Studiens bidrag och förslag till framtida forskning

5 ANALYS

6.2 Studiens bidrag och förslag till framtida forskning

Studiens bidrag är att den riktar uppmärksamhet på barriärer som kan uppstå i kommunikation av intern ekonomiinformation i större hierarkiska företag mellan vd – mellanchef - medarbetare. I slutsatsen ges även förslag på hur dessa barriärer kan överbryggas. Utöver detta så tror vi att många företag kan vinna på att ta tillvara kompetens som redan finns inom företaget. En avdelning kan besitta kommunikationsfärdigheter som andra saknar. Det är då viktigt att man delar med sig av sin kunskap och lär av varandra.

Denna studie fokuserar främst på organisationsbetingade barriärer. Ett förslag till vidare forskning är att inrikta undersökningen mot individbetingade barriärer som kan uppkomma i kommunikationen av intern ekonomisk information. För en sådan studie skulle möjligtvis kvantitativ metod genom enkätundersökningar vara mer passande. Den ger respondenten större anonymitet, vilket kan vara nödvändigt för att få fram känsliga svar om individens uppfattning om individbetingade barriärer. Det vore även intressant med en studie som antog ett styrelse- vd-perspektiv, avseende kommunikation av intern ekonomiinformation.

REFERENSER

Alina-Mariana, I. (2012). The Financial-Accounting Communication and Affiliated Informational Risk. Ovidius University Annals, Series Economic Sciences, 12(2), 1175–1180. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=buh&AN=8 9441764&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Almqvist, R.M., Graaf, J., Jannesson, E., Parment, A. & Skoog, M. (2018). Boken om

ekonomistyrning. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Anthony, R.N., Govindarajan, V., Hartmann, F.G.H., Karaus, K. & Nilsson, G. (2014).

Management control system. Berkshire: McGraw-Hill Education.

Baxter, P., & Jack, S. (2008). Qualitative Case Study Methodology: Study Design and Implementation for Novice Researchers. Qualitative Report, 13(4), 544–559. Hämtad från

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ824836&lang= sv&site=eds-live&scope=site

Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (5., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Berg, B. L. (2001). Qualitative Research Methods for the Social Sciences. (4th ed.) Boston, MA: Pearson.

Bowman, J. P., & Targowski, A. S. (1987). Modeling the Communication Process: The Map is Not the Territory. Journal of Business Communication, 24(4), 21–34. https://doi- org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/002194368702400402

Meng, J., & Berger, B. K. (2012.). Measuring return on investment (ROI) of organizations’ internal communication efforts. Journal of Communication Management, 16(4), 332– 354. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1108/13632541211278987

Bouckenooghe, D., Zafar, A., & Raja, U. (2013). How Ethical Leadership Shapes Employees’ Job Performance: The Mediating Roles of Goal Congruence and Psychological Capital. Journal of business ethics, 129(2), 251–264. https://doi.org/10.1007/s10551- 014-2162-3

Bontis, N. (1999). Managing organizational knowledge by diagnosing intellectual capital: framing and advancing the state of the field. International journal of technology

management, 18(5–8), 433–462.

Braun, S., Hernandez Bark, A., Kirchner, A., Stegmann, S., & van Dick, R. (2019). Emails From the Boss—Curse or Blessing? Relations Between Communication Channels, Leader Evaluation, and Employees’ Attitudes. International Journal of Business

Communication, 56(1), 50–81. https://doi.org/10.1177/2329488415597516

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research

in psychology, 3(2), 77–101.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Colbert, A. E., Kristof-Brown, A. L., Bradley, B. H., & Barrick, M. R. (2008). Ceo Transformational Leadership: The Role of Goal Importance Congruence in Top Management Teams. Academy of Management Journal, 51(1), 81–96.

https://doi.org/10.5465/AMJ.2008.30717744

Cervone, H. F. (2014). Effective communication for project success. OCLC Systems and

33 Clarkson, M. E. (1995). A Stakeholder Framework for Analyzing and Evaluating Corporate

Social Performance. Academy of Management Review, 20(1), 92–117. https://doi.org/10.5465/AMR.1995.9503271994

Dolphin, R. (2005). Internal Communications: Today’s Strategic Imperative. Journal of

Marketing Communications, 11(3), 171–190.

https://doi.org/10.1080/1352726042000315414

Fiske, J. (1997). Kommunikationsteorier: en introduktion. (Ny, rev. uppl.) Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Hedman, E., & Valo, M. (2015). Communication challenges facing management teams.

Leadership and Organization Development Journal, 36 (8), 1012-1024.

doi:10.1108/LODJ-04-2014-0074

Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2012). Kommunikation i organisationer. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.

Heide, M. (2002). Intranät – en ny arena för kommunikation och lärande. Department of Sociology, Lund University.

