Generellt i den tidigare forskningen framgår det att kraven på modern är höga samtidigt som fädernas föräldraskap bortses ifrån (jmf. Eriksson, 2007, s. 185; Krane & Davies, 2009, s. 39;
Ulmanen & Andersson, 2006, s. 29). Utifrån studiens resultat har det blivit mycket liten förändring kring konstruktionerna av respektive förälder.
I analysen har vi sett att socialtjänsten konstruerar pappan som frånvarande men samtidigt tillräckligt bra. I jämförelse med Suwadas (2015, s. 478) forskning om faderskapsnormer kan pappornas frånvaro i omsorgen grunda sig ibland annat en osäkerhet kring föräldraskapet då detta ställs i relation till mamman. Moderskapet reproduceras som norm av socialtjänsten, vilket innebär att mamma förväntas ta huvudansvaret för barn och hushåll vilket även bekräftas i den tidigare forskningen. I Erikssons (2007, s. 301) forskning framkommer det att fader- och moderskap konstrueras som olika men även tillsammans som ett föräldraskap dock ställs föräldraskapet i relation till modern som norm. Även Bekkengens (1999, s. 38, 43) forskning visar på att modern konstrueras som en förälder med huvudansvar och skyldigheter medan fadern enbart konstrueras som en pappa med rättigheter och valfrihet att delta i föräldraskapet på sina egna villkor.
En något avvikande upptäckt, i jämförelse med den tidigare forskningen, var att då pappan inte hade förmåga att bidra till familjens ekonomi lade socialtjänsten ansvaret för detta på modern.
Då den tidigare forskningen snarare tar upp ett fadersideal som ingriper ett försörjningsansvar för familjen blir detta resultat något som sticker ut (jmf. Bekkengen 1999, s. 40–41). En anledning till det skilda resultatet kan vara att materialet i denna studie baseras på människor med en generellt lägre socioekonomisk status. Vi resonerar om att socialtjänstens modersfixering osynliggör pappan oavsett hans brister. Socialtjänsten lägger därmed även det
ekonomiska ansvaret på modern eftersom det är hon som alltid är i fokus. Vidare framgår det av studiens analys att mammans förväntade ansvar till och med sträcker sig till att hon ska gränssätta pappan på olika sätt. I den tidigare forskningen handlar det istället om att mamman förväntas underlätta för barnets relation med pappan och att skydda barnen från pappans våldsamma beteende (Elvin-Nowak, Thomsson, 2012, s. 205).
Resultatet av studien har bekräftat att normen för det könskomplementära föräldraskapet kvarstår. Även om det egentligen varken är den enskilda socialsekreteraren eller klienten som studien syftar till att granska så är förhoppningen att studien ska bringa kunskap och medvetenhet till åtminstone det aktuella socialkontoret. Även om studiens resultat är tydliga vore det intressant att applicera ett intersektionellt perspektiv på socialtjänstens konstruktion av föräldraskap. Eftersom denna studie är begränsad till att enbart titta på genusperspektivet kopplat till föräldraskap skulle ytterligare forskning kunna bidra med djupare kunskap genom att lägga på flera aspekter. Metodologiskt skulle även studien kunna kompletteras med en vinjettstudie där de centrala delarna i de aktuella utredningarna skrivs om till vinjetter. Utifrån dessa skulle man kunna undersöka diskrepansen mellan det praktiska sociala arbetet och socialsekreterarnas upplevda genusmedvetenhet. Genom detta inryms socialsekreterarnas perspektiv, vilket denna studie saknar.
Referenser
Bekkengen, L. (1999). Män som "pappor" och kvinnor som "föräldrar". Kvinnovetenskaplig tidsskrift, 20(1), 33–48.
Bender, C. (1999). Behov och ideologi. Socialt arbete med misshandlade kvinnor. I Gunnarsson, E och Schlytter, A. Kön och makt i socialt arbete. (Rapport i socialt arbete, 0281-6288:91). Edsbruk: Akademitryck AB. s. 89–106.
Berg, B. (2006) Genuspraktika för lärare. Lärarförbundet: Stockholm.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). ‘Using Thematic Analysis in Psychology’, Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. ISSN 1478–0887. Tillgänglig:
http://eprints.uwe.ac.uk/11735
Bruno, L. (2015). Familj i välfärdsstaten. I Hedenus, A., Björk, S. & Shmulyar Gréen, O.
(red.), Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar (s.169–184). (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2: a uppl.). Malmö: Liber.
Butler, J. (2005). Könet brinner!. Stockholm: Natur & Kultur.
Butler, J. (2007). Genustrubbel. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB
Eriksson, M. (2007). I skuggan av Pappa. Familjerätten och hantering av fäders våld. 4 uppl.
(Doktorsavhandling, Uppsala universitet, sociologiska institutionen). Polen: Förlags ab Gondolin. Tillgänglig:
https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:163945/FULLTEXT01.pdf Hacking, I. (2000). Social konstruktion av vad? Stockholm: Bokförlaget Thales Herz, M. (2012). Från ideal till ideologi. Konstruktioner av kön och etnicitet inom
socialtjänsten. (Doktorsavhandling, Örebro Studies in Social Work 13). Örebro:
Repro. 262. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:555431/FULLTEXT02.pdf
Krane, J., Davies, L. (2000). Mothering and child protection practice: rethinking risk
assessment. Child and Family Social Work. Blackwell Science Ltd. (5), 35–45. Doi:
10.1046/j.1365-2206.2000.00142.x
Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, T. (2010a). I viljan att göra det normala. En kritisk studie av genusperspektivet i missbruksvården. 2: a uppl. (Doktorsavhandling, Lunds universitet, Socialhögskolan) Malmö: Égalité.
