aNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Riksdagen har fastställt åtta preciseringar:
FJÄLLENS MILJÖTILLSTÅND: Fjällens värden för rennäringen är bevarade och fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden är bibehållen
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Fjällmiljöernas viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till fjällandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla fjällmiljöer
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN Fjällmiljöer med höga natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns
FRILUFTSLIV OCH BULLER: Fjällmiljöers värden för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad
målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.
Naturvårdsverkets samlade bedömning är att målet inte är möjligt att nå till 2020, den regionala bedömningen är dock i vissa fall något mer positiv. I allmänhet anses målet vara svårare att uppnå i södra delen av fjällen än i norr.450
450 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i fjällen.
STORSLAGEN
Resultat och analys i sammanfattning
tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning
Trycket på fjällområdet fortsätter att öka. Några viktiga trender i fjällområdet är att besöksnäringen ökar, att användningen av terrängfordon har ökat markant under de senaste 25 åren samt att antalet prospekterings- och brytningstillstånd i samband med etablering av gruvindustrier ökar. Även antalet planerade vind- kraftsparker fortsätter att öka.
Olika former av turism, annan exploatering samt renskötselns ökade mekanise- ring451 kan leda till skador på mark och vegetation.
Omfattningen och uppkomna skador av terrängkörning är dock osäker då till- räcklig dokumentation saknas. De flesta samebyar har tagit fram terrängkörnings- planer, de föreslagna markförstärkningsåtgärder är inte slutförda för samtliga samebyar. Arbetet med att införa renbruksplaner för samebyarna fortsätter och är ett viktigt verktyg för att dels öka renskötarnas kunskap kring vinterbetesmar- kerna men också ett viktigt underlag för olika former av samråd. En positiv trend är att inslaget av ekoturism ökar vilket kan bidra till en hållbar utveckling.
Inga nya skyddade områden av nämnvärd storlek har tillkommit under 2012, men beslut har tagits kring utökade restriktioner för landning med flygfarkost inom vissa naturreservat. För att bevara fjällmiljöer med höga naturvärden krävs ytterligare formellt skydd. Det är även angeläget att skydda ytterligare fjällnära urskogsartade skogar och vissa våtmarker och vattendrag i den fjällnära regio- nen. Ett fortsatt ökande intresse att utvinna mineraler kan noteras bland annat i Norrbottens fjällområden.452 Etableringar av vindkraftsparker i fjällen eller dess
angränsande områden innebär i många fall nya vägar med tillhörande ny infra- struktur i känsliga naturmiljöer. Om de placeras på kalfjället eller i en miljö där de syns på långt håll i den öppna terrängen kan det påverka fjällens upplevelse-
värden.Mer kunskap behövs för att kunna både mäta effekter av olika typer av
påverkan och framförallt hur den samlade påverkan av olika intressen ger avtryck på miljön i stort.
451 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i fjällen. 452 http://www.bevarafjallmarken.se
renbetet viktigt för biologisk mångfald och ett betespräglat landskap
Arbetet för att bevara hotade arter och stärka den biologiska mångfalden fortsät- ter. En viktig förutsättning för att nå Storslagen fjällmiljö är att bevara förutsätt- ningarna för ett hållbart renbete som bidrar till att fjällen fortsätter att vara ett vidsträckt landskap där viktiga karaktärs- och nyckelarter arter trivs. Kombina- tionen av ökande turism, fler terrängfordon, vindkraftsparker och utvinning av mineraler riskerar att försvåra renskötseln och därmed även bevarande och håll- bart nyttjande av den biologiska mångfalden samt bevarande av det storslagna betespräglade landskapet.
Fjällen påverkas i ett långt perspektiv av den pågående långsiktiga klimatför- ändringen vilket kommer att innebära en förhöjd trädgräns, kortare snösäsong, färre snölegor, ökad förbuskning.
Bevarande av förutsättningar för friluftsliv i fjällen
För att arbeta effektivt med friluftslivsfrågor i fjällen är samverkan viktig. Natur- vårdsverket har under 2012 pekats ut av regeringen som samordningsmyndighet för friluftslivet och de tio friluftslivsmålen. Naturvårdsverket svarar också för den nationella samordningen inom snöskoterfrågorna år 2013 och fjällsäkerhet samt är huvudman för de statliga vandrings- och skidlederna i fjällen.
