsserierna är angivna i 2009 års an-slagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo-visas i en och samma struktur för åren 2005–

2009 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2009 kan ha tillhört ett annat utgifts-område.

I tabell 3.5 redovisas utgifternas utfall per ut-giftsområde åren 2005–2009. Skillnader i fördel-ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regel-styrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För-ändringen beräknades öka de kommunala skat-teintäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter minskade 2005 och 2006 med 2,9 miljarder kronor respektive 3,1 miljarder kronor. Sådana förändringar ger upphov till ett brott i tidsserien.

För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för

större tekniska förändringar (kursiverade i tabell 3.5). Förklaringar till större tekniska förändringar som påverkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5.⁶

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts-områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2005–2009. Flera utgifts-områden uppvisar en betydande förändring un-der perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.

Under perioden 2005–2009 varierade de mak-roekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio-nellt bistånd har ökat.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring-arna under perioden 2005–2009 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-dom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade ut-gifter inom utgiftsområdet.

Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna mätt som andel av de takbegränsade utgifterna mellan 2005 och 2009.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1,1 procentenheter under perio-den. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsök-ningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade ut-giftsområdets andel av de takbegränsade utgif-terna med 3,3 procentenheter mellan 2005 och 2009. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

6 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens i kraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde i kraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Justerat för tekniska förändringar minskade ut-giftsområdets andel av de takbegränsade utgif-terna med 1,6 procentenheter under perioden 2005–2009. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m.

minskade från 47 miljarder kronor 2005 till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet öppet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslöshets-försäkringen och färre antalet personer i arbets-marknadspolitiska program. År 2009 ökade ut-gifterna till 33 miljarder kronor, vilket beror på att antalet arbetslösa har ökat.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perio-den 2005–2009. Ökningen är inte anmärknings-värt stor men det är stora variationer mellan åren. Variationerna beror i huvudsak på de extra amorteringar av infrastrukturlån som genomför-des 2007 och 2008 på 10 respektive 25 miljarder kronor.

Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2009. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor

2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 1 Rikets styrelse 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 9,9 10,6 10,6 11,0 12,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 11,0 11,8 11,2 11,4 12,0 3 Skatt, tull och exekution 1,0 1,0 1,1 1,0 1,0 8,6 9,0 9,7 9,4 9,4 4 Rättsväsendet 3,1 3,2 3,4 3,5 3,5 27,0 28,5 30,6 32,7 33,6 5 Internationell samverkan 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 1,4 1,4 1,6 1,8 1,8 6 Försvar och samhällets krisberedskap 5,1 4,9 5,1 4,6 4,4 44,0 44,3 46,5 43,0 42,1 7 Internationellt bistånd 2,6 2,9 2,8 2,9 3,1 22,3 25,9 25,4 27,5 29,6 8 Migration 0,6 0,5 0,6 0,7 0,7 4,8 4,5 5,3 6,1 6,5 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4,4 4,7 5,1 5,2 5,5 38,5 42,2 46,7 49,1 53,1 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp¹ 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 127,0 125,7 119,5 115,9 110,0 10 Justerat för teknisk förändring¹ 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 127,0 125,7 119,5 115,9 110,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom² 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 46,1 45,0 43,7 42,6 42,3 11 Justerat för teknisk förändring² 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 46,1 45,0 43,7 42,6 42,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,8 7,1 7,1 7,0 7,1 59,1 63,7 64,9 66,4 68,1 13 Integration och jämställdhet 0,7 0,4 0,5 0,5 0,6 6,4 3,4 4,3 5,0 5,3 14 Arbetsmarknad och arbetsliv³ 7,7 7,8 6,0 5,1 6,3 66,4 69,5 54,9 47,8 60,6 14 Justerat för teknisk förändring³ 7,9 8,0 6,3 5,1 6,3 68,5 71,6 57,1 47,8 60,6 15 Studiestöd 2,3 2,2 2,1 2,0 2,2 19,8 20,1 19,3 19,1 21,0 16 Utbildning och universitetsforskning⁴ 5,1 5,2 4,6 4,7 5,1 43,7 46,5 42,2 44,5 49,3 16 Justerat för teknisk förändring⁴ 4,4 4,7 4,6 4,7 5,1 38,3 41,8 42,2 44,5 49,3 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 9,0 9,6 10,1 10,1 10,3

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

byggande samt konsumentpolitik 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 3,1 2,9 2,4 2,1 1,9 19 Regional tillväxt 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 3,3 3,3 2,9 2,8 3,2 20 Allmän miljö- och naturvård 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 4,0 4,5 4,3 4,7 5,2

21 Energi⁵ 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 1,4 1,6 2,2 2,1 3,0

22 Kommunikationer 3,7 3,5 4,9 6,5 4,2 31,7 31,0 44,3 61,5 40,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2,0 2,3 1,7 1,7 1,7 17,4 21,0 15,5 16,5 16,4 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,5 1,4 0,7 3,6 3,9 4,3 12,8 6,6 25 Allmänna bidrag till kommuner ⁶ 6,6 6,7 8,0 6,9 8,5 57,3 60,2 73,0 64,8 81,6 25 Justerat för teknisk förändring⁶ 6,7 6,8 6,8 7,1 8,5 58,2 60,8 62,3 66,6 81,6 26 Statsskuldsräntor m.m.⁷ 3,8 5,5 5,2 5,1 3,8 32,7 49,5 47,3 48,2 36,5 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 3,0 2,9 2,9 3,3 2,0 25,6 25,9 26,6 31,5 19,2

Summa utgiftsområden 725,0 765,5 769,2 790,3 781,3

Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 19,9 20,0 20,7 21,3 22,8 172,0 179,1 188,2 201,4 219,8 Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 Budgeteringsmarginal 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4

Utgiftstak för staten 870,0 907,0 938,0 957,0 989,0

1 År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under ut-giftsområde 10 med 0,4 miljarder kronor 2005.

2 År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsom-råde 10.

3 År 2008 flyttades skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och särskilt anställningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 2,3 miljarder kronor.

4 Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–

2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utgiftsområde 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan.

5 År2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande ca 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen.

6 Sammantaget sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2005, -1,2 miljarder kronor 2006 och +12,5 miljarder kronor 2007. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minsk-ning av utgiftstaket för staten på 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på stats-budgetens inkomstsida flyttades till statsstats-budgetens utgiftssida. Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utgiftsområde 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende me-del för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor. År 2008 minskade utgiftsområde 25 med 12,1 miljarder kronor till följd av att den statliga fastighetsskatten på bostäder togs bort och ersattes av en fastighetsavgift som tillfaller kommunerna. Till följd av minskad avdragsrätt för pensionssparande minskade utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2008. För 2009 tillfördes ca 2,0 miljarder kronor till utgiftsområde 25 på grund av höjt grundavdrag till pensionärer. Utgiftsområde 25 ökade under 2009 med 0,1 miljarder kronor till följd av att riksdagen godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark gällande vissa skattefrågor. Under samma år minskade utgiftsområde 25 med 0,3 miljarder kronor till följd av en höjd gräns för reseavdrag.

7 Ingår inte i takbegränsade utgifter.

3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och