typer av steroidhormoner: glukokortikoider, mineralokortikoider och androgener o Steroidhormonerna metaboliseras huvudsakligast i levern ( största elimineringen

via metabolism i levern )

o Steroidhormonerna syntetiseras av kolesterol och syntesen av prekursorer stimuleras av ACTH.

o Glukokortikoider: styrs av HPA axeln ( hypothalamus – hypofyseo adrenokortikala axeln )

o HPA axelns dygnsrytm ( samma för CRH ---- ACTH ---- kortisol ) – pulsativ, minskar under dagen, börjar öka efter insomnandet och ökar till högsta konc. precis vid uppvaknandet efter vilket konc. minskar fram till insomnandet.

o Glukokortikoidernas frisättning regleras via negativ feedback mekanism. (CRH och ACTH hämmas av kortisol.) Stress, trauma, infektioner,

hypoglykemi stimulerar HPA axeln.

o CRH - effekt på hypofys förstärks av ADH.

o ACTH – frigörs efter klyvning av POMC från hypofysen. 13 första

aminosyrorna i ACTH är alfa MSH! Har en trofisk effekt på binjurebarken. o Kortisol – bildas i zona fasciculata och zona retikularis

 Transporteras bunden till transkortin främst och fritt. Det är den fria kortisol som utövar biologisk effekt!!!

 Utsöndras via njuren med 1 ordningenskinetik ( beror på fritt kortisol plasmakonc. Ju högre fritt kortisol i plasma desto högre utsöndring via njuren och mer kortisol i Urinen.

 Kortisol inaktiveras genom omvandling till kortison via 11beta hydroxisteroiddehydrogenaser.

 Inaktivering av kortisol i njurarna – jämvikt förskjuten mot kortison, detta medför att via normala konc. kortisol kommer den inte ger för hög aldosteroneffekt i njurtubuli.

 Inaktivering av kortisol i levern och fettväv – jämvikten förskjuten mot kortisol

 Effekter: aldosteroneffekt ( normalt svarar för 50% av

mineralokortikoideffekt ), upprätthåller låg permeabilitet för vatten i samlingsrören. Hämmar GH sekretion. Bibehåller fysisk

prestationsförmåga, diabetogen mekanism.

o Mineralokortikoider – aldosteron, viktig del av RAAS systemet o Dygnsvariation – högst plasma konc. mitt på dagen.

o Regleras via RAAS och kaliumkonc i plasma. Högt kaliumkonc. Ökad aldosteronsyntes i zona glomerulosa.

o Metaboliseras i levern och metaboliterna utsöndras via njurarna

o Androgener – består kvantitativt främst av DHEA ( dehydroepiandrosteron ) och DHEAS. Androstendion är viktig också.

o DHEA – bildas i zona reticularis och omvandlas till DHEAS som utgör 95% av binjurebarksandrogen som produceras.

o Under fostertiden – mycket DHEAS bildas i binjuren, efter partus ---- ersätts binjurebarken av zona fasciculata ---- mindre DHEA och DHEAS bildas. Före pubertet utvecklas zona reticularis, bildningen av DHEA och DHEAS ökar och är kraftig fram till 20 – 30 år.

o DHEA/DHEAS transporteras bunden till albumin och fritt. o Effekter – stimulerar tillväxtspurten och utvecklingen av pubes och

axillarbehåring vid pubertet. Låg betydelse vid normala konc. i kroppen. o Reglering: insöndringen stimuleras av ACTH och hämmas av Dexametason.

Insöndringen är åldersberoende.

o DHEAS/DHEA – kan i perifera vävnader omvandlas till androstendion och testosteron och leda till virilisering vid höga koncentrationer.

Sjukdom:

o Brist på 21 – hydroxylas - kortisolproduktion minskar, ACTH ökar --- ökad bildning av prekursorer till steroidhormoner. --- Ökad kortisolbildning men också ökad androgenbildning.

o Addison’s – primär binjurebarksinsufficiens, etiologin är bredd, minskad kortisol och aldosteron produktion.

o Cushings sjukdom Anaylyser:

o P – ACTH – Plasma ACTH flukturerar normalt och därför bör flera prov tas under skilda tidspunkter för bästa resultat.

o Förhöjda ACTH – vid addison’s, ektopisk ACTH produktion t.ex. lungcancer och medullär tyroidea cancer.

o Låga ACTH – vid sekundär binjurebarksinsufficiens

o Indikation: används vid differentialdiagnostik av cushing’s syndrom. Skilja

mellan primär och sekundär binjurebarksinsufficiens-

o S – kortisol/ tU – kortisol – Total konc. ökar vi graviditet av östrogen eftersom mer transkortin produceras men hormonaktiviteten är opåverkad.

o Vid ökade konc. kortisol utsöndras mer kortisol i urin.

