struktur
struktur
struktur----aktörsdilemmataktörsdilemmataktörsdilemmataktörsdilemmat
Jag betraktar läroböckernas innehåll och de intervjuades skildringar av sina livserfarenheter som röster, bilder och texter som kan avko- das/förstås med hjälp av en nyckel, dvs. metodologiska och teoretiska redskap som historikern väljer att använda sig av, historikerns syn på samhället samt de vetenskapskrav som gäller inom ett visst forsk- ningsfält. Med hjälp av nyckeln kan jag avkoda (urskilja) de diskurser som genomsyrar de intervjuade personernas och läroböckernas tolk- ningar av verkligheten. De individuella rösterna ger en bild av den lil- la människans erfarenheter och upplevelser av vardagslivet.185
I och med detta kommer studien av materialet att föras på en låg abstrak- tionsnivå.
Icke desto mindre kan individen endast förstås som en del av en större kulturell, materiell och lingvistisk helhet. Historikern Per Ny-
184
Fairclough, N., Wodak, R., "Critical discourse analysis" in Discourse as Social Interaction: Discourse Studies - a Multidisciplinary Introduction; Volume 2, T. A. van Dijk (ed.), 1997, s. 259.
185
Jfr Iggers, G.G., Historiography in the Twentieth Century: From Scientific Objectivity to the Postmo- dern Challenge, 1997, s. 102.
ström påpekade för över ett halvt sekel sedan att konkreta ”männi- skor, ingående i konkreta samhällsformationer, är det centrala i hi- storien”.186 Följaktligen kan mikrohistoria inte förstås utan makrosociala kontexter. Eftersom mina diskursanalytiska ansatser grundas på en poststrukturalistisk samhällssyn, enligt vilken individer rör sig inom mer eller mindre fasta lingvistiska strukturer (diskursiva matriser), kan man med utgångspunkt från enskilda individers utta- landen dra generella slutsatser om makrostrukturer. Idén är att den diskursiva matrisen och de materiella strukturerna skapar ramar för människan och hennes tankar och således för hennes identifikationer. Likaså formar och (re)producerar individens uttalanden olika sociala strukturer.187
De diskurser som en talare eller författare förmedlar kan betrak- tas som representationer av sociala, globala och kulturella system.188 Även om jag inte explicit behandlar den materiella verkligheten kan jag förstå delar av den genom att studera hur historieförmedlarna och eleverna uppfattar det som pågår i skolsystemets olika fält. Således handlar även analysen av den materiella verkligheten implicit om de diskurser som skildrar skolans materiella värld. Genom att studera samspelet mellan mikro- och makronivå kan man förstå hur männi- skor konstruerar ordningen i olika sociala situationer och vilka socia- la kontexter som är synliga i diskurserna samt analysera vilka samhälleliga (makt)strukturer som ryms i de skrivna och sagda or- den.189
Den analyserade texten (dvs. både de enskilda individernas rös- ter och läroböckernas bilder och berättelser) visar vilka förutfattade meningar, värderingar samt sociala/samhälleliga mönster som är rå- dande under en viss tidsepok och i de sociala kontexter som här stu- deras. Det handlar om att söka efter det som sägs men även efter det som inte uttalas explicit. Michael Foucault poängterar att alla be- skrivningar av verkligheten har diskursiva gränser/ramar. Därför
186
Nyström, P., I folkets tjänst: Historikern, journalisten och ämbetsmannen Per Nyström, 1983, s. 71.
187
Jfr Fairclough, N., Wodak, R., "Critical discourse analysis" in Discourse as Social Interaction: Disco- urse Studies - a Multidisciplinary Introduction; Volume 2, T. A. van Dijk (ed.), 1997, s. 258.
188
Dijk, T. A. v., "The study of discourse" in Discourse Studies: A Multidisciplinary Introduction, T. A. van Dijk (ed.), 1997, s. 29; Iggers, G.G., Historiography in the Twentieth Century - from Scientific Ob- jectivity to the Postmodern Challenge, 1997, s. 120, Fairclough, N., Wodak, R., "Critical discourse ana- lysis" in Discourse as Social Interaction: Discourse Studies - a Multidisciplinary Introduction; Volume 2,
T. A. van Dijk (ed.), 1997, s. 271, 273f. Dijk van Taun påpekar att diskurser förmedlar lika mycket mikro- som makrostrukturer. Dijk, T.A.v., Elite Discourse and Racism, 1993, s. 15.
189
För en diskussion om relationen mellan mikro- och makroanalys se Fairclough, N., Critical Discourse Analysis - the Critical Study of Language, 1995, s. 96-97.
handlar diskursiva skildringar av verkligheten både om det som utta- las explicit och det tysta/outtalade.190
Eftersom de studerade indivi- derna är ”medlemmar” i en lingvistisk gemenskap tolkar de olika symboler på likartade sätt, även om tolkningsvariationer och para- doxer samt tolkningskonflikter kan förekomma.191
Individernas handlingar och deras behov av att tala/uttrycka sig på ett visst sätt utgör betingelserna för systemets reproduktion men även för dess förändring. Ingen social varelse kan frigöra sig från andra individer i kollektivet eftersom varje medlem betraktar omgiv- ningen och livsförutsättningar genom språkliga förbindelser med andra medlemmar i kollektivet. Därmed tolkar jag de sociala struktu- rerna som något som är beroende av aktörernas interaktioner. På samma gång är de lingvistiska och kognitiva strukturerna inte oför- änderliga utan de ifrågasätts och ändras genom interaktionsprocesser mellan olika aktörer samt genom förändringar av den materiella verk- ligheten.192
Diskurserna är också historiska konstruktioner eftersom de är bundna till tidigare diskursiva tolkningar. Diskurser skapas inte ur intet utan de har sina rötter i olika historiska kontexter.193
I och med detta är det viktigt att följa diskursernas förändring och kontinu- itet över tid. I denna studie kommer detta att göras i analysen av lä- roböckernas representationer av invandringen och elevernas tolkningar av sina identifikationer.
Sammanfattningsvis är individen å ena sidan styrd av ingrodda vanor, åsikter, affekter och känslotillstånd, som avspeglas i och re- produceras genom lingvistiska konstruktioner, samtidigt som han el- ler hon å andra sidan kan motsätta sig en viss världsbild, men alltid inom språkets och den materiella verklighetens ramar. Begreppet diskurs syftar inte bara på det sätt varigenom man försöker beskriva den sociala verkligheten och upprätthålla (förändra) vissa maktstruk- turer utan också på hur man beskriver och konstruerar vissa identifi- kationsformer, framförallt ”kollektiva” identifikationer.194
I linje med detta konstrueras subjektskap genom diskurser. Men eftersom det
190
Foucault, M., Vetandets arkeologi, 2002, s. 62.
191
Jfr Fairclough, N., Analysing Discourse: Textual Analysis for Social Research, 2003, s. 24-25.
192
Dijk, T.A.v., Elite Discourse and Racism, 1993, s. 14; Iggers, G.G., Historiography in the Twentieth Century: From Scientific Objectivity to the Postmodern Challenge, 1997, s. 120, 123.
193
Fairclough, N., Wodak, R., "Critical discourse analysis" in Discourse as Social Interaction: Discourse Studies - a Multidisciplinary Introduction; Volume 2, T. A. van Dijk (ed.), 1997, s. 276.
194
finns flera motstridiga åsikter utvecklas och förändras samhället och aktörernas självbilder.195