Inledning
Brittisk byggsektor delas vanligen in i tre delar: byggentreprenader (contracting), kringtjänster (services) och byggmaterial (products). Byggsektorn sysselsätter över tre miljoner människor, ca tio procent av arbetskraften i Storbritannien. År 2016 omsatte byggsektorn 370 miljar- der pund. Av delsektorerna är byggentreprenadsektorn störst med en om- sättning på 257 miljarder pund (2016) med nästan 2,5 miljoner syssel- satta. Delsektorerna för kringtjänster och byggmaterial omsatte båda om- kring 20 miljarder pund år 2016 och sysselsatte 350 000 respektive 315 000 personer. Stora delar av byggsektorn finns i England, exempelvis 83 procent av alla sysselsatta inom Storbritanniens byggentreprenadsek- tor.99
I den långsiktiga strategi för byggsektorn som den brittiska regeringen och branschaktörer gemensamt arbetat fram, Construction 2025, konsta- teras att de brittiska byggkostnaderna är högre än i många andra länder. Orsakerna som pekas ut är ineffektiv upphandling, ineffektiva processer och flöden, låg innovationsgrad och låg arbetsproduktivitet.100 Denna problembild bekräftades av en oberoende översyn av sektorn som rege- ringen initierade 2016, The Farmer Review. I översynen lyfts även branschstrukturen som en påverkande faktor. Framför allt byggentrepre- nadsektorn är fragmenterad, och graden av såväl vertikal som horisontell integration101 är låg. Detta manifesteras genom långa kedjor av underle- verantörer; det är inte ovanligt att byggherrar knyter till sig uppemot 70 underleverantörer i projekt.102 Ur ett kostnadsperspektiv uppstår då mot- satsen till stordriftsfördelar, så kallade icke-mervärdeskostnader.103 Såd- ana kan handla om administrativa kostnader i flera led som får en bety- dande kostnadspåverkan. Därutöver lyfts arbetskrafts- och kompetens- brist fram som kostnadsdrivande faktorer. Bristen på arbetskraft är sär- skilt utbredd i byggentreprenadsektorn och innebär ökande kostnader för
99 Department for Exiting the European Union, 2017. Sectoral Report - Construction and
Related Engineering.
100 HM Government, 2013. Construction 2025. Industrial Strategy: government and in-
dustry in partnership.
101 Med horisontell integration avses ökad koncentration av likvärdiga tjänster för att öka
sin specialisering, ofta genom förvärv.
102 Department for Exiting the European Union, 2017. Sectoral Report - Construction and
Related Engineering.
arbete (högre löner).104 I The Farmer Review konstateras att kompetens- brist (d.v.s. bristande yrkeskunskaper) är en bidragande orsak till dyrare priser i många projekt.105
Prisutvecklingen på byggmaterial tas inte upp som en huvudorsak till höga byggkostnader. I Construction 2025 konstaterar regeringen och branschaktörer gemensamt uttryckligen detta, men betonar också att det finns en stor potential i att sänka byggmaterialkostnaderna genom ny tek- nik och nya material. Intressant att nämna är också den indirekta effekt som byggmaterialkostnader kan ha på total byggkostnad. I en undersök- ning från april 2018, gjord bland medlemmarna i branschorganisationen Federation of Master Builders (FMB), uppgav en majoritet att ökande materialpriser delvis absorberas och påverkar rörelsemarginalen nega- tivt.106 Kombinerat med insikten från The Farmer Review att utbrett låga rörelsemarginaler i sektorn försvårar satsningar på innovation och ut- veckling, kan byggmaterialkostnaderna ses som en av flera underliggande faktorer till svag produktivitetsutveckling, och därmed byggkostnadernas utveckling generellt.
Plan- och byggprocessen i Storbritannien/England
Storbritanniens länder – England, Skottland, Wales och Nordirland – an- svarar själva för fysisk planering inom sina territorier och därför finns det vissa skillnader i deras plan- och byggnadslagstiftningar. Rapporten fo- kuserar dock på förhållandena i England, därför avser beskrivningen av plan- och byggprocessen bara England.
