Jag har här haft i avsikt att presentera kam-makeriavfallet från Uppåkraboplatsen. Detta har jag gjort genom att beskriva avfallsmaterialets omfattning och den kontext som avfallet
upp-Fig. 7. Fynd 130 (lösfynd funnet av G. Ingelberg).
Foto B. Almgren. Skala 1:1.
trädde i samt att fastställa fyndets datering. Sam-manfattningsvis kan vi fastställa att det under romersk järnålder fanns en lokal kamproduktion på Uppåkraboplatsen. Det som nu återstår i denna första materialstudie är att utifrån fyndbilden för-söka belysa kammakeriets omfattning och bety-delsen av det område inom vilket avfallet avsattes.
Diskussionen kan lämpligen föras med utgångs-punkt i de för kammakeriavfallet tre karaktäris-tiska faktorerna: den omfattande mängden, dateringen till romersk järnålder samt det bland kammakeriavfallet förekommande metalllumtverks-avf allet och föremålen från ett hushåll med hög status.
För vem och av vem tillverkades kammarna på Uppåkraboplatsen? Genom kvantitativa ana-lyser av restprodukterna från kamtillverkningen finns det möjlighet att fastställa den ungefärliga produktionsintensiteten inom undersöknings-ytan (Christophersen 1980, Ulbricht 1978). Det finns under nuvarande omständigheter dock inga skäl att genomföra denna typ av studier av avfallsmängden, eftersom man ännu inte kun-nat avgränsa avfallets totala mängd. Den på Uppåkraboplatsen hittills funna mängden
kam-Fig. 8. Fynd 31125:9423. Foto B. Almgren. Skala 1: 1.
makeriavfall är, trots att produktionsintensiteten ännu inte kunnat fastställas, alltför omfattande för att enbart repre entera en nyttoproduktion för hu håll bruk. Kamtillverkningen var antag-ligen en varupr duktion utförd av en/ilera professionell(a) hantverkare som haft tillgång till en permanent banrverkslokal. Hantverkarna har tillgodosett mer än en gård och troligtvis försett såväl lokalbefolkningen som människor inom ett större geografiskt område med kammar och andra föremål tillverkade av ben och horn.
Bland ben- och hornavfallet påträffades vid sidan om avfallet från kamhantverk ckså frag-ment av bennålar och halvfabrikat till bennålar.
Andelen nålar var dock ganska blygsam. För-modligen har kammakaren tillverkat andra ben-och hornprodukter än bara kammar. Det blan-dade hantverksavfallet som förutom råmaterial och avfall från ben och h rn bestod av exempel-vis degel fragment, slagg ocb fragment av brons och järn, kan tyda på en mångsidighet hos hant-verkaren (Callmer 1995:55f.). Mer troligt är dock att avfallsmaterialet är en indikation på att det har bedrivit flera skilda hantverk i området.
Avfallet har kanske inte placerats i direkt anslut-ning till hantverk lokalerna för järnsmeden, bron. gjutaren och kammakaren, utan på en ge-men am avfall yta. Vad föranleder då den ge-men amt utnylljade avfall ytan?
Den till synes kollektivt utnyttjade avfalls-ytan kan vittna om att det också existerat gemen-samma arbetsytor. Under yngre romersk järnålder sker förändringar i den . ydskandinaviska bebyggelsestrukturen, vilket kunde medföra att gårdarna växte och antalet boende per gårdsen-het ökade. Även ve(ksläder för de allt mer spe-cialiserade hantverken kom att utgöra en del av gård enheten. Gårdarna tycks numera även kunna utgöra specialiserade produktionsenheter (Hedeager 1990: l 74f.). Möjligtvis har vi hamnat inom ett område av Uppåkraboplatsen som re-dan under äJdre och med övergång till yngre romersk järnålder, utnyttjats av olika pecialise-rade hantverkare som alla tillhört och kanske stått i ett beroendeförhållande till en särskild gård enhet och dess ekonomiska samhörighet.
Boplatsen kan under denna period ha varit funktionsmässigt uppdelad, men det är dock för tidigt att avgöra om vi har att göra med en mot-svarighet till den typ av hantverkskvarter som vi finner på Lundeborgsplatsen (Thomsen L987:8).