Kalla, H. K. (2005). Integrated internal communications: A multidisciplinary perspective.

Corporate Communications, 10(4), 302–314.

https://doi.org/10.1108/13563280510630106

Kang, M., & Sung, M. (2017). How symmetrical employee communication leads to employee engagement and positive employee communication behaviors: The mediation of employee-organization relationships. Journal of Communication Management, 21(1), 82–102. https://doi.org/10.1108/JCOM-04-2016-0026

Kupritz, V. W., & Cowell, E. (2011). Productive Management Communication. Journal of

Business Communication, 48(1), 54–82. https://doi.org/10.1177/0021943610385656

Luckett, P. F., & Eggleton, I. R. (1991). Feedback and management accounting: A review of research into behavioural consequences. Accounting, Organizations and Society,

16(4), 371–394. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/0361-3682(91)90028-D

Mcdermott, R., & O’Dell, C. (2001). Overcoming cultural barriers to sharing knowledge.

Journal of Knowledge Management, 5(1), 76–85. https://doi-

org.proxy.lib.ltu.se/10.1108/13673270110384428

Men, L. R. (2014). Strategic Internal Communication: Transformational Leadership,

Communication Channels, and Employee Satisfaction. Management Communication

Quarterly, 28(2), 264–284. https://doi.org/10.1177/0893318914524536

Michalak, J., Rimmel, G., Beusch, P., & Jonäll, K. (2017). Business Model Disclosures in Corporate Reports. Journal of Business Models, 5(1), 51–73. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=buh&AN=126309380&lang =sv&site=eds-live&scope=site

Mishra, K., Boynton, L., & Mishra, A. (2014). Driving Employee Engagement: The Expanded Role of Internal Communications. International Journal of Business

Communication, 51(2), 183–202. https://doi.org/10.1177/2329488414525399

Oldroyd, J. B., & Morris, S. S. (2012). Catching Falling Stars: A Human Resource Response to Social Capital’s Detrimental Effect of Information Overload on Star Employees.

Academy of Management Review, 37(3), 396–418.

https://doi.org/10.5465/amr.2010.0403

Orup, M. & Johansson, Ö. (1987) Om ekonomisk information i företag: Informationsplikt

eller managementhjälpmedel. Stockholm: TryckEntreprenören AB.

Qu, S. Q., & Dumay, J. (2011). The qualitative research interview. Qualitative research in

accounting & management, 8(3), 238-264.

Riege A. (2005). Three-dozen knowledge-sharing barriers managers must consider. Journal of

34 Ristic, S. T., Mihailovic, D., Cekerevac, Z. P., Kudumovic, D., & Karovic, S. (2012).

Workplace and challenges in the communication process. Technics Technologies

Education Management, 7(2), 549–562. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edselc&AN =edselc.2-52.0-84864422708&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Serenko, A., Bontis, N., & Hardie, T. (2007). Organizational size and knowledge flow: a proposed theoretical link. Journal of Intellectual Capital, 8(4), 610–627. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=lxh&AN=27 312434&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Sevenius, R. (2019). Rätt Bolagsrätt; Koncern group. Hämtad 9 maj, 2019, från FARonline, https://www.faronline.se/dokument/rattserien/ratt-bolagsratt/k/rb_koncern/

Shannon, C.E. & Weaver, W. (1998[1949]). The mathematical theory of communication. Urbana: University of Illinois Press.

Skellefteå Kraft. (2019a). Energi med hjärtat i norr. Hämtad 9 maj, 2019, från Skellefteå Kraft, https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/

Skellefteå Kraft. (2019b). Mål och utfall 2018. Hämtad 9 maj, 2019, från Skellefteå Kraft, https://www.skekraft.se/om-oss/hallbarhet/mal-och-utfall/

Stegăroiu, I., & Talal, M. (2014). The Importance of Developing Internal Communication Strategy. Valahian Journal of Economic Studies, 5(1), 63–70. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=buh&AN=113852978&lang =sv&site=eds-live&scope=site

Tellis, W. M. (1997). Introduction to Case Study. The Qualitative Report, 3(2), 1-14. Hämtad från: https://nsuworks.nova.edu/tqr/vol3/iss2/4

Trigo, A., Belfo, F., & Estébanez, R. P. (2014). Accounting information systems: The challenge of the real-time reporting. Procedia Technology, 16, 118–127. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Törning, E. & Drefeldt, C. (2019). Redovisa Rätt; Affärsredovisning financial accounting.