o Indikation: misstanke på överfunktion i binjurebarken. Kontroll av kortisols

dygnvariation som kan störas vid t.ex. hyperfunktion i binjurebarken. o S – 11 deoxikortisol – intermediär i kortisolsyntesen. Via ett enzym 11 beta

hydroxylas omvandlas 11 deoxikortisol till kortisol.

o Vid brist på enzymet 11 beta hydroxylas --- produceras lite kortisol, ACTH insöndring ökar, ökad bildning av 11 deoxikortisol.

o Genom att tillsätta metopiron som hämmar 11 beta hydroxylas och sedan

mäta 11-deoxikortisol kan man testa hypofysframlobens förmåga att kompensera för lågt kortisol genom ACTH insöndring

o Indikation: i samband med metopiron test!

o S – 17alfa hydroxiprogesteron och tU – pregnantiol – brist på 21 – hydroxylas – minskad kortisolsyntes, ökad androgensyntes --- virilisering. 17 alfa

hydroxiprogesteron utskiljs i urin som pregnantiol förutom just efter födseln. o Indikation: se om pat. lider av kongenital binjurebarkshyperplasi med 21

hydroxylasbrist.

o S – DHEAS – binder till albumin och har lång halveringstid

o Ökad kortikotropininsöndring leder till ökad DHEAS insöndring eftersom ACTH har en trofisk effekt på binjurebarken.

o Indikation: viriliserande tillstånd hos kvinnan. Upptäcka enzymdefekter som

kan leda till för lite kortisol och ökat androgenmängd

o Stimuleringsundersökning med Synachten ( syntetisk ACTH analog ) o Indikation: utesluta primär och sekundär binjurebarksinsufficiens. Utan

insufficiens ses normalt svar efter korttidsstimulering. Vid patologi kommer inget betydligt svar att genereras varför en långtidsstimulering görs ---- vid primär insufficiens - ingen ökning i S/Ut- kortisol, vid sekundär insufficiens - successiv ökning av S/Ut - kortisol sker.

o Hämningsundersökning med dexametason ( syntetisk kortisolanalog ) o Indikation: förstahandsundersökning för uteslutning av

Binjurebarkshyperfunktion. ( ger man dexametason --- då ska endogent Kortisol normalt minska på grund av feedback hämning via dexametason ), används också för att diagnostisera Cushings syndrom och se om den är hypofys eller binjurebarksberoende.

o Metyrapontest ( hämmar slutsteget i kortisolmetabolismen genom att hämma enzymet 11beta hydroxylas )

o Indikation: misstanke på hypofysinsufficiens.

o P – renin mätning

o Indikation: utredning av sekundära hypertonier framför allt vid primär

aldosteronism. (hög Aldosteron/renin ratio --- tecken på primär aldosteronism ) vid misstanke på dålig hemodynamik i njurarna

o P – aldosteron, tU aldosteron – urinanalysen ger bästa bilden av produktion och frisättning av aldosteron. Höga värden vid primär aldosteronism.

o Indikation: misstanke om primär aldosteronism. Utredning av adrenalt

incidentalom ( patologisk förstoring av binjurebarken som ger ökat syntes av steroidhormon och som upptäcks av en slump )

o Normetoxinefrin – metabolit i cathekolaminsyntesen i binjuremärgen. Mäter produktionen av catekolaminer.

o Indikation: Feokromocytom

Gonader Allmänt

 GnRH från hypothalamus stimulerar utsöndring av gonadotropider FSH och LH från hypofys. FSH och LH stimulerar påverkar utveckling av gonaderna ( testis, ovarier ) och gonadernas frisättning av hormon. I sertolicellerna produceras inhibiner och aktiviner. Inhibinder hämmar FSH insöndring, aktiviner har motsatt effekt.

 Både män och kvinnor – bildar DHEA och DHEAS i binjurebarken.  Östradiol och testosteron transporteras i plasma bundna till

sexualhormonbindandeprotein (hög affinitet ) (SHBG ) och albumin ( låg affinitet ) och finns fritt. Den biologiskt aktiva fraktionen i plasma är låg affinitet och fritt könshormon.

 Gonadotropinder ( FSH, hCG och LH )

o FSH och LH frisätts pulsativt av pulsativ frisättnig av GnRH från hypothalamus.

 Gonadotropiner cirkulerar fritt i blod, bindarproteiner har inte påvisats

 Barn har mycket låga konc. av FSH och LH i blod. Under puberteten stiger konc. till adult nivå.

Man:

 Hos män – testosteron är dominerande könshormonet som också bidrar till liten bildning av androstendion, östron och östradiol.

 Små mängder östrogen bildas i binjurebarken och i testiklarna. Kataboliseras och konjugeras i levern.

 Reglering: Testosteron utövar negativ feedback på LH insöndringen medan inhibin hämmar FSH.

Kvinna:

 Hos fertila kvinnor – dominerar könshormonet från ovariet östradiol och progesteron.