Vem var då den ansvarige för hantverk verk-samheterna? Avfallsmaterialet kan möjligen ut-peka plat en för en tidig stormansg rd där hantverkare kan ha tjänstgjort på heltid hos stor-mannen (Lund 1988:147). Fyndbilden talar för att ytan där vi hamnat åtminstone tangerar området för en gårdsenhet av stor betydelse. Dahlström menar att en grupp specialiserade hantverkare kan ha arbetat i närheten av sina hem, vilka har legat i anslutning till en stormansgård (Dahl-ström 99: lOf.). Förekomsten av den romerska finkeramiken tyder på en gårdsenhet med socialt
Fig. 9. Fynd 132 (lösfynd funnet av G. Ingelberg). Foto B. Almgren. Skala l: l.
hög status 15 och hantverksmateri alet indjkerar tillhörande produktioner och därmed en kontroll över flera näringar (Dahl tröm 99:Sf.).
Avfall deponeringen på Uppåkraplatsen har kommit cill under äldre järnålder och tillhör där-med ett av boplatsen äldre bosättningsskeden.
Vi kan därmed belägga förekomsten av, vad som åtminstone kan förmodas vara, ett funktion-specialiserat område om tillkommit strax efter Uppåkraboplat en etablerande. Fynd av förro-merska och romerska föremål kan påvisa olika bo ättningsskeden av del vi idag kan belägga om boplat område. Helges on och Stjemqui t har kartlagt fibulor från äldre järnålder och
kon-taterat åväl en pridning av föremålen över hela boplatsen om törre koncentrationer av fibulor.
Studien har resulterat i uppfattandet av en för-kjutning av koncentTationema i tid och rum med början under förromer kjämå.lder inom boplats-ens ödra del. Då ett stön-e antal fibulor har på-träffats samlade kan detta möjligen utgöra en indikation på en produktionsplats eller en gård med för boplatsen speciella funktioner. Ansam-lingarna av fibulor kan antingen uppvisa en produktion plats eller gård om har förflyttats eller ock. å nyetablerat . I an lutning till plat ·en för vårt kammakeriavfall har den mest uppseende-väckande samlingen, bestående av ett tiotal fibulor framkommit inom ett 100 x 50 m, Lort om-råde (Helge on & Stjernquist, i denna volym).
Ett flertal centralplat er börjar uppträda i Syd-skandina vien under yngre romersk järnålder (Callmer 1995:42, Näsman 1991:169). Dåden på Uppåkraboplatsen stora koncentrationen av ro-merska fibulor, det stora hantverksmaterialet och förekomsten av romersk finkerarnik sammanfaller ytmä sigt är detta förmodligen inte en indikation på en gård vars ekonomi ba erats på agrar tor-drift, utan på en storman gård från 200-300 talen till vilken flera omfattande verk amheter varit knutna. Det är emellertid ännu ovisst vilken roll boplatsen haft vid etablerandet under äldre järn-åldern. Det aktuella området berättigar oss åt-min ·tone att placera Uppåkraboplat en bland platser om Hörupboplatsen och handel- och hantverk platsen i Lundeborg. Det är till och med möjligt au inga andra hittills kända boplatsmaterial fr n Syd kandinavien kan uppvi a en motsva-rande mängd kammakeriavfall från äJdre järnålder.
Noter
1 LUHM 30 954
2 Koordinaterna för de sydvästra hörnen i schakt 1-5 är följande:
Schakt 1 x 70605,77 y 75711,56 Schakt 2 x 70611,49 y 75709,76 Schakt3 x70617,21 y 75707,95 Schakt 4 x 70622,94 y 75706,15 Schakt 5 x 70637,39 y 75712,09
3 Ploglagret undersöktes över en fyra kvadratmeter stor yla.
• Den keramik om om11ämnsfi11kera111ik under järn-åldern karaktäriseras av vartreducerad, tunnväggig, finL eller natwJigl magrad keramik vars yta är blank-polerad och ofta mycket dekorativt ornerad {Stilborg 1998).
5 Endast den övre delen av lager 2 undersöktes i alla fyra meter2-rutor, den undre delen undersöktes en-dast i de två västra rutorna.
6 Anläggning 13
7 1980 ± 85 BP
81870±85BP
9 Denaren är präglad under Faustinas tid, 154-156/
157 (muntl. Silvegren).