Hämtad 11 maj, 2019, från FARonline,

https://www.faronline.se/dokument/rattserien/redovisa-ratt/a/rr_affarsredovisning/ Uysal, N. (2016). Social Collaboration in Intranets: The Impact of Social Exchange and

Group Norms on Internal Communication. International Journal of Business

Communication, 53(2), 181–199. https://doi.org/10.1177/2329488415627270

Vancouver, J. B. & Schmitt, N. W. (1991). An Exploratory Examination of Person-

Organization Fit: Organizational Goal Congruence. Personnel Psychology, 44(2), 333–352. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=buh&AN=1 7125207&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Vercic, A. T., Vercic, D., & Sriramesh, K. (2011). Internal communication: Definition, parameters, and the future. Public relations review, 38(2), 223–230.

https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2011.12.019

Welch, M., & Jackson, P. R. (2007). Rethinking internal communication: A stakeholder approach. Corporate Communications, 12(2), 177–198.

https://doi.org/10.1108/13563280710744847

Whiting, S. W., Maynes, T. D., Podsakoff, N. P., & Podsakoff, P. M. (2012). Effects of message, source, and context on evaluations of employee voice behavior. Journal of

Applied Psychology, 97(1), 159. DOI: 10.1037/a0024871.

Zerfass, A., & Sherzada, M. (2015). Corporate communications from the CEO’s perspective: How top executives conceptualize and value strategic communication. Corporate

BILAGA 1 – INTERVJUGUIDE FÖR CONTROLLER

Vi definierar intern ekonomisk information som information som kommuniceras mellan chefer på olika nivåer och medarbetarna. Informationen berättar om företagets ekonomiska ställning. Den innehåller exempelvis redogörelser från årsredovisningen, lönsamhetsmått, ekonomiska mål och dess utfall. Informationen är på så sätt en del av ekonomistyrningen.

Controller

1. Vad är ditt ansvar avseende intern ekonomiinformation? Ta fram data? Sammanställa

ekonomisk information? Hur ofta görs sammanställningarna?

2. Vilken typ av intern ekonomisk information tar du fram? Vad är källan till

informationen?

3. Vilken intern ekonomiinformation förmedlar du vidare? Varför just den

informationen?

4. Hur kommuniceras intern ekonomiinformation i företaget? (mellan cheferna) 5. Upplever du något problem med kommunikationen?

6. Ser du något som behöver förbättras när det gäller kommunikationen? 7. Händer det att chefer och medarbetare efterfrågar mer ekonomiinformation? 8. Hur påverkar organisationsstrukturen kommunikationen av intern ekonomisk

information?

9. Vilka kommunikationskanaler använder du för den interna ekonomiska informationen?

10. Vilka kommunikationskanaler används generellt i företaget för den interna ekonomiska informationen?

11. Vilka fördelar ser du med dessa kommunikationskanaler? 12. Vilka nackdelar ser du med dessa kommunikationskanaler?

13. Du är controller för två enheter. Ser du några skillnader i hur den interna ekonomiska informationen kommuniceras i enheterna? Vad beror det på?

14. Nu går det bra för Skellefteå Kraft. De flesta avdelningarna ligger bättre än budget och koncernen visade upp ett nästan fördubblat resultat för 2018. För några år sedan var det tuffare tider med hårda sparkrav. Upplever du någon skillnad i hur den

ekonomiska informationen kommuniceras nu jämfört med då? Frekvens? Omfattning? 15. Vad anser du syftet är med kommunikation av intern ekonomiinformation?

16. Anser du att företaget uppnår det syftet?

17. Ett syfte med intern ekonomisk information är att verka målöverensstämmande. Tycker du att ekonomiinformationen gör att målsättningarna för er affärsenhet och Skellefteå Kraft som helhet blir tydligare? Vad får det för konsekvenser om alla inte

BILAGA 2 – INTERVJUGUIDE FÖR VD

Vd affärsenhet

1. Vilken typ av intern ekonomisk information tar du del av?

2. Vilken intern ekonomiinformation förmedlar du vidare? Varför just den

informationen?

3. Hur använder du den ekonomiska informationen? Sätter ni upp mål för att sedan följa

upp om de uppfylls?

4. Vad vill du uppnå med att sända ut just denna information? 5. Med vem kommunicerar du den interna ekonomiinformationen?

6. Hur anpassar du den interna ekonomiinformationen så att dina underställda chefer förstår den och tar den till sig?

7. Upplever du något problem med kommunikationen? Upplever du att informationen

inte kommer fram? Ser du något som behöver förbättras när det gäller kommunikationen?

8. Vilka kommunikationskanaler använder du för att kommunicera den ekonomiska informationen?

9. Vilka fördelar ser du med dessa kommunikationskanaler? 10. Vilka nackdelar ser du med dessa kommunikationskanaler?

11. Hur stort är intresset från dina underställda chefer att ta del av informationen? Vad

beror det på?

12. Hur kan du förbättra din kommunikation av ekonomiinformation? Om du fick mer tid

skulle det förändra ditt sätt att förmedla/ använda/ ta fram informationen?

