• No results found

Hur ser studiemiljön ut?

Hur uppfattar studerandena att de blir behandlade?

Studiemiljön är en central faktor för studieresultaten, den egna utvecklingen och uppfattningen om studiernas kvalitet. I en positiv studieerfarenhet ska ingå en oproblematisk kontakt med personalen.

Det är också viktigt att studeranden kan känna sig trygg. En trygg person är aktivare på t.ex.

föreläsningar, vilket förbättrar den egna och andras inlärning. Universitetet kan påverka många av aktiviteterna som bedöms i det här kapitlet.

6.1 Atmosfär

Hur skulle du beskriva atmosfären vid din

utbildning? Svaren i % 1 3 5

Ja Nej Ja Nej Ja Nej Det är lätt att ta kontakt med personalen 88 2 88 7 89 10 Det råder god stämning mellan personalen och

studerandena 88 3 84 6 85 8

Det råder god stämning studerande emellan 85 3 83 7 96 1 Studerandena får jämlik behandling av personalen 74 5 62 24 62 17 Studerandena är representerade i utbildningens

utvecklingsarbete (t.ex. arbetsgrupper) 32 2 37 13 44 13 Figur 12. Hur skulle du beskriva atmosfären vid din utbildning? Svar i %

I de öppna svaren får studiemiljön mycket beröm. De flesta upplever att det är trevligt att komma till universitetet och att atmosfären mellan studeranden är bra. Även tutorerna och studentföreningarna beröms i detta sammanhang. Kontakten mellan studerande och personal verkar fungera väldigt bra på en del ämnen medan det finns problem inom andra enheter.

”Överlag är jag otroligt nöjd med studiemiljön. Både personalen och studerandena är mycket trevliga, hjälpsamma och omtänksamma.”

”I det stora hela en trevlig miljö, men jag efterlyser mera informell interaktion mellan studenter och personal där man kunde framföra idéer utan att behöva vara väldigt formell (till exempel i form av ämnesrådslag). Tummen upp för bioklubben som stöds av institutionen!”

Studiegemenskapen lider också av mycket självstudier. Studerandena önskar fler ställen där stude-rande kan träffas i form av studentrum, kafferum, grupparbetsrum och små läsesalar. Studentrum behövs också för att skapa en bra kontakt mellan personal och studerande. Studerandena önskar att utrymmena är bra placerade och tillräckligt stora.

Flera kommentarer visar att tröskeln för att kontakta personalen är hög vid en del ämnen; personalen ses som stressad, väldigt upptagen, ofta bortrest och ointresserade av att tala med studerande eftersom de bara är intresserade av sin forskning. Många påpekar att det finns mycket stora skillnader inom personalen. Det finns många som är trevliga och lätta att kontakta medan det finns andra som inte är det. Där det finns en dålig atmosfär mellan personal och studerande finns bland studenterna den allmänna uppfattningen att studerandes åsikter inte tas på allvar och att de röstas ner.

”Kommunikationen mellan studerande och personal är inte alltid den bästa och ofta behandlas man som en "elev" i en skola. Studenterna uppmuntras inte alls att delta i planering och utvärdering av studierna och studenterna uppfattas ofta vara ett problem, något som tar tid av all den övriga verksamheten personalen ska ägna sig åt.”

Oroväckande många kommenterar även den dåliga stämningen personalen emellan vid vissa ämnen.

Om personalen inte kommer överens påverkas studiemiljön mycket negativt.

Studiemiljön påverkas också negativt av inbesparingar och renoveringar.

6.2 Diskriminering

Diskriminering (jakande svar) 1 3 5

Har du under din studietid blivit

felaktigt bemött eller diskriminerad? 4 12 12

Figur 13. Har du under din studietid blivit felaktigt bemött eller diskriminerad?

17 sade att de blivit felbemötta av en i personalen, fem av flera i personalen, fyra av en studerande, sex av flera studerande och två av både personal och studerande.

Orsaken till felbehandlingen var i fem fall kön, i två fall social bakgrund, tre sade att det var ålder, två att det var språk, två att det var religiös eller politisk åskådning och en angav hälsotillstånd som orsak.

Åtta sade att det inte fanns någon uppenbar orsak till felbehandlingen. En del svarande har uppgett fler än en orsak. Felbemötandet har i enskilda fall berott på åsikter om studierna, att man sagt emot en lärare och att läraren behandlar studeranden ojämnlikt.

6.3 Orättvis bedömning

Har du blivit felaktigt/orättvist bedömd? (jakande svar)

1 3 5

8 (4 %) 29 (21,2 %) 24 (21,2 %) Figur 14. Har du blivit felaktigt/orättvist bedömd?