 Hos gravida kvinnor – dominerar könshormonet från ovariet östriol men östradiol finns i hög mängd då det produceras i placenta.

 Hos menopausala kvinnor – insöndring av östradiol och progesteron upphör av icke funktionella ovarier, FSH stiger kraftigt, LH påverkas inte. Östron dominerar som bildas i levern av androstendion.

 Östrogener:

o Östradiol har högst biologisk aktivitet. o Kataboliseras och konjugeras främst i levern

 Reglering: Östradiol utövar beroende på koncentration varierande reglering på gonadotropininsöndringen.

o Hos fertila: Låga och höga östradiolkonc hämmar insöndringen av LH medan medelhöga östradiolkonc ökar LH insöndringen. Östradiol utövar negativ feedback på FSH insöndringen. Progesteron bildas i corpusluteum i ovarierna av LH. Progesteron utövar negativ feedback på LH insöndringen från hypofysen.

o Hos gravida: progesteron bildas först i corpus luteum. Bildnignen stimuleras av hCG från placenta. Efter 6 graviditetsveckan insöndras progesteron från placenta.

Analys:

 S – FSH och S-LH

o Indikation: bedömning om barn i fråga genomgår normalt pubertet. Diafferentialdiagnostik av gonadinsufficiens ( sekundär och primär ) o Pat. med hemokromatos – kan uppvisa gonadotropinbrist sekundärt av

järninlagring i endast i hypofysens gonadotropa celler.

 S – progesteron – binder i plasma till transkortin, albumin, orosomukoid. 20% metaboliseras i levern till pregnandiolglukoronid som kan påvisas i Urin (tU – pregnandiol ) ---- utgör bra mått på progesteroninsöndringen.

o Subnormala progesteronvärden vid bristande corpusluteumfunktion, anovulatoriska cykler. Förhöjda värden vid t.ex. koriokarcinom

o Indikation: bedömning av corpuss luteum funktionen, påvisa anovulation.  S – östradiol – låga halter hos fertila icke gravida kvinnor ses vid amenorre på grund

av hypothalamisk, hypofysär eller gonadinsufficiens. Höga halter ses på grund av behandling med gonadotropiner, östrogenproducerande tumörer. Höga nivåer hos män förekommer på grund av leverskada ( levern metaboliserar östradiol )

o Indikation: få en klarare bild på etiologin för menstruationsrubbningar. Visa om menstruationscykeln är anovulatorisk eller inte.

 S – östron – produceras i perifera vävnader av androstendion och i ovarierna hos fertila. Östron kan omvandlas till östradiol i perifera vävnader vilket är relevant för post-menopausala kvinnor. Östron metaboliseras i levern.

o Indikation: post-menopausala blödningar p.g.a. överproduktion av östrogen. Misstanke Östrogenproducerande tumörer.

 S – androstendion – kan omvandlas till testosteron i perifera vävnader, kan också omvandlas till östron. Androstendion bildas i gonaderna och binjurebarken hos kvinnor och män. Transporteras i plasma bundet till albumin.

o Indikation: Misstanke på hyperandrogenism hos kvinna som ger hirtuism, amenorre och infertillitet dels på grund av högt testosteron från perifer omvandling av androstendion.

 S – testosteron – 95 % bildas hos mannen i testiklarna medan 25% hos kvinnor i ovarierna, 25% i binjurarna. Resten via androstendion i levern, muskler.

Testosteronhalt i plasma hålls konstant hos mannen. Testosteronhalt hos kvinnar fluktuerar. Binder till SHBG i plasma.

o I målorganet omvandlas testosteron till biologiskt aktiv 5alfa dihydrotestosteron.

o Testosteron varierar under dygnet. Högsta värden på morgonen och förmiddagen.

o Bryts ner i levern huvudsakligen men även i prostata och hud.

o Biologiska aktiviteten av testosteron korrelerar till fritt testosteron och lågaffinitetesbundna ( albuminbundna ) testosteron.

o Indikation: misstanke om viriliserande tillstånd hos kvinnor, utredning av hypogonadism, impotens. Vid misstanke testosteron/ 5alfa dihydrotestosteron receptordefekt i målorgan som leder till kvinnlig fenotyp på mannens testiklar.  S – SHBG – syntetiseras i levern. Konc. stiger vid graviditet ( stimuleras av östrogen )

SHBG hindrar att östrogener och testosteron att metaboliseras allför snabbt i levern. SHBG kan växla normalt i plasman men detta påverkan inte fritt hormon. Hos äldre män ökar SHBG medan total testosteronkonc. Är oförändrad eller låg vilket visar att fritt Testosteron sjunker.

o Sänkta SHBG – vid diabetes, hypotyreos, fetma, ökad androgenpåverkan ( hos kvinnor )

o Förhöjda SHBG – östrogenpåverkan, levercirrhos och tyreotoxikos. o Indikation: bedömning av storleken på biologiskt aktiva fraktionen av

könshormon.