Steg 1 Utredningskostnader

Innan avgiftssystemet införs är det nödvändigt med ytterligare utrednings- och forskningsinsatser om hur systemet ska utformas (se huvudrapport 6345, kapitel 11) samt att inleda arbetet med att ta fram schabloner, beräkningsnyckel, register och beslutsstödssystem.

3.2.1 Utrednings- och forskningsinsatser

De utrednings- och forskningsinsatser som kommer att vara nödvändiga är följan- de:

• Ytterligare utredning om krav på berörda verksamheter för att kunna sät- ta utsläppstak.

• Utredning om hur kostnaden för åtgärder som leder till både kväve- och fosforreduktion ska hanteras.

• Hur tillsyn, kontroll och övervakning ska utformas. • Hur anskaffning av kompensatoriska åtgärder ska ske.

• Hur avgiftssystemet och andra bidragssystem ska kunna samverka eller ersätta varandra.

• Utredning om hur handel mellan punktkällor kan fungera.

Forskningsinsatser för att förbättra kunskapen om effekten av de åtgärder som föreslås ingå och utveckla fram schabloner samt att utveckla den bristfälliga kun- skapen om retention i mark, är också nödvändiga. Hur stora resurser som krävs för detta är svårt att förutse. I handelssystemet för koldioxid gjordes fem offentliga utredningar innan programmet infördes.

Förutom ovanstående kan beaktandet av miljökvalitetsnormerna, beroende på vilken rättsverkan de anses ha, också kräva utveckling av en beräkningsnyckel som relaterar utsläpp i ton till kvaliteten i en viss vattenförekomst. Det är dock ett redan existerande problem och kostnaden för det arbetet måste inte nödvändigtvis hänfö- ras till avgiftssystemet utan kan vara en separat utredning. (se huvudrapport 6345, kapitel 7).

3.2.2 Utveckling av auktionsförfarande, ansökningsförfarande, till- delning av utsläppstak etc.

Innan systemet införs bör taken vara tilldelade och det bör formerna för anskaff- ning och utbetalning av ersättning vara fastställda.

I inledningsfasen av handelssystemet för koldioxid arbetade 7-8 personer på Naturvårdsverket under två år med att:

• Upprätta tillstånd.

• Bistå regeringskansliet vid utarbetande av ansökningar och rapporter som ska översändas till EU.

• Utarbetande av ett ackrediteringssystem och tillsynsföreskrifter. • Beredning av ärenden för tilldelning av utsläppsrätter för nya deltagare. • Sekretariat åt Rådet för utsläppsrätter vid Naturvårdsverket.

• Deltagande i EU-arbetet och annat internationellt arbete.

Utöver detta jobbade ca 12 personer på Energimyndigheten en kortare tid med att utveckla metoder för tilldelning av utsläppsrätter.

Även om det inledande arbetet i avgiftssystemet inte är identiskt med det arbete som gjordes i handelssystemet kan det vara en indikation på hur stort resursbehov det krävs för arbetet med t.ex. auktions- och ansökningsförfarande samt tilldelning av utsläppstak. Framtagande av tillsynsföreskrifter redovisas under juridiska aspek- ter.

3.2.3 Inrättande av myndighet

En reglerande myndighet ska inrättas som ska administrera avgiftssystemet i re- spektive handelsområde. Den reglerande myndigheten skulle kunna vara en läns- styrelse eller en vattenmyndighet. Eftersom dessa myndigheter redan existerar innebär det inte ett egentligt inrättande av ny myndighet utan att de snarare får ett utökat ansvar. Kostnaderna kan därmed också hållas på en rimlig nivå.

3.2.4 Beslutsstödssystem

Det kommer att vara nödvändigt att ta fram ett beslutsstödssystem för anskaffandet av kompensatoriska åtgärder som ska kunna svara på vilken kombination av åtgär- der som är mest kostnadseffektiv. Beslutsstödssystemet är främst ett tekniskt verk- tyg, som kan vara enkelt utformat och som inkluderar de schabloner som utveck- lats. Kostnaden för utvecklingen av beslutsstödssystemet beror på hur avancerad metod som kommer att krävas för att bedöma effekten av åtgärder. IVL, Svenska Miljöinstitutet har uppskattat vad det skulle kosta att ta fram ett mer avancerat beslutsstödssystem till ca 18 miljoner kr. En enklare version som använder scha- bloner för aktuella åtgärder skulle däremot vara betydligt billigare och kan kosta mellan 2-5 miljoner kronor. För utförligare beskrivning av de olika alternativen se huvudrapport 6345, kapitel 6.

3.2.5 Utveckling av register

Utöver beslutsstödssystem är det nödvändigt att utveckla ett elektroniskt register som registrerar transaktioner mellan de olika verksamhetsutövarna i avgiftssyste- met. I handelssystemet för koldioxid begärdes offerter från olika konsultföretag där kostnaderna för att ta fram ett register låg mellan 0,5 - 1 mkr. (Statens Energimyn- dighet 2005). Enligt uppgifter från Energimyndigheten kostade systemet slutligen uppemot 15 miljoner kronor. Systemet är uppkopplat mot EU och är troligen mer avancerat än vad som kommer att vara nödvändigt för avgiftssystemet då registret begränsas till att vara ett nationellt register. I Klimp96 _{skapades databasen Klimax,}

och kostnaden för att skapa och upprätthålla denna gick på ca 3 miljoner under perioden 2002-2006.

Det krävs en utredning av hur avancerat register avgiftssystemet kräver och vilka verksamheter som ska ingå.

Tabell 3.4 Uppskattning av initiala kostnader utifrån gjorda vägval Aktivitet Uppskattad kostnad i andra

styrmedel

Jämförelse avgiftssyste- met

Utredning / forskning Saknas Ca 40-45 miljoner kronor97

Tilldelning av utsläppstak, utveckling av auktionsförfa-

rande, tilldelning tak

NV: 7-8 personer under två år STEM: 12 pers. under några mån.

Total ca 13 mkr98

Ungefär liknande kostnad för avgiftssystemet.

Inrättande av myndighet Saknas Viss extra kostnad, utnyttja

befintliga Vattenmyndighe- ter/länsstyrelser

Ta fram beslutsstödsystem Saknas Krävs utredning om hur avan-

cerat det ska vara, ca 2-5 mkr. Utveckling av register Klimp 3mkr. Handelssystemet

15mkr

Krävs utredning om hur avan- cerat system som krävs.

96

Klimatinvesteringsprogram, Klimp. 97

Ca 30 Mkr för forskning och utveckling av effekter av åtgärder. Det utgör del av den forskning som pågår i Sverige om åtgärders effekter. Ca 15 mkr för utredningar (ca 10 pers under 2 år)

98