Strategimodellens påverkan på Cirkus marknadsföringsarbete 33

Som ovan nämnt anser Carlssons (2009, s. 124-130) strategimodell att de är viktigt att företag skapar en förståelse om vad marknadsföring på sociala medier innebär innan man väljer att skapa delaktighet, samt varför man vill synas på sociala medier. Lundén och Bokelund Svensson (2015, s. 10-11), Gezelius och Wildenstam (2011, s. 7) samt Taneja och Toombs (2014) menar alla att marknadsföring handlar till största del om att skapa synlighet, livskraft samt hållbarhet, samtidigt som kostnader hålls nere. Det är ett bra sätt att attrahera nya konsumenter men även för att förstärka

sitt företag. (Lundén & Bokelund Svensson, 2015, s. 10-11; Gezelius & Wildenstam, 2011, s. 7; Taneja & Toombs, 2014) Vad som kan konstateras utifrån resultatet är att Cirkus använder sig dagligen av sociala medier som marknadsföring för att skapa synlighet bland deras konsumenter samt blivande konsumenter. Valet att börja marknadsföra sig på sociala medier stod som en

självklarhet för Cirkus först när Facebook lanserades samt när sedan Instagram lanserades, detta för att Rossling (2016) är intresserad av teknik. Det fanns alltså ingen baktanke eller vision om vad Cirkus skulle åstadkomma med att ta del av sociala medier. Carlssons (2009, s. 124-130) strategimodell hade därför varit att föredra för Cirkus redan från början när de valde att skapa delaktighet, detta för de då haft en tydligare bild om varför de skulle skapa delaktigheten.

Vad som kan konstateras utifrån Carlssons (2009, s. 124-130) strategimodell och Cirkus arbete är att Cirkus inte har utfört en strategiskt plan inför deras arbete med sociala medier. Carlsson (2009, s. 125), Gamboa och Goncalves (2014), Hibbler-Britt och Fiona (2015) samt Parsons (2013) påpekar alla hur viktigt det är att sätta upp strategiskt mål om hur företag ska gå tillväga för att det ska vara lönsamt att marknadsföra sig på sociala medier under en längre tid. Konsumenterna väljer dig och därför gäller det för företag att synas på rätt ställe (Carlsson, 2011, s. 33; Platon, 2014). Målen för användningen kunde därför varit utformade på ett bättre sätt, de vill säga att Cirkus varit mer förbereda och haft en större vision om vad de velat åstadkomma. Möjligheten hade då varit att Cirkus inte haft några hinder med delaktigheten på sociala medier och de hade förmodligen hanterat deras sociala medier annorlunda.

Vad som kan konstateras är att Cirkus inte skapat någon förförståelse för hur de olika sociala medierna fungerade inför deras arbete på deras kanaler. Det hade heller inte någon vision om vad det ville uppnå med att skapa delaktighet. Som tidigare nämnts började de som en roliggrej och de hade inga förväntningar på hur resultatet skulle bli. De har dock lyckas skapa stor uppmärksamhet kring sig ändå även fast det inte haft någon vision inför delaktigheten, men det finns fortfarande brister gällande till exempel kanalval, de vill säga om Cirkus befinner sig på rätt kanaler. Carlsson (2011, s. 33) samt Carlsson (2009, s.126) nämner att det är viktigt att nå ut, men att bli nådd av sina konsumenter är ännu viktigare. Blir Cirkus nådda av alla sina konsumenter? Hade de haft fler konsumenter ifall det varit mer delaktiga på Facebook än vad det är idag? Befinner de ens sig på rätta kanaler? Carlssons (2009, s. 124-130) strategimodell har varit att föredra då Cirkus

förmodligen hade undersökt eller i alla fall haft en baktanke med deras kanalval. Carlsson (2009, s. 126) samt Platon (2014) skriver båda om hur viktigt det är att vara aktiva på sina kanaler, att det

