• No results found

Steg 1: Första kontakt

Detta kapitel beskriver det första steget i arbetsgången och går igenom upplägget för de möten som utgör startskottet för det praktiska arbetet.

Obligatoriskt är att teamet har informationsmöten med familjehemmet, barnet och skolan för att lägga grunden för arbetsalliansen. Vid dessa tillfällen ska de inblandade parterna få information om arbetsgången och möjlighet att diskutera tider och praktiska frågor inför det fortsatta arbetet.

4.1 Socialsekreteraren informerar föräldrar/vårdnadshavare

Mötets syfte: Att föräldrarna/vårdnadshavarna ska få information om vad Skolfam går ut på och (vid placeringar enligt SoL) lämna sitt samtycke till barnets medverkan samt, om social­

sekreteraren bedömer att det är lämpligt, vara förberedda på att de kan bjudas in för att delta vid vissa moment i arbetsprocessen.

Deltagare:

• barnets ansvariga socialsekreterare

• föräldrarna/vårdnadshavarna.

Mötets innehåll

Om socialsekreteraren inte tidigare deltagit i Skolfam är det lämpligt att psykologen och specialpedagogen träffar honom eller henne separat före mötet och beskriver det kommande arbetet. Psykologen och specialpedagogen kan då också överlämna samtyckesblanketten som socialsekreteraren sedan vidarebefordrar till vårdnadshavaren. Det är viktigt att socialsekrete­

raren, som är den som först berättar om Skolfam för föräldrarna/vårdnadshavarna, är tillräck­

ligt införstådd med arbetsmodellen för att kunna förmedla informationen vidare.

Socialsekreteraren informerar därefter barnets föräldrar/vårdnadshavare, gemensamt eller var för sig, om Skolfam. Informationen ges vid någon av de ordinarie kontakter som hon eller han har med föräldrarna. Socialsekreteraren kan också bjuda in Skolfams psykolog och special pedagog till mötet om hon eller han anser det lämpligt.

Barnets föräldrar/vårdnadshavare ska i egenskap av juridiska vårdnadshavare vara delaktiga i vården i den utsträckning som är möjlig. Skolfam är en del av vården och därför ska föräld­

rarnas medverkan i arbetet alltid övervägas, då det bidrar till att skapa en helhet för barnet.

Föräldrarna kan i många fall bidra med information om barnet som bara de har. Beslutet om att föräldrarna ska bjudas in till Skolfam­möten fattas av socialsekreteraren, som känner till

Steg 1

deras aktuella livssituation. Många familjehemsplacerade barn har föräldrar som lever med gravt missbruk eller lider av psykisk sjukdom, något som kan äventyra processen med att hitta ett stabilt samarbete och positiva uppföljningsmöten. För lågbegåvade föräldrar kan det vara svårt att följa med i det som sägs vid till exempel uppföljningsmöten, samtidigt som de har rätt till och vill ha information. Oavsett hur delaktiga föräldrarna är i Skolfam, är socialsekreteraren skyldig att informera och inhämta deras synpunkter om frågor som rör barnets skolgång.

Lämna följande skriftliga material till föräldrar/vårdnadshavare, gärna samlat i en mapp:

• informationsbroschyr om Skolfam

• visitkort med kontaktuppgifter till teamet

• samtyckesblankett för vårdnadshavare (gäller vid SoL-placering), se bilaga 2.

Om det finns två vårdnadshavare ska båda skriva under samtyckesblanketten. Denna under­

tecknas och inhämtas i samband med mötet eller, om föräldrarna behöver betänketid, inhäm­

tas vid socialsekreterarens nästa ordinarie möte med dem. Låt gärna varje förälder behålla en egen kopia av blanketten.

4.2 Socialsekreteraren informerar familjehemmet

Mötets syfte: Att familjehemsföräldrarna ska få information om vad Skolfam går ut på och vara förberedda på ett möte med hela teamet för att gå igenom det fortsatta arbetet.

Deltagare:

• barnets ansvariga socialsekreterare

• ansvarig familjehemssekreterare

• familjehemmet.

