vill vi avslutningsvis rikta till vår handledare Camilla Eskilsson för hennes stöd, uppmuntrande tillrop och positiva inställning till oss och vårt arbete med denna studie.
Vi vill även tacka våra informanter distriktssköterskorna som med entusiasm ställde upp på att dela med sig av sina upplevelser
REFERENSER
Aktuell hållbarhet (2017). Miljö, hållbarhet och CSR för proffs och beslutsfattare. http://www.aktuellhallbarhet.se [17-09-22]
Arbetsmiljöverket (2017a). Hälsa och säkerhet. https://www.av.se [17-09-25]
Arbetsmiljöverket (2017b). Organisatorisk och social arbetsmiljö. https://www.av.se [17-10-24]
Berglund, M. & Ek, K. (2014). Att förstå de didaktiska redskapen i utbildningen. I Berglund, M. & Ekeberg, M. (red.) Reflektion i lärande och vård - en utmaning för
sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur. Ss 47–66
Blomqvist, K. & Petersson, P. (2014). Vårdkedjans aktörer och organisering. I
Ehrenberg A. & Wallin L. (red.) Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. ss 168–194.
Carlèn, M., Löfström, M & Theandersson C. (2014) Utvärdering av
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Slutrapport. Rapport från FoU Sjuhärad Välfärd
nr 34.
Carlström, E. (2005). I skuggan av Ädel - integrering i kommunal vård och omsorg. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet. http://hdl.handle.net/2077/16657 [170926] Chang, M. J., Cang, Y. J., Kuo, S. H., Yang, Y. H. & Chou, F. H. (2011). Relationships between critical thinking ability and nursing competence in clinical nurses. Journal of
Clinical Nursing, 20(21-22), ss. 3224-3232.
Cortese, C.G. (2007). Job satisfaction of italian nurses: an exploratory study.
Journal of Nursing Management, 15(3). Pp 303-312.
DOI: 10.1111/j.1365-2834.2007.00694.x
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dirik, H. F. & Intepeler S.S (2017). The work environment and empowerment as
predictors of patient safety culture in Turkey. Journal of nursing management, (25)4, ss. 256-265.
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008) Kompetensbeskrivning. Legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska.
https://www.distriktsskoterska.se [17-10-24]
Förenta Nationerna (1987). Report of the World commision on environment and
development: Our common future. http://www.un.org. [17-09-25]
Försäkringskassan (2016). Sjukfrånvaro per bransch och sektor. https://www.forsakringskassan.se [17-09-25]
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today. 24, ss. 105–112.
Hallberg J. (2010). Främja hälsa- en nyckel till hållbar utveckling. med Sju landmärken
för hälsa och hållbar utveckling. Landstinget i Dalarna. http://www.ltdalarna.se [17-11- 20]
International Council of Nurses ICN (2012). Code of ethics for nurses. http://www.icn.ch. [17-09-14].
Josefsson, K. (2012). Registred nurse’s health in community elderly care in Sweden.
International Nursing Review, 59(3), ss. 409-415.
Josefsson, K. & Peltonen, S. (2015). District nurses’ experience of working in home care in Sweden. Healthy Aging Research, 37 (4), ss. 1-8.
Kanbara, S., Yamamota, Y., Sugishita, T., Nakasa, T. & Moriguchi, I. (2017). Japanese experience of evolving nurses’ roles in changing social contexts. International Nursing
Reveiw, 2 (64), ss.181-186.
Karlsson, B., Morberg, S. & Lagerström. (2006). Starka som individer men svaga som grupp. En kvalitativ studie om hur distriktssköterskor upplever sin arbetssituation och hur de ser på sitt yrke. Vård i Norden, 1, 79 (26), ss. 36–41.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lidén, E. (2014). Omvårdnadens institutionella inramning. I Ehrenberg A. & Wallin L. (red.) Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. ss. 136– 165.
Lindberg E. (2014). Att fortsätta vara öppen och reflekterande. I Berglund M. &
Ekeberg M. (red.) Reflektion i lärande och vård - en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur. Ss 227–239.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187–201.
Lyckhage, G. (2015). Vårdens normer- den samhälleliga spelplanen. I Dahlborg Lyckhage E., Lyckhage, G. & Tengelin, E. (red.). Jämlik vård. Normmedvetna
perspektiv. Lund: Studentlitteratur. ss. 223–240.
Manojlovich, M., Kerr, M., Davies, B., Squires, J., Mallik, R. & Rodger, G. L. (2014). Achieving a climate for patient safety by focusing on relationships. International
Journal for Quality in Health Care, (26) 6, ss. 579–584.
Regeringskansliet (2015). Globala mål för hållbar utveckling. http://www.regeringen.se [17-09-20]
Scaria, M. K. (2016). Role of care pathways in interprofessional teamwork. Nursing
Standard 30 (52) pp. 42–47.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.7748/ns.2016.e10402
SFS 1992:1434. Högskolelag. Stockholm: Riksdagen. www.riksdagen.se. [17-10-24].
