• No results found

5. Tre aggregerade teman det nya behovskonceptet

6.2 Studiens bidrag

Vårt största bidrag är genererandet av behovskonceptet. Med andra ord vårt nya koncept som grundar sig i hur företagen gemensamt argumenterar både för och emot revisor utefter viljan att uppnå tre behov: kontroll, pålitlighet och effektivt resursutnyttjande (se Figur 1). Det nya konceptet hjälper till att ge förståelse för varför behovet av revisor upplevs eller inte, vilket är ifall företagen anser sig uppnå de nämnda behoven med hjälp av en revisor. Genom att uppnå de behoven uppnår företagen även legitimitet. Figur 1 bidrar därmed även till den nya

förståelsen i hur alla tre behoven grundar sig i, och uppnås av, det största och gemensamma behovet för dem alla: att uppnå legitimitet.

Enligt resultaten eftersträvar företagen en intern kontroll och om de har revisor även en extern kontroll. Collis et al. (2004) anger att långivares beslut kan påverkas av revisorns utlåtande om de finansiella rapporterna. Att ha en revisor kan då öka den externa kontrollen i form av att företagen blir mer medvetna om i vilken situation de befinner sig ekonomiskt. Om deras finansiella rapporter är felaktiga kommer revisorn att meddela detta och ge företagen en chans att åtgärda felen. Därav blir resultatet av låneansökan mindre oväntat för företagen som har en revisor än de som inte har det.

Behovet av kontroll som anledning att tillämpa frivillig revision kan bekräftas av den tidigare forskningen av Ojala, Collis, Kinnunen, Niemi och Troberg (2016). Ojala et al. (2016)

bevisar att en av de drivande faktorerna för att ha revisor är att företaget behöver försäkra sina leverantörer att de kan leverera sin del av avtalet, vilket enligt resultaten innebär en ökning av extern kontroll. Genom användandet av revisor kan företagen i större utsträckning undvika en oväntad händelse i form av att en avtalspartner inte vill fortsätta samarbetet.

62

Ojala et al. (2016) förklarade i sin forskning att en drivande faktor till att tillämpa frivillig revision var grundat i att uppvisa pålitlighet gällande skatter och avgifter, vilket kan ge förståelse för företagens tankesätt. Det innebär att resultaten med att pålitligheten från externa parter anses viktig för att uppnå behovet av pålitlighet. Collis et al. (2004) uppger som en faktor för en tillämpning av frivillig revision att revisorn förbättrar kvaliteten på

informationen som företagen utlämnar. Det kan bekräftas av resultaten från empirin som betonar att behovet av pålitlighet uppnås genom kvalitetsstämpeln som revisorn sätter vid en granskning, för de företag som valt att tillämpa en frivillig revision.

Mousa och Hassan (2015) fastslår att de finansiella rapporterna används som

kommunikationsmedel från företagens sida, vilket innebär att de kan påverka hur företagen upplevs som pålitliga eller inte. Det kan förstås som att behovet av pålitlighet, vilket

redogjorts för under avsnitt 5, uppfylls av bra uppfattningar om företaget. Enligt Mousa och Hassan (2015) har de finansiella rapporterna möjlighet att påverka intressenternas uppfattning om företagen, vilket gör att legitimiteten påverkas beroende på hur de finansiella rapporterna är utformade. En revisorsgranskning kan därför enligt tidigare forskning leda till att

uppfattningar förbättras och därmed att företagen upplever att behovet av pålitlighet uppnås.

Resultaten som visar vilka företag som vill ha revisor kan bekräftas av Collis (2008) tidigare forskning om vad som gör att ett företag ser nytta med frivillig revision. Det visar sig att de företag som har revisor anser att de identifierade behoven: kontroll, pålitlighet och effektivt resursutnyttjande, uppnås med hjälp av en tillämpning av frivillig revision. För dessa företag överstiger nyttan den kostnad som uppstår av att ha revisor, medan de företag som inte har revisor anser att kostnaden inte är skälig. Även Ha och Nguyen (2020) förklarar detta och menar att revisorns arbete blir av större nytta för företag än kostnaden, om en pålitlig och kompetent revisor används i små företag. Beroende på hur revisorn används till rådgivning visar denna studie att det kan bespara företaget tid att ha revisorn som en nyckelroll för rådgivning och att generera säkerhet för företaget. Enligt Ha och Nguyen (2020) skapar revisorn en kunskap om företaget när denne går in och granskar, och kan genom kunskapen om verksamheten ge specialiserad rådgivning gällande företagets interna beslutsfattande. Det kan förstås av en strävan att uppnå ett effektivt resursutnyttjande inom tidsaspekten, eftersom företagen rimligen torde spara tid om de får hjälp med den interna styrningen.

63

Collis et al. (2004) nämner som faktor att företagen inte väljer att tillämpa frivillig revision om det finns utbildning inom ekonomi hos ägaren. Vår empiri visar att företagarna som upplever sig ha kunskap att själv sköta de finansiella rapporterna alternativt har gått en ekonomisk utbildning som bekräftar kunskapen, inte sedan väljer att tillämpa frivillig revision. Det innebär att de sparar de resurserna i form av kostnader för revisionsarvodet. Även Dedman et al. (2014) bekräftar det faktum att företagets storlek i omsättning påverkar valet av frivillig revision, vilket då kan förstås av deras vilja att spara resurser. Valet att tillämpa frivillig revision bekräftas även i empirin vara mer sannolikt om ett företag tidigare haft revisor (se motargument 1), vilket Dedman et al. (2014) också kommit fram till i deras forskning. De andra faktorerna som nämns i studien av Dedman et al. (2014) har vi inte haft möjlighet att finna underlag för i vår studie.