Mötets innehåll

Kontakten kan också ske per telefon. Socialsekreteraren presenterar Skolfam för familjehem­

met och beskriver vad arbetet går ut på. Det är viktigt att socialsekreteraren har kunskap om arbetsmodellen och kan komplettera med skriftlig information till familjehemmet.

Som nämnts tidigare kan familjehemmet inte tacka nej till att medverka i Skolfam då arbetet ingår i socialtjänstens insatser för barn i åldersgruppen. För att skapa förutsättningar för en god arbetsallians underlättar det om socialsekreteraren presenterar arbetsmodellen i positiva ordalag och som ett förstärkt stöd till både barnet och familjehemmet.

4.3 Socialsekreteraren överför information till övriga i teamet

Mötets syfte: Att psykologen och specialpedagogen ska få information om barnets bakgrund inför mötet i familjehemmet samt information för att kunna planera det praktiska arbetet.

Deltagare

• Skolfam-teamet (psykolog, specialpedagog och barnets ansvariga socialsekreterare)

• ansvarig familjehemssekreterare.

Mötets innehåll

Vid överföringen presenterar socialsekreteraren bakgrundsinformation, både om barnets tid i sin ursprungsfamilj och om hur barnet har det i familjehemmet. Socialsekreteraren beskriver barnets förskole­ och skolhistoria och annat i barnets bakgrund och tillvaro som är av betydelse för det kommande arbetet. Socialsekreteraren lämnar också följande uppgifter till

övriga teammedlemmar:

• barnets personnummer

• kontaktuppgifter till familjehemmet samt, i förekommande fall, till föräldrar/vårdnadshavare (kontakten med de senare sköts i huvudsak av socialsekreteraren)

• information om eventuella tidigare placeringar

• uppgifter från barnhälsovården om eventuellt missbruk hos föräldern under graviditet, förlossning och spädbarnstid, föräldrars eventuella funktionshinder, barnets eventuella funktionshinder samt, om sådan finns, aktuell information om fysisk hälsa, till exempel eventuella syn­ eller hörselnedsättningar

• eventuella konsultationdokument från BBIC (Barns behov i centrum) eller andra dokument som socialsekreteraren har där skolan beskriver barnets skolgång.

Teamet planerar vilka personer/funktioner som ska bjudas in till informationsmötena med familjehemmet respektive skolan, samt hur mötena ska läggas upp. Socialsekreteraren är den som har helhetsansvaret för barnet och som än så länge – innan övriga i teamet är presenterade och kända – är den enda som är bekant för alla parter. Därför är det hon eller han som ringer och bokar in mötena.

Teamet gör en gemensam preliminär tidsplan för det aktuella barnet med förslag på möjliga da­

tum för pedagogens respektive psykologens testtider, behovsanalys samt återkoppling av resultat till familjehem och skola. Ju mer sammanhållen processen är desto bättre. För att den inte ska bli för utdragen bör dessa aktiviteter sammantaget inte ta mer än cirka en månad i anspråk.

4.4 Informationsmöte med familjehemmet

Mötets syfte: Att teamet, barnet och familjehemmet ska bli bekanta med varandra och lägga grunden för arbetsalliansen, att barnet och familjehemmet ska få mer information om arbets­

gången samt att diskutera tider och praktiska frågor inför det fortsatta arbetet.

Deltagare:

• Skolfam-teamet (psykolog, specialpedagog och barnets ansvariga socialsekreterare)

• ansvarig familjehemssekreterare

• familjehemmet

• barnet.

Mötets innehåll

Det är en fördel om socialsekreteraren, som redan är bekant med familjehemmet, bokar tid för mötet. Socialsekreteraren är den som har ansvar för placeringen av barnet och har god känne­

dom om barnet och dess historia. Det är en fördel om socialsekreteraren redan tidigare har betonat vikten av att barnet lyckas i skolan och gett praktisk handledning i hur familjehemmet kan bidra till detta.