Användningen av terrängskotrar i fjällänen har ökat starkt under de senaste 25 åren. Detta orsakar både buller och utsläpp av luftföroreningar. För att minska bullerutbredning och konflikter mellan snöskotrar och skidåkare bör arbetet med både kanalisering och reglering av snöskotertrafik utvecklas liksom att sträva efter att terrängfordonen blir allt tystare.
Det är viktigt att arbeta fram nyckelindikatorer för uppföljning av miljökva- litetsmålet och miljön i stort och för att kunna bedöma graden av framgång och gapet till måluppfyllelsen. Naturvårdsverket har under 2012 lagt uppdrag om utveckling av nyckelindikatorer vilket skall redovisas under våren 2013.
I syfte att förbättra kunskapsläget inom fjällens förvaltning har Naturvårds- verket under 2012 beviljat 26 miljoner kr till sju olika projekt inom ramen för ett 5-årigt fjällforskningsprogram som skall pågå 2013–2017. Naturvårdsverket avser att ordna årliga kunskapskonferenser inom programmet.
STORSLAGEN
Resultat
Fjällen är en känslig miljö med många konkurrerande intressen. Större exploate- ringar, ökad turism, fjällnära skogsbruk och byggande för fritidsboende innebär att naturmiljön påverkas alltmer samt att renskötseln blir alltmer trängd, framför allt i de södra fjällen. Ett allvarligt hot mot kulturmiljöerna är upphört brukande och att kulturmiljöer överges och därför inte längre underhålls och vårdas. En rik kulturmiljö är av betydelse för såväl en god livskvalitet som turism och friluftsliv, värt att notera i fjällen som till stor del lever på sin turism.
Den pågående klimatförändringen är en av de tydligaste påverkansfaktorerna mot fjällens känsliga miljöer och arter, men vidden av påverkan är i dagsläget svår att bedöma. Användningen av terrängfordon har ökat markant under de senaste 25 åren vilket medför ökat slitage på mark och vegetation.453 De senaste årtionde-
nas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön i framförallt Norr- bottens län. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen förtätas och videbuskmarkerna ökar. Glaciärer drar sig tillbaka och säsongen för snölegor blir allt kortare.454
Fjällens värden för rennäringen är bevarade
och ett betespräglat storslaget landskap är bibehållet
Fortsatt bibehållen renskötseln är en viktig förutsättning för ett storslaget betes- präglat fjällandskap. Dock kommer rennäringens behov av stora ytor i konflikt med behovet av anläggningar för bland annat friluftsliv, väginfrastruktur i sam- band med skogsbruk, vindkraftsanläggningar och vid mineralbrytning. En större systematisk utvärdering kring renbetets betydelse för vegetationen har påbörjats
av MISTRA EviEm under 2012.455 Ett annat forskningsprojekt kring renbete och
dess betydelse för ett betespräglat landskap som finansieras genom Naturvårdsver- kets forskningsprogram kommer att bedrivas under 2013–2015. Sedan år 2000 pågår ett samarbete mellan samebyar, SLU och Skogsstyrelsen där så kallade ren- bruksplaner upprättas. Inom ramen för arbetet med renbruksplaner har fram till 2012, 50 samebyar utfört eller håller på att utföra beteslandsindelning och omfattande inventeringar i fält. Hittills är 22 miljoner hektar inventerade inom renskötselområdet och över 300 renskötare har gått utbildningar i bland annat fältmetodik, satellitbildstolkning och GIS. I RenGIS 2.0 ingår också en mycket omfattande sammanställning av övrig markanvändning.
453 TNS-SIFO – Terrängtrafikens omfattning i fjällen – Per Nellevad m.fl. 2012. 454 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i fjällen.
För att bättre kunna hantera de problem som en växande rovdjursstam för med sig avseende påverkan av renskötseln har Naturvårdsverket och Sametinget på regeringens uppdrag under 2012 fortsatt utvecklingen av ett förvaltningsverktyg för rovdjur som bygger på en toleransnivå för rennäringen. Uppdraget redovisades i februari 2013.