10 Lager I utgörs av ploglagret.
11 Jag redogör för de två kamtyper om är vanligen förekommande under romersk järnålder i Skandina-vien. Det finns en tredje i detta ammanhang hiuill · onämnd kruntyp, om troligtvi existerat parallellt med den mer ordinära samman aua kammen. Typen Lillhör en mer sällsynt art om påträffat på boplat-sen, men som förmodligen saknar en lokalt bunden produ.ktion. De kamfragment om påträffats be tår av kam tycken där del har borrats hål i delen ena kortsida. Kammen har tillverkats genom att två eller flera stycken hopfogats av (trä)pluggar som skjut in i hålen placerade på kortsidorna.
12 Fyndnumret ingår i ett eparat fyndregister som skapats av G. Ingelbcrg, amatörarkeolog.
13 Se not 12.
14 Se not 12.
15 Keramiken kan avspegla de sociala och ideologiska funktionerna betydligt mer än de praktiska.
Referenser
Callmer, J. 1995. Hantverksprodukrion, samhiills-föriindringar och bebyggelse. Iakttagelser från östra Sydskandinavien ca 600-1100 e. Kr. Prod11ksjo11 og sa111ji11111. Varia 30. Oslo.
Chri topher·en, A. 1980. Rawmaterial, resource and production capacity in early medieval comb-manufacture i11 Lund. Meddela11denfrå11 Lunds
1111i-versitets historiska museum. New Series vol 3 1979-1980. Lund.
Dahlström, H. 1999. Skärvor från Uppåkra. En ana-lys av ett keramikmaterial. Hårdh, B. (red.). Fyn-den i centrum. Keramik, glas och metall från Uppåkra. Uppåkrastudier 2. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8° No. 30. Lund.
Hedeager, L. 1990. Danmarks jernalder. Mellem stamme og stat. Århus.
Helgesson, B. & Stjernquist, B. 2001. Fibulor från äldre järnålder på Uppåkraboplatsen. Preliminära studier. Uppåkrastudier 3. Denna vol.
Hårdh, B. 1999. Näbbfibulan - ett vendeltida vardags-spänne. Hårdh, B. (red.). Fynden i centrum. Kera-mik, glas och metall från Uppåkra. Uppåkrastudier 2. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8° No.
30. Lund.
Lund, J. 1988. Jernalderens bebyggelse i Jylland.
Lund, J. & Näsman, U. (red.). Folkevandrings-tiden i Norden. En krisetid mellem älder og yngre jernalder. Århus.
Näsman, U. 1991. Det syvende århundredet mörkt tidsrum i ny belysning. Mortensen, P. & Rasnrns-sen, B. (red.). Hövdingesamfund og Kongemagt.
Fra stamme til stat i Danmark. Århus.
Stilborg, 0. 1998. Hverdagens keramik. Et debatinlaeg i diskussionen om centralplatser i Jemalderen. Hårdh,
B. & Larsson, L. (red.). Centrala platser- Centrala frågor. Samhällsstrukturen under Järnåldern.
Uppåkrastudier 1. Acta Archaeologica Lundensia.
Series in 8" No. 28. Lund.
Stjernquist, B. 1951. Vä under järnåldern. Lund.
Ss,irensen, S. A. 1997. Hvad handen former. Skalk 1997:1.
Thomsen, P. 0. 1987. Havn og handelsplads. Skalk 1987:5.
- 1990. Guldets billedverden. Skalk 1990: 1.
-1993. Lundeborg- en handelsplads frajernalderen. Skrifter fra Svendborg & Omegns museum. Bind 32.
Ulbricht, I. 1978. Die Geweihverarbeitung in Haithabu.
Die Ausgrabung i Haithabu. Neumiinster.
Opublicerade skriftlig källor
Lindell, M. 1998. Rapport Uppåkra 1997:4. Fornt.
5. Uppåkra sn, Skåne.
Lindell, M. 2000. Rapport Uppåkra 1999:2. Fornt.
5. Uppåkra sn, Skåne.
Muntliga källor
Lena Nilsson, osteolog vid Arkeologiska institutio-nen, Lunds Universitet.
Ulla Silvegren, numismatiker på Lunds Universitets Historiska Museum.
Centrum och sammanhang, s. 169-174.