Informationsmötet äger rum i familjehemmet. Det här är första gången psykologen och special­

pedagogen träffar barnet och familjehemsföräldrarna. Presentera er och berätta för barnet och familjehemmet vad Skolfam innebär. Betona att det är de vuxna som ska hjälpas åt för att på

bästa sätt stötta barnets skolgång.

Gå tillsammans med familjehemmet igenom de olika stegen i arbetsgången med stöd av en bild där varje steg finns med (se bilaga 4). Berätta hur kartläggningen kommer att gå till och ge en översiktlig beskrivning av kartläggningsinstrumenten. Kom överens med familjehemmet och barnet om kartläggningen ska ske i skolan eller i hemmet.

Prata med barnet så att det känner sig som huvudpersonen och berätta om de tillfällen i arbetsgången då hon eller han själv är inblandad. Skolfam bör inte bli något som kännas på­

tvingat för barnet. Det är i stället ett erbjudande som bör presenteras i en anda av att Skolfam vill hjälpa skolan att vara en så bra skola som möjligt för barnet som elev. Ge gärna exempel på den nytta som arbetsmodellen har inneburit för andra barn. Var lyhörda för hur ni ska närma er barnet. Vad är hon eller han intresserad av? Finns det husdjur som ni kan prata om? Vill barnet visa sitt rum? Finns där speciella böcker eller foton som barnet vill berätta om? Fråga barnet hur hon eller han tycker att det är i skolan, vad som fungerar bra och hur skolan skulle kunna bli bättre.

Om kartläggningen kommer att ske i skolan kommer ni överens med barnet om vad hon eller han kan säga till klasskamraterna om Skolfam och vilka personerna i teamet är. Gör tydligt att barnet inte behöver låtsas om att det känner er när ni kommer till skolan. Förklara för barnet att specialpedagogen, när hon eller han gör observa tioner i klassrummet, kommer att presen­

tera sig som en sorts lärare som åker runt till olika skolor och ser hur eleverna har det. På så sätt behöver barnet inte oroa sig för att bli utpekat.

Fråga familjehemmet om barnet har några sjukdomar som kan påverka genomförandet av kartläggningen eller om hon eller han behöver använda glasögon eller hörapparat vid kart­

läggningen. Frågan ställs för att teamet inte ska missa något och för att undvika missvisande testresultat på grund av dålig syn eller hörsel. Inte ens familjehemmet vet alltid att barnet kan behöva hjälpmedel och barnet får här tillfälle att själv kommentera sin syn eller hörsel. Frågan hjälper också till att påminna familjehemmet om att barnet ska använda de eventuella hjälp­

medlen vid testningen.

Be familjehemmet om eventuella e­postadresser och mobilnummer. Teamet kan behöva komma i kontakt med familjehemmet med kort varsel inför kartläggningen, till exempel vid sjukdom.

Lämna följande skriftliga material till familjehemmet, gärna samlat i en mapp:

• informationsbroschyr om Skolfam

• översiktlig beskrivning av arbetsgången (se bilaga 4)

• visitkort med kontaktuppgifter till teamet.

Informera också om följande frågeformulär som ska fyllas i av familjehemmet:

• föräldra-SDQ

• föräldra-ABAS-II.

Om kartläggningen kommer att utföras i skolan lämnas formulären till familjehemmet tillsammans med muntliga instruktioner och ett frankerat svarskuvert. Ange också ett sista svarsdatum då formulären behöver vara teamet tillhanda. Detta datum bör inte ligga senare än det första testtillfället.

Också om kartläggningen kommer att ske i familjehemmet kan formulären lämnas vid mötet på samma sätt som ovan. Det kan dock finnas flera fördelar med att vänta till dess att psyko­

logen besöker familjehemmet i samband med kartläggningen. Familjehemsföräldern kan då

få instruktioner, fylla i formulären under tiden som barnet och psykologen arbetar och lämna över dem vid ett och samma tillfälle. Eventuella oklarheter eller missförstånd om hur frågor ska tolkas kan redas ut på plats (se också stycke 5.2.2). Om tiden mellan informationsmötet och kartläggningen beräknas bli lång kan formulären också skickas till familjehemmet när tidpunkten för kartläggningen närmar sig.