I den del av Dalafjällen där renbete inte förekommer är preciseringen om ett betespräglat landskap inte tillämplig utan istället det motsatta. Här är det istället viktigt att bibehålla de värden som det obetade fjällandskapet ger. Fulufjällets nationalpark och Drevfjällets naturreservat ingår i detta område.456
Fjällmiljöernas viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna
Naturvårdsverket redovisade under 2012 ett regeringsuppdrag kring ”Samman- ställd information om ekosystemtjänster”457 I rapporten beskrivs flera av fjäll-
landskapets ekosystemtjänster som dels är sådana som är knutna till naturtyper som även finns utanför fjällen, främst våtmarker, sjöar och vattendrag, dels före- kommer tjänster som är unika för fjällen. Exempel på ekosystemtjänster i fjällen är bland annat livsmedel från tamdjur respektive vilda djur, fiskar och bär, upp- levelsen av olika former av landskapskaraktärer, både i form av naturarv liksom kulturarv, samt organiserat liksom oorganiserat friluftsliv och naturturism räknas in bland ekosystemtjänster. Flera faktorer påverkar fjällens ekosystemtjänster och bland dessa kan nämnas förändrad markanvändning vilken kan påverka renskötseln och produktionen av renkött negativt. Andra faktorer är vindkraft, vattenkraft och gruvdrift vilka påverkar olika tjänster på olika sätt. Mer kunskap behövs kring ekosystemtjänster i stort.
I Naturvårdsverkets Fjällforskningsprogram har tillsammans med Riksantik- varieämbetet ett projekt kring av värdet av kulturella ekosystemtjänster beviljats medel458 . Syftet med projektet är att undersöka om kulturella ekosystemtjänster
kan användas som ett praktiskt verktyg för att tillvarata fjällandskapets kulturarv i fysisk planering.
456 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i fjällen. 457 NV-00841-12.
458 Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster I. Eliasson, A. Tengberg, I. Knez, S. Fredholm & M. Weijmar Institutionen för Kulturvård, Göteborgs Universitet.
STORSLAGEN
Naturtyper och naturligt förekommande arter har gynnsam bevarandestatus
En del av fjällens naturtyper och naturligt förekommande arter kan betecknas ha en gynnsam bevarandestatus.459 Åtgärdsprogram finns för bland annat fjällräv,
fjällgås, dubbelbeckasin, kungsörn, fjällrufse460, samt laestadiusvallmo.
I det omfattande landskaps- och miljöövervakningsprogrammet NILS461 har
förändringar för en rad variabler skattats. Under den tid som NILS pågått kunde några storskaliga förändringar i naturtyperna inte påvisas, men däremot har det förekommit vissa förändringar nedanför kalfjällsgränsen. Studien visar på poten- tialen att följa förändringar över tiden med data och indikatorer från NILS. En mer utvecklad artsammansättning i fjällen kan höja upplevelsevärdet och kan därigenom vara till nytta för besöksnäringen. Högt besökstryck av turism eller hårt nyttjat renbete kan medföra ogynnsam påverkan på känsliga fjällhedar.
Återställning av livsmiljöer i fjällen är inte vanligt. Ett exempel från Dalarna är dock att en flottledsrensad sträcka av Storån vid Långfjället nyligen har åter- ställts.462 Intressekonflikter finns kring rovdjursförekomst och rennäring eller
fäboddrift.
Enligt rödlistan anses 68 arter vara hotade i Norrbottensfjällen. Många av dessa är dock naturligt sällsynta. Åtgärdsprogrammen för fjällräv och fjällgås pågår. Under 2012 har Naturvårdsverket tagit fram nationella förvaltningsplaner för de stora rovdjuren, samtidigt som berörda länsstyrelser gör regionala förvalt- ningsplaner.
Utvecklingen för de hotade arterna går åt olika håll. Medan fjällräven befinner sig nära utrotningen ökar järvstammen. Jaktfalkarna har de senaste åren haft färre lyckade häckningar jämfört med tidigare bland annat beroende på svaga ripstam- mar.463 Småviltsjakten, som upplåts av staten genom länsstyrelserna, påverkar rip-
stammarna till viss , men bedöms i dagsläget inte utgöra något hot mot rippopula- tionen.
