Den tredje studien syftade mer specifikt till att analysera kvaliteten i skriftliga, asynkrona argument. Det vill säga hur argumentens meningsinnehåll används och utvärderas av studenterna. Genom att analysera både deskriptiv och selektivt de skriftliga, asynkrona argumenten (N=253) mellan 30 studenter i en nätbaserad lärge- menskap under en högskolekurs höstterminen 2008 (10 veckor på helfart distans) sökte jag svar på forskningsfrågan:
1. På vilket sätt och i vilken utsträckning använder och ut- värderar studenterna egna och andras skriftliga, asynkrona argument för att utveckla sitt eget och andras lärande?
För att kunna studera argumenten som medierande redskap i skriftliga, asynkrona dialoger, valde jag i alla studierna att metod- mässigt undersöka dessa utifrån:
2. Hur kan argumentmönstret som medierande redskap för lärande identifieras och beskrivas i skriftliga, asynkrona dialoger?
8.1 Kursuppgift
Kursuppgiften som ingår i studien handlade om lärarens ledarskap och roll i skolan. Det var den tredje kursuppgiften och utgick från kursens syfte och lärandemål om läraruppdraget utifrån ett sam- hällsperspektiv. Kursen ingick i det allmänna utbildningsområdet (AUO) i Lärarutbildning 90 hp. Kursens första kursuppgift hade helt social karaktär för att studenterna skulle få möjlighet lyfta
fram de erfarenheter, uppfattningar och förväntningar de hade in- för lärarutbildningen och lärarrollen och för att de skulle lära kän- na varandra i gruppen och i de fem arbetslagen. I den andra kurs- uppgiften om skolans historiska utveckling och hur undervisningen har utvecklats i deras ämne/program hade studenterna tränat sig i att ge respons gruppvis. Betydelsen av den gruppvisa responsgiv- ningen beskrivs både i studie I och studie II.
I denna tredje kursuppgift om skolans ledarskap skulle studen- terna träna sig att argumentera, kritiskt granska och värdera olika handlingssätt i olika skolsituationer. Valet av argumentering som metod sågs av lärarlaget som en progression på responsgivningen. Dels lade lärarlaget ut ett autentiskt fall om en kränkt grundskole- elev där handlingsförloppet blivit föremål för rättslig prövning. Dels skulle studenterna skriva ett eget autentiskt fall som belyste en situation där elever, föräldrar och/eller lärare upplevt att de blivit dåligt behandlade. Därefter skulle varje arbetslag argumentera och diskutera dessa fall under en vecka för att de skulle sätta sig in i re- gelverket avseende frågor kring skolans ledarskap, grupprocesser, konflikthantering, ansvar och sekretess, men också värdegrunds- och demokratifrågor.
Valet av att arbeta med kursuppgiften om skolans ledarskap un- der en vecka berodde på att lärarlaget ville att studenterna skulle kunna koncentrera sig mer specifikt på den, eftersom studier visar att centrala kunskapsområden, som sociala relationer, konflikthan- tering och ledarskap, har varit eftersatt i lärarutbildningen (Hög- skoleverket, 2005). I den framtida lärarutbildningen kommer dessa områden att förstärkas i den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan (Franke, 2008; Utbildningsdepartementet, 2009).
8.2 Analys och tolkning studie III
När jag gjorde den första deskriptiva analysen av 30 studenters in- dividuella svar på det offentliga fallet och gruppens egna beskrivna fall i kursuppgiften om skolans ledarskap och de gruppvisa skriftli- ga, asynkrona argumenten mellan studenterna (N=253), analysera- de jag först deskriptivt utifrån Toulmins argumentmodell (1958) och tillförde sedan Bakhtins (1981; 1986, 2004a & b) dialogiska diskurs- och röstbegrepp för att selektivt kunna analysera relatio- nerna mellan objekten i argumentet och neutrala, andras och egna
ord med olika röster. I tabell 6 beskrivs antalet skriftliga, asynkro- na argument i den nätbaserade lärgemenskapen i de fem student- grupperna och hur de användes. 109 argument (30 %) utelämna- des eftersom de i huvudsak omfattades av organisatorisk- och soci- al kommunikation mellan studenterna.
Tabell 6. Antalet skriftliga, asynkrona argument i den nätbaserade lärgemen- skapen. Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Totalt Antal studenter 7 5 6 6 6 30 Antal argument 77 70 109 48 58 362 Selektiv analys 63 61 58 34 37 253
Enligt Toulmin (1958) utgår analysen av argumentmönstret från koncisa särdrag utifrån frågeställningarna:
I vilken utsträckning har studenterna använt sig av påståenden (C), data (D), garanten (W), styrkemarkören (Q), villkor (R) och understöd (B)?