Mattsson, T. (2010b). Kön och genus. I samhället och i det sociala arbetet. Working-paper serien 3. ISSN 1650–8971. Tillgänglig:
http://www.soch.lu.se/sites/soch.lu.se/files/wp2010-3.pdf
Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. (2. Uppl.) Stockholm: Natur &
Kultur.
Thomsson, H. & Elvin-Nowak, Y. (2012). Att göra kön : Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män [Elektronisk resurs]. Albert Bonniers förlag Tillgänglig:
http://www.adlibris.com/se/e-bok/att-gora-kon-om-vart-valdsamma-behov-av-att-vara-kvinnor-och-man-9789100132774
Rogers, J. (2012) Anti-Oppressive Social Work Research: Reflections on Power in the Creation of Knowledge, Social Work Education, 31 (7), 866-879. doi:
10.1080/02615479.2011.602965
Rosenberg, T. (2005). Inledningen i Butler, J. Könet brinner!. Finland: Natur och Kultur Socialstyrelsen (2004). Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten. Stockholm:
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2015a). Grundbok i BBIC. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2015b) Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen
Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2008). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö: Liber.
Suwada, K. (2015). Being a Traditional Dad or Being More Like a Mum? Clashing Models of Fatherhood According to Swedish and Polish Fathers. Journal of Comparative Family Studies. 46(4), 467–481.
https://www.researchgate.net/publication/293158872
Ulmanen, P., & Andersson, G. (2006). Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993–
2003: en litteraturgenomgång. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab. ISBN:91-7307-008-4
Lagrum
Brottsbalken (SFS 1962:700). Hämtad från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700
Diskrimineringslagen (SFS 2008: 567). Hämtat från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567 Förvaltningslagen (SFS 1986:223). Hämtat från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forvaltningslag-1986223_sfs-1986-223
Kungörelse om beslutad ny regeringform (SFS 1974:152). Hämtad från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS1990:52). Hämtat från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52 Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). Hämtad från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400 Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Hämtat från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Bilaga 1
Beslut enligt delegationsordning för Socialnämnden
Beslut om förbehåll angående uppgifter i handlingar i enskildas personakter som studenter får ta del av i samband med C-uppsatsarbete
Socialnämnden beslutar att
1. Malin Nordqvist och Irma Glas får ta del av enskildas personakter på plats i
socialkontorets lokaler i kommunhuset i X med följande förbehåll enligt 10 kap 14 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL):
a. Sådana uppgifter i handlingarna som rör enskildas personliga förhållanden får inte lämnas vidare till annan, om inte uppgifterna har sådan form att de inte kan hänföras till den enskilde.
b. Uppgifter i uppsatsen eller annan dokumentation får inte innehålla uppgifter som kan härledas till den enskilde på något sätt. Detta gäller även uppgifter som inte direkt är uppgifter om personliga förhållanden men indirekt kan hänföras till den enskilde t,ex. bostadsområde, skola, arbetsplats, yrke och liknande uppgifter.
2. Inga handlingar får tas med ur det rum på socialkontoret som Malin Nordqvist och Irma Glas får ta del av handlingarna i.
3. Malin Nordqvist och Irma Glas får inte på något sätt kopiera eller fotografera handlingarna i personakterna.
Malin Nordqvist och Irma Glas äger inte rätt att lämna uppgifter vidare till annan eller på annat sätt utnyttja dem. Den tystnadsplikt som följer av detta förbehåll inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Malin Nordqvist och Irma Glas erinras om att genom detta förbehåll uppkommer en tystnadsplikt för Malin Nordqvist och Irma Glas som innebär att om Malin Nordqvist och/eller Irma Glas handlar i strid med förbehållet är detta straffbelagt i brottsbalken 20 kap 3 §.
Beslutet har fattats med stöd av punkt 5.1 i Socialnämndens delegationsordning.
Beskrivning av ärendet
Malin Nordqvist håller tillsammans med Irma Glas på med ett C-uppsatsarbete angående genusperspektiv i socialnämndens barnavårdsutredningar. Nämnda studenter vill ta del av innehållet i enskildas personakter för att få material till sin C-uppsats.
Rättslig reglering
Uppgifter i enskildas personakter inom socialtjänsten som rör enskildas personliga förhållanden omfattas av sekretess enligt 26 kap 1 § OSL.
I 10 kap 14 § OSL regleras att om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.
Överklagande
Beslutet kan överklagas, se bilaga Beslutet skickas till
Malin Nordqvist Irma Glas
Besvärshänvisning
Om du är missnöjd med detta beslut kan du överklaga det hos kammarrätten i x-kommun.
Du skickar överklagandet till x kommun, socialnämnden, på följande adress:
Adress
Överklagandet ska vara skriftligt och undertecknat. Om du anlitar ombud kan ombudet underteckna överklagandet, bifoga i sådana fall fullmakt. Överklagandet ska innehålla följande.
• Vilket beslut som överklagas
• Vilka omständigheter du stödjer överklagandet på
• Eventuella handlingar som stödjer din uppfattning
• Namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer.
X kommun, socialnämnden ska ha fått överklagandet inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet.
Har överklagandet kommit in i rätt tid och socialnämnden inte ändrar beslutet på det sätt som du begärt kommer handlingarna att skickas vidare till:
Kammarrätten i x Adress