England består av nio regioner som själva ansvarar för den regionala pla- neringen. För den kommunala planeringen ansvarar Englands 35 grev- skap, som i sin tur består av olika distrikt. Övergripande frågor hanteras av grevskapen och beslut om konkreta byggprojekt hanteras av distrikten. Vid ansökan om det översiktliga planeringstillståndet ska beslut tas inom åtta veckor ifall projektet är litet (d.v.s. om det involverar färre än tio lä- genheter eller mindre än tusen kvadratmeter kommersiell mark). För större projekt är motsvarande tidsperiod 13 veckor. Enligt Norbergs stu- die En internationell jämförelse av plan- och tillståndssystemet hålls dessa tidsramar i de flesta fall.
104 https://www.ukconstructionmedia.co.uk/case-study/skills-shortage-rising-cost-
construction/
105 Farmer, M. 2016. The Farmer Review of the UK Construction Labour Model. 106 https://www.ukconstructionmedia.co.uk/news/fmb-construction-materials/
Figur 17: Den engelska plan- och byggprocessen. Källa: Nordberg, O. (2013).
Kostnadsutvecklingen inom byggsektorn
Brittiskt faktorprisindex för byggnader har ökat, liksom det svenska (se figur 18). Skillnader och likheter i prisutveckling mellan länderna bör dock betraktas med viss försiktighet på grund av skillnader i indexets sammansättning i respektive land. Det brittiska faktorprisindexet har även ändrat definition under 2010-talet, vilket försvårar jämförelserna ytterli- gare något.
Figur 18: Utvecklingen av Storbritanniens faktorprisindex för byggnader (FPI) och Sveriges FPI (2010Q1=100). Källa: Eurostat, Office for National Statistics och SCB.
Figur 18 visar att Storbritanniens faktorprisindex för byggnader har haft liknande utvecklingstakt som det svenska under 2010-talet. Det innebär att de insatsfaktorer som används vid byggnadsarbete i både Storbritan- nien och Sverige har ökat ungefär lika mycket. Under 2000-talet ökade dock det brittiska faktorprisindexet i högre takt än det svenska.
Bilden av prisutvecklingen på insatsfaktorer i Storbritannien blir tydligare när brittiskt faktorprisindex för byggnader jämförs med brittiskt konsu- mentprisindex i figuren nedan.
Figur 19: Utvecklingen av Storbritanniens faktorprisindex för byggnader (FPI) och konsumentprisindex (KPI) (2010Q1=100). Källa: Eurostat och Office for National Statistics.
Storbritannien skiljer sig från övriga länder i denna analys då skillnaderna i hur landets faktorprisindex för byggnader och konsumentprisindex ut- vecklats är små. Faktorpriserna har endast ökat något mer än de generella priserna på konsumtionsvaror i Storbritannien de senaste 10 åren. Det brittiska faktorprisindexet skiljer sig från de andra studerade europe- iska ländernas faktorprisindex för byggnader. De andra ländernas faktor- prisindex består av två delindex: löneutvecklingen inom byggsektorn och prisutvecklingen på material som används i byggsektorn, vilka båda ofta får en hög vikt i förhållande till andra komponenter som används i fak- torprisindex. I det brittiska faktorpris-indexet används istället producent- prisindex, motsvarande den materialkomponent som används i andra europeiska faktorprisindex. Den brittiska motsvarigheten till måttet på lö- neutvecklingen är ett index som mäter genomsnittlig veckoinkomst. Förutom de två vanligare komponenterna materialprisutveckling och lö- neutveckling inkluderar även det brittiska faktorprisindexet ett index för anläggningshyra. Eftersom statistiken inte finns publicerad för respektive grupp blir det svårt att göra analyser uppdelat på indexets komponenter.