leder till att konsumenterna blir mer engagerade och därför har kanalerna stora möjligheter till att expandera. Utifrån kundundersökningen 2 (Se bilaga 3) visade det sig att Cirkus är mer aktiva på Instagram än vad det är på Facebook. Finns det en anledning till att Cirkus lägger mer tid på Instagram? Är de själva medvetna om att deras konsumenter anser detta? Handlar det om att intresset för Facebook inte finns lägre? Hur skulle det bli om Cirkus istället endast fanns på en kanal, de vill säga Instagram? Skulle de kunna göra Cirkus kanal ännu bättre? Med hjälp av Carlssons (2009, s. 124-130) strategimodell hade Cirkus förmodligen haft ett mer strukturerat innehåll och fördelat materialet lika på båda kanalerna. Rossling (2016) nämnde att hon ofta känner en inre stress över att besvara konsumenterna frågor, möjligheten finns att hon inte behövt vara stressad ifall de endast haft en kanal att fokusera på. Om Cirkus tagit del av Carlsson modell är möjligheten stor att de varit strukturerade och förförallt inte behövt känna någon stress angående deras konsumenter.

Hur Cirkus presenterar samt uttrycker sig på sociala medier finns det ingen baktanke kring, det presenterar sig på ett sätt som de själva anser vara rätt. Myslivcová och Ungerman (2014) nämner att det är ett vanligt problem som kan uppkomma hos företag, att de inte har kompetens om hur det ska uttrycka sig på sociala medier. Enligt Carlssons (2009, s. 124-130) strategimodell borde företag ha utformat ett innehåll som passar företagets målgrupp, detta för att intressera konsumenterna på ett bättre sätt. Det har heller ingen tanke kring hur de kommunicera med sina konsumenter och det är något som Köing (2012, s. 44) anser att företag bör ha, detta för att de lätt kan uppstå obekväma situationer samt att elaka och negativa kommentarer kan figurera. Köing (2012, s. 45) anser då att det är ett stor vikt att företag då kan hantera dessa situationer och inte gå till försvar mot

konsumenterna. Resultatet påvisar att negativa och elaka kommentarer inte är något som Cirkus vill förknippas med på deras sociala medier. Både Hansson, Solberg och Wrangmo (2013) samt Lundén och Bokelund Svensson (2015, s. 77) nämner att företag absolut inte bör ta bort elaka eller negativa kommentarer, detta för att visa andra konsumenter att klagomål tas på allvar, men även för att klagomål kan vändas till något positivt. Besvarar man kritiken på ett trevligt och hjälpsamt sätt, så syns det även för andra konsumenter och det visar att kritik tas på allvar. Det leder till att

trovärdigheten och välvilja ökar för företag. (Hansson, Solberg & Wrangmo, 2013; Lundén & Bokelund Svensson, 2015, s. 77) Resultatet påvisar dock att Cirkus tar bort elaka kommentarer, detta för att Cirkus anser att de använder sociala medier för att det är kul och för att kunna inspirera konsumenter samt blivande konsumenter. Rossling (2016) menar istället att om en konsument är missnöjd eller har någon åsikt så vill hon hellre att konsumenten kommer in i butiken eller tar

kontakt via mejl. Detta för att Cirkus inte vill skapa långa konversationer på sociala medier, för Rossling kan ändå inte hjälpa konsumenten genom deras sociala medier. Att Cirkus gör valet att ta bort kommentarer kan leda till att deras kanaler nästan känns för bra för att vara sann, vilken kan skapa en oärlig eller osäkerbild för konsumenterna. Att privatpersoner och företag får negativa kommentarer är inget ovanligt. Med tillämpning av Carlssons (2009, s. 124-130) strategimodell finns möjligheten att Cirkus varit mer förbereda när sådana situationer uppstår. Detta för att de utformat riktlinjer om hur klagomål, frågor och kritik ska hanteras.

Om Cirkus valt att tillämpa Carlssons strategimodell är möjligheterna stora att de hela tiden kunnat bli bättre på deras kanaler. Detta för att de ständigt gjorts uppföljningar och utvärderingar med jämna mellanrum för att hela tiden förbättra kanalerna. Undersökningarna som gjorts i denna studie har inte tagit speciellt mycket tid och har gett bra förståelse kring hur konsumenterna ser på deras sociala medier. Hur kommer det sig då att Cirkus inte redan göra uppföljningar på deras medier? Handlar det om att de inte tänkt på det? Eller handlar de om att de inte anser att de behövs göras? Carlsson (2009, s. 130) påpekar att företag som jobbar med detta finner en större möjlighet att ständigt förbättra samt utveckla sitt arbete på sociala medierna.