I vilken utsträckning har studenterna engagerat sig i att jämfö- ra dessa påståenden, data, garanter och motstridiga villkor och/eller understöd? D So, Q, C Since Unless W R On account of B
Utifrån ovanstående frågor började jag i den första analysfasen att identifiera och beskriva de praktiska objekten i studenternas argu- ment enligt Toulmins ursprungliga argumentmodell (1958, s. 104) i figur 2 om vilka påståenden (C), data (D), garanter (W), styrke- markörer (Q), villkor (R) och understöd (B) som lyfts fram av stu- denterna ur meningsinnehållet. Under denna analysfas såg jag be- hovet av att revidera och utveckla en egen argumentmodell med hjälp av Kneuppers (1978) utvecklade version och Simon, Erduran och Osbornes (2006) vidareutvecklade modell, för att tydligare kunna urskilja och beskriva de obligatoriska objekten C, D och W och de mer frivilliga eller fakultativa objekten Q, R och B. I figur 3 beskrivs den reviderade versionen av argumentmodellen för analy- sen av de praktiska objekten i studenternas skriftliga, asynkrona argument (N=253).
Data/grund (D) information som påståendet bygger
på ex. studier, personliga erfarenheter, sunt förnuft eller uttalanden som används som stöd
Styrkemarkör (Q) bekräftar påståendet och anger
graden av styrkan i det
Påstående (C) ståndpunkt som fastställer eller
rättfärdigar de normer eller värden som människor håller
eller önskan om accept
Understöd (B) kopplas direkt till W med ofta implicita motiv till underliggande
antagande eller påstående
Villkor (R) knyter an till Q med förklaringar eller
omständigheter som motsäger påståendet, data eller garant eller
kvalificerar ett argument Garant (W)
explicita eller implicita argument som förklarar relationen mellan
data och påståendet
“om” “men” “kanske” ”alltså” “därför att” “eftersom” “därför” “på grund av”
Figur 3. Reviderad version av argumentmodellen för analysen av objekten i skriftliga asynkrona argument (Toulmin, 1958; Kneupper, 1978; Simon, Erdu- ran & Osborne, 2006).
Fokus i den deskriptiva analysen var på särdragen i argumentet och i vilken utsträckning studenterna hade använt sig av de obligato- riska objekten; påståenden, data och garanter och mer eller mindre av de frivilliga objekten; styrkemarkör, villkor och understöd (pre-
senteras ofta med ord som exempelvis därför, eftersom, men eller om) och i vilken utsträckning studenterna var engagerade i att jäm- föra dessa belägg och motivera motstridiga ståndpunkter (se ovan figur 3).
Därefter jämförde jag i den andra analysfasen objekten i argu- mentet med Bakhtins dialogiska diskurs- och röstbegrepp eftersom jag ville utforska dialogiciteten. Det vill säga att identifiera och be- skriva en form av skriftlig, asynkron polyfoni, en konstruktion av ”många stämmor” där alla ord eller yttranden har lika värde eller auktoritet (Møller Andersen, 2007; 2008). Konkret innebar det att urskilja, identifiera och beskriva detta dialogiska argumentmönster eller denna struktur i olika excerpts, för att synliggöra samspelet mellan objekten och neutrala-, andras- och mina ord med olika röster. Förloppet kan också beskrivas som att ett mönster i studen- ternas argument, som i studie I och II, fick växa fram under två analysfaser (Patton, 2002). Jag har i analysen även utgått från Kris- tevas term intertextualitet (i Moi, 1986) för att kunna upptäcka om den horisontella axeln – argumentets mönster och mottagare – och den vertikala axeln – meningsinnehållet i fallen om lärarens ledar- skap – sammanfaller.
I resultatet framträdde olika dialog- och argumentmönster ut- ifrån Bakhtins teorier om dialoger och Toulmins argumentmodell. Resultatet redovisas och illustreras i utvalda excerpts i artikel III,
Students´ Argument Patterns in Asynchronous Dialogues. Arti- keln är insänd till och referee granskad av Journal of Interactive
Learning Research (JILR) (Amhag, Lisbeth, 2010e). Papers har presenterats på Nordisk förening för pedagogisk forskning, NFPF konferensen i mars 2010 på Malmö högskola (Amhag, Lisbeth, 2010a), på Designs for learning 2010 också i mars på Stockholms universitet (Amhag, Lisbeth, 2010b) med titeln: Collective asynch-
ronous argumentation in distance learning samt på Nordisk lärar-
utbildningskonferens: ”Att lære æt vare lærer” i maj 2010 med ti- teln Studenters argumentmönster i asynkrona dialoger för lärande (Amhag, Lisbeth, 2010d).