13. Vilken ekonomiinformation anser du att dina underställda chefer bör ha kännedom om?

14. Anser du att dina underställda chefer bär ett eget ansvar att ta del av

ekonomiinformationen? Vilka möjligheter finns för dem att själva ta del av ekonomisk

information?

15. Händer det att dina underställda chefer efterfrågar mer ekonomiinformation?

16. Nu går det bra för Skellefteå Kraft. De flesta avdelningarna ligger bättre än budget och koncernen visade upp ett nästan fördubblat resultat för 2018. Under 2015 var det tuffare tider med hårda sparkrav. Upplever du någon skillnad i hur den ekonomiska informationen kommuniceras nu jämfört med då? Frekvens? Omfattning?

17. Vad anser du syftet är med att kommunicera intern ekonomiinformation? 18. Anser du att syftet uppnås?

19. Ett syfte med intern ekonomisk information är att verka målöverensstämmande. Tycker du att ekonomiinformationen gör att målsättningarna för er affärsenhet och Skellefteå Kraft som helhet blir tydligare? Vad får det för konsekvenser om alla inte

BILAGA 3 – INTERVJUGUIDE FÖR GRUPP- /AVDELNINGSCHEF

Grupp-/ avdelningschef affärsenhet

1. Vilken typ av intern ekonomisk information tar du del av?

2. Vilken intern ekonomiinformation förmedlar du vidare? Varför just den

informationen?

3. Hur använder du den ekonomiska informationen? Sätter ni upp mål för att sedan följa

upp om de uppfylls?

4. Vad vill du uppnå med att sända ut just denna information? 5. Med vem kommunicerar du den interna ekonomiinformationen?

6. Hur anpassar du den interna ekonomiinformationen för medarbetarna så att de förstår den och tar den till sig?

7. Upplever du något problem med kommunikationen? Upplever du att informationen

inte kommer fram? Ser du något som behöver förbättras när det gäller kommunikationen?

8. Vilka kommunikationskanaler använder du för den ekonomiska informationen? 9. Vilka fördelar ser du med dessa kommunikationskanaler?

10. Vilka nackdelar ser du med dessa kommunikationskanaler?

11. Upplever du att det finns något intresse från medarbetarna att ta del av informationen?

Vad beror det på?

12. Hur kan du förbättra din kommunikation av ekonomiinformationen? Om du fick mer

tid skulle det förändra ditt sätt att förmedla/ använda/ ta fram informationen?

13. Händer det att medarbetarna efterfrågar mer information?

14. Vilken ekonomisk information anser du att medarbetarna bör ha kännedom om? 15. Anser ni att medarbetarna bär ett eget ansvar att ta del av ekonomiinformationen? Hur

kan medarbetarna själva ta del av ekonomisk information?

17. Vad anser du syftet är med att kommunicera intern ekonomiinformation? 18. Anser du att syftet uppnås?

BILAGA 4 – INTERVJUGUIDE FÖR MEDARBETARE

Medarbetare

1. Vilken typ av intern ekonomisk information tar du del av?

2. Hur tar du del av ekonomisk information? Vem är ansvarig för att förmedla den

ekonomiska informationen?

3. Hur ofta skulle du vilja ha ekonomisk information? Nog frekvent?

4. Vilken typ av ekonomisk information vill du ta del av? Saknar du något?

5. Känner du att du förstår den ekonomiska informationen? Skulle den bli lättare att

förstå om du fick mer grundkunskap i ekonomi? Ges det tid till dialog kring informationen?

6. Upplever du att du får tillräckligt med information? Nog omfattande? Är

informationen för grundlig?

7. Anser du att du själv har ett ansvar att hålla dig informerad och uppdaterad? 8. Letar du upp ekonomisk information på egen hand?

9. Vilka kanaler finns för företaget att kommunicera ekonomisk information till dig? 10. Vilka kanaler/ källor använder du?

11. Hur kan förmedlingen av intern ekonomisk information förbättras? 12. Vad kan vara viktigt med att kommunicera ekonomisk information? 13. Upplever du några hinder för kommunikationen att nå fram till dig?

14. Påverkar den ekonomiska informationen ditt sätt att arbeta? T ex vid avvägningar och

beslut.

15. Nu går det bra för Skellefteå Kraft. För 2018 visade koncernen upp ett nästan

fördubblat resultat. 2015 var det tuffare tider, med höga sparkrav. Hur påverkas du av att ta del av positiv information d v s bra resultat kontra negativ information, dystra siffror?

16. Ett syfte med intern ekonomisk information är att verka målöverensstämmande. Tycker du att informationen gör att målsättningarna för er affärsenhet och Skellefteå Kraft som helhet blir tydligare? Om inte, finns det annan information som klargör

In document Kommunikation av intern ekonomiinformation: en fallstudie av kommunikationsbarriärer i ett större företag (Page 37-44)