De som ansåg sig blivit orättvist bedömda ombads kommentera händelsen. De allra vanligaste orsakerna till felbedömning som beskrevs var olika former av favorisering och inkonsekvent

bedömning. Studerandena upplever att det finns olika krav och regler för olika studeranden och att bedömningen är orättvis och en del studerande favoriseras. Många ifrågasätter om läraren alls läser inlämningsuppgifterna eftersom alla får samma vitsord, medan andra säger att samma svar/uppgift ger olika vitsord. Det finns också oklarheter beträffande vad som förväntas av ett tentsvar/inlämningsuppgift och studerandena säger att läraren inte ger feedback.

Orättvisa bedömningen gäller såväl inlämningsuppgifter, tentsvar som grupparbeten. Speciellt bedömning av grupparbeten är problematiskt. Kommentarerna rymmer både fall där gruppmedlemmar som inte deltagit i arbetet fått samma vitsord som resten av gruppen trots att föreläsaren meddelats om situationen, medan studerande i andra fall blir bedömd olika trots att de upplever sig ha gjort samma arbetsinsats som de andra i gruppen. Även bedömning av kandidat- och pro graduavhandlingar upplevs i vissa fall vara orättvis.

”Jag fick inte feedback och möjlighet att göra rättelser på ett arbete där den chansen borde ha getts utan fick vitsord för den första inlämnade versionen till skillnad från de flesta andra.”

”Valet av graduämne påverkar bedömningen alltför mycket.”

”Vissa professorer favoriserar klart studenter som skriver arbeten om ämnen som professorerna forskar i. De får mera och bättre handledning” (kand)

Ett annat område som kommenteras mycket är hur deadlines påverkar eller inte påverkar bedömningen. Det finns en stor variation mellan kurser och många studerande tycker att lärarna borde hålla sina deadlines. Flera studerande skriver att det är orättvis att bedömningen inte påverkas trots att arbeten lämnats in många veckor för sent, för då har dessa studeranden mycket mera tid att satsa på uppgiften. Det finns också exempel av den andra ytterligheten där lärarna är oflexibla trots att det finns bakomliggande orsaker som har påverkat att tidtabellen inte hållit.

”om man missar en deadline händer inget, det tycker jag är orättvist mot dem som lämnar in i tid.”

”En föreläsare gav mig en 1:a i en kurs då jag var försenad med slutuppgiften. Jag hade det själv jobbigt just då och försökte förklara detta för läraren, utan resultat. Inte presterar jag sämre eller kan mindre fastän jag lämnar in något arbete en timme senare än andra”

Ett ämne som kommer upp i många kommentarer har att göra med hur man behandlats ifall man varit frånvarande från en obligatorisk föreläsning. Många kommenterar att man får orimliga kompensationsuppgifter och lägre vitsord. En del har inte getts möjlighet att kompensera frånvaron och alla behandlas inte lika, en del kommer undan med mindre kompensationsuppgifter än andra.

Frånvaro pga. av sjukdom, begravning och dylikt har gjort att man blivit underkänd eller fått dåligt

I ett par kommentarer kritiseras lärarna för att de skickat ut/satt upp tentamensresultat med namn och matrikelnummer och diskuterar om sina studerande med andra studerande.

Det finns några kommentarer om bedömning på basis av personlighet i stället för kunskap och färdigheter. Lärarna sägs bete sig oprofessionellt och kommentera studentens personlighet, sätt att tala m.m. Även andra faktorer såsom arbete, modersmål och ålder påverkar hur läraren bedömer. Två kommenterade att om man argumenterar emot läraren sjunker vitsordet.

”Om det blivit debatter, eller argumentationer med läraren så har vitsordet sjunkit, bara för att man har olika åsikt.”

”Om du arbetar under studierna så bedöms du som en dålig studerande.”

6.4 Avslutande resonemang

Atmosfären får även i år höga vitsord inom Åbo Akademi och responsen är till största delen positiv.

Trots det goda läget så hoppas vi att alla funderar på funktioner och aktiviteter som gör att stämningen fortgående kan hållas hög. Kärnan i atmosfären är de små enheterna där personer har lätt att bli bekanta med varandra.

Lärarna måste vara uppmärksamma på att de har tydliga bedömningskriterier, eftersom resultaten visar att det lätt kan uppfattas att någon studerande får fördelar jämfört med de andra. En del av lösningen är tydliga och preciserade beskrivningar av enskilda prestationers, kursers och större studiehelheters lärandemål. Kursbeskrivningarna utgör grunden för bedömningen och i beskrivningen borde anges hur sammanvägning görs eller vad som ska bedömas. Lärandemål som tröskel för en godkänd prestation är infört vid Åbo Akademi. Arbetet med att informera om och införa modellen är central för universitetet, även med tanke på samarbete med andra högskolor.

Related documents