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. www.riksdagen.se. [17-09-06]
Shea, L. M. (2014). Determined persistence: Achieving and sustaining job satisfaction among nurse practitioners. Journal of the American Association of nurse practitioners (27)1, ss. 31-38.
Socialdepartementet (2016) Effektiv vård. http://www.sou.gov.se [17-09-17]
Socialstyrelsen (2008). Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i
Sverige och förslag till indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se [17-09-05]
Socialstyrelsen (2009). Termbank. http://termbank.socialstyrelsen.se [17-09-20] Socialstyrelsen (2017a). Att mäta patientsäkerhetskulturen. Handbok för
patientsäkerhetsarbete. http://www.socialstyrelsen.se [17-09-18]
Socialstyrelsen (2017b). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård.
Lägesrapport 2017. http://www.socialstyrelsen.se [17-09-17]
Socialstyrelsen (2013). Väntetider och patientens väg genom vården - exemplet
multisjuka äldre. Delrapport juni 2013. http://www.socialstyrelsen.se [17-09-18]
Stenbock-Hult, B. (2017). Kritiskt förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet (2013). Teamarbete och
förbättringskunskap. Två kärnkompetenser för god och säker vård.
https://www.swenurse.se [17-11-22]
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för sjuksköterska. https://www.swenurse.se [17-10-24]
Sveriges Kommuner och Landsting (2017). Hälsa, sjukvård. Patientsäkerhet. https://skl.se [17-09-18]
Sveriges Kommuner och Landsting (2015a). Nationellt ramverk för patientsäkerhet. https://www.skl.se [17-09-18]
Sveriges Kommuner och Landsting (2015b). Riskanalys och händelseanalys.
Analysmetoder för att öka patientsäkerheten. https: //www.skl.se [17-09-18]
Tourangeau, A., Patterson, E., Rowe, A., Saari, M., Thomson, H., Macdonald, G., Cranley, L. & Squires, M. (2017). Work-related factors influencing home care nurse intent to remain employed. Health Care Management Review, 42(1), ss. 87–97.
Vetenskapsrådet (2015a). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. https://www.vr.se [17-10-09]
Vetenskapsrådet (2015b). Forskning på människor. https://www.vr.se [17-10-09] Vårdförbundet (2014). När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens
sjuksköterska i vårdens paradigmskifte. Vårdförbundet avd. Västra Götaland.
Västra Götalandsregionen (2017) Hälso- och sjukvårdsavtalet 2017–2020. http://www.vgregion.se [17-09-10]
Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och
Bilaga 1 Till verksamhetschef för godkännande av datasinsamling
Vi är två sjuksköterskor, Madeline Sandberg och Pernilla Thisted Westfalk som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssjuksköterska vid Högskolan i Borås. Som en del i utbildningen gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Målet med examensarbetet är att erhålla fördjupade kunskaper inom ett område som distriktssköterskan kommer i kontakt med i sitt arbete.
Vården i hemmet har under de senaste åren utökats och blivit mer komplex. Denna trend förutspås fortsätta. Att arbeta som distriktssköterska/sjuksköterska i hemsjukvården kräver en bred kompetens och ett smidigt och effektivt samarbete med andra aktörer kring patienten, som exempelvis hemtjänstpersonal, primärvård, sjukhuspersonal, närstående och kollegor. För att trygga patientsäkerheten, värna en god arbetsmiljö, främja en effektiv vård och därmed en hållbar utveckling, anser vi att det är av stor vikt med tydlighet i vem som gör vad kring patienten. I vår magisteruppsats har vi valt att undersöka vilka upplevelser distriktssköterskor i hemsjukvård har av ansvarsområdets gränser gentemot andra aktörer samt hur gränserna hanteras.
Metoden i examensarbetet kommer att vara kvalitativ innehållsanalys baserad på halvstrukturerade intervjuer. Datainsamling kommer att ske genom sammanlagt åtta inspelade intervjuer med distriktssköterskor inom hemsjukvården. Vi vänder oss till distriktssköterskor som arbetat minst 2 år inom hemsjukvården. Intervjuerna planeras att ske hösten 2017, under v 37–39 och kan gärna ske på arbetsplatsen eller enligt överenskommelse. Tidsåtgången beräknar vi till mellan 40 och 60 minuter.
Att medverka i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring. Allt material hanteras konfidentiellt och kan inte spåras till deltagarna vid publiceringen. Bifogat formulär om Godkännande lämnas till någon av oss undertecknade snarast.
Vid frågor eller eventuella funderingar är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare
Hälsningar
Madeline Sandberg Pernilla Thisted Westfalk Tel:XXX Tel:XXX Mailadress: XXX Mailadress: XXX Handledare Camilla Eskilsson Universitetslektor Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Tel: XXX
Bilaga 2 Godkännande
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Madeline Sandberg och Pernilla Thisted Westfalk genomför
datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits.
____________________________________________________________________ Namn
Titel/Verksamhet/Ort
Bilaga 3