459 Sohlman, A. (red.) 2008. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007. ArtDatabanken SLU, Uppsala.
460 Hotade kransalger.
461 Hedenås H., Christensen P. och Svensson J. Uppföljning av vegetationsförändringar i fjällen. SLU, opublicerad Rapport, rapporterad till Naturvårdsverket 2012-12-31. 462 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i fjällen.
Fjällmiljöer med höga natur- och kulturmiljövärden är bevarade
För att bevara fjällmiljöer med höga naturvärden krävs ytterligare formellt skydd. Det är även angeläget att skydda ytterligare fjällnära urskogsartade skogar och vissa våtmarker och vattendrag i den fjällnära regionen samt vissa typer av habitat.
En stor del av fjällen ingår i skyddade områden och många områden intar en särställning i ett europiskt perspektiv såsom stora oexploaterade naturområden av internationellt bevarandeintresse. Bevarandearbetet handlar både om förstärk- ningar i befintligt skydd och om ytterligare skydd för vissa särskilt skyddsvärda områden som kompletterar eller förstärker det befintliga skyddet i fjällen och i den fjällnära regionen. Flera utredningar pågår såsom förstudie av en eventuell nationalpark i Vålådalen samt underlag och genomförande av skydd av områden på Sveaskogs och Fastighetsverkets marker.464
Under 2012 har flera fjällnära urskogsartade skogar blivit föremål för skogs- bruk och avverkning. I samband med detta har frågor kring skogsvårdslagens fjällskogsparagraf samt varaktigheten i frivilliga avsättningar aktualiserats.
För att bevara fjällmiljöer med höga kulturvärden krävs långvarigt skydd, sköt- sel och restaurering. I dagsläget är bara en mindre del av fjällen inventerad och därför saknas kunskap om kulturmiljöer, kultur- och fornminnen i fjällen. Inga nya kulturreservat bildats under 2012. En anledning är att länsstyrelserna saknar resurser för arbetet med kulturreservat. Kulturmiljövärden beaktas idag i liten omfattning i förvaltningen av naturskyddade områden i fjällvärlden.465 Det sak-
nas uppföljning om huruvida nya naturreservat har inkluderat kulturmiljövärden under det gångna året. Brott mot kulturminneslagens 2 kap kan därför ske utan att det uppmärksammas. Under 2012 har Naturvårdsverket utlyst ett större forsk- ningsprogram där 26 miljoner kronor har tilldelats sju projekt. Tillsammans med Riksantikvarieämbetet, RAÄ har ett mindre forskningsprogram utlysts där bland annat beslut har fattats kring ett kulturmiljöprojekt som ska ta fram kunskap kring kulturella ekosystemtjänster.
464 NV-rapport nr 5573, Skyddsvärd fjällnära skog, Statens fastighetsverks markinnehav i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
465 Riksantikvarieämbetet 2008. Utvärdering av indikatorn Skyddade fjällmiljöer.
STORSLAGEN
Miljoner hektar 0 1 2 3 4
Figur 26. Skyddade fjällmiljöer 1950–2011
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 20042005200620072008200920102011
Areal fjällmark i hela landet som skyddas inom naturreservat och nationalparker. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
KÄLLA: VIC NATUR, NATURVÅRDSVERKETS DATABAS ÖVER SKYDDAD NATUR
Stiftelsen Gaaltije-sydsamiskt kulturcentrum har under 2012 bedrivit ett gränsö- verskridande projekt mellan Sverige och Norge för att inventera och dokumentera sydsamiska kulturmiljöer i Dalafjällen. Verksamheten är viktig eftersom länssty- relsens resurser för att arbeta med kulturlämningar i fjällen är obetydliga. Att fäbodar i fjällen försvinner är ett akut problem och dessa kan vara de äldsta kvar- varande fäbodarna.466
Arbete med samebyarnas terrängkörningsplaner467 bedrivs fortsatt och utvärde-
ringen av de hitintills avsatta medlen visar att hela 30 av Sveriges 33 fjällsamebyar har ansökt om och beviljats medel för framtagande av terrängkörningsplaner. Totalt sett har idag närmare 8,4 miljoner kronor delats ut för genomförande av markförstärkningsåtgärder och detta är fördelat på 17 olika fjällsamebyar. Dessa medel har, i enlighet med syftet, i huvudsak använts för att minska terrängkör- ningens påverkan på våtmarker. Ca 80 % av bidraget har gått till åtgärder med detta syfte och ca 19 % har gått till åtgärder för att minska terrängkörningens påverkan på vattendrag. Vid en analys av 30 fjällsamebyar och 4 skogssamebyars prioriterade färdvägar, åtgärdsbeskrivningar samt med jämförelse av vad åtgärder- na hitintills kostat för de finansierade åtgärderna bedöms det kvarstående beho- vet av medel uppgå till ca 30 miljoner kronor för att finansiera de prioriterade
466 Regional uppföljning 2012 av länsstyrelserna i fjällen.
467 Redovisning av Länsstyrelsen i Västerbottens län angående regeringsuppdrag 65 avseende samebyars terrängkörningsplaner och behov av markförstärkningsåtgärder i fjällen.
åtgärderna. I denna summa är länsstyrelsens behov av medel för drift och ledning inräknat.
Miljöövervakning visar att det kan finnas en konflikt mellan tillgänglighet, orördhet och skydd av arter. Det är en utmanande uppgift att kunna fortsätta utveckla turismen i Jämtlands län och fjällområden och samtidigt värna och beva- ra förutsättningar för rennäring och skydda naturtyper och andra arter.468
Fjällmiljöers värden för friluftsliv är värnade
och bibehållna och påverkan från buller är minimerad
Fjällens värden för friluftslivet är stora och det är viktigt att dessa bibehålls. Underhåll och skötsel av fjälleder med ingående anläggningar är en viktig förut- sättning för det rörliga friluftslivet, både med och utan motor. Under 2012 har Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna i fjällänen påbörjat en översyn av fjällederna med sikte på att planera inför framtidens ledsystem i fjällen.469 En
stor del av friluftslivet i fjällen är idag motoriserat i form av främst snöskoteråk- ning. För att minska bullerutbredning och konflikter mellan snöskotrar och skidå- kare bör både kanalisering och reglering av snöskotertrafik utvecklas. Bullret från skotrar varierar och är på många platser obetydligt medan det i flera områden orsakar stora störningar under delar av säsongen.
Ändringar i snötäckets varaktighet kan leda till att skoteråkningen flyttas till områden med bättre tillgång på snö. Utöver en generell ökning av snöskotertrafik har den tekniska utvecklingen lett till att man kommer åt platser man inte gjort förut. Resultatet blir då inte enbart en ökning i antal skotrar per område men även en ökad påverkan på landskapet, där tidigare förhållandevis opåverkade områden nu berörs. Vilka konsekvenser detta kan ha för den biologiska mång- falden är oklara.
Frekventa överflygningar av höghöjdsflyg orsakar bullerstörningar som påver- kar upplevelsen av fjällmiljön, framförallt gäller detta södra fjällen470.
Fortsatt samverkan mellan myndigheter och organisationer är viktig för att kunna nå framgång i arbetet med en hållbar utveckling av snöskotertrafiken i fjäll- område och kunna nå lösningar som alla accepterar. Denna samverkan har mellan 2007 och 2012 organiserats av Trafikverket tillsammans med Naturvårdsverket, Polisen, Sametinget , Länsstyrelsen, Transportstyrelsen, Lantbrukarnas riksför-
bund, Kommunförbundet och Snöskoterorganisationerna SNOFED och SSCO471.
468 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i fjällen. 469 Översynen förväntas bli klar under 2013.
470 Regional bedömning av länsstyrelserna i fjällen.
471 Under 2013 har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag ansvar för arbetet och kommer senast den 31/5 2013 att redovisa en utvärdering av snöskoterrådets verksamhet samt ge förslag till hur det fortsatta arbetet kommer att bedrivas.
STORSLAGEN
SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har på Transportstyrelsens uppdrag under 2012 arbetat fram en rapport ”Measuring and Modeling of Snowmobile Noise” kring buller och snöskotrar som påvisar effekten av olika maskintyper
i olika landskapstyper.472 Rapporten kommer att publiceras under 2013.
På uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län och nationella snöskoterrådet tog TNS-Sifo under slutet av 2011 fram en rapport fram kring terrängtrafiken i