Studiens kunskapsbidrag och fortsatt forskning

Eftersom begreppet undervisning varit ett ämne som engagerat både forskare och lärare i förskolan behövs forskning som belyser detta fenomen. Den här studien bidrar med kunskap om hur undervisningsbegreppet kan uppfattas av lärare i förskolan. Resultatet i studien visar på att det finns en komplexitet när nya begrepp ska introduceras eller som i detta fall ett bekant begrepp som ska införlivas i ett nytt sammanhang och ges ny mening. Studien visar att lärarna är positivt inställda till de förändringar förskolan står inför och att de vill vara delaktiga i att definiera begreppet och fylla det med en innebörd som fungerar i relation till förskolans didaktik. Jag hoppas att studien kan utgöra ett bidrag när begreppet undervisning diskuteras av professionen.

Den här studien begränsas till att endast belysa högskoleutbildade lärares uppfattningar av undervisningsbegreppet, men det skulle vara intressant att vidga undersökningen till att omfatta även andra yrkeskategorier i förskolan. En annan aspekt som skulle vara av intresse är att undersöka rektorernas uppfattningar av undervisningsbegreppet och hur de ser på sitt ansvar vid implementeringen av detta begrepp. Rektorerna har ett stort ansvar när det gäller implementeringen av nya begrepp, genom att skapa möjligheter till reflektion och samtal om vad dessa begrepp betyder i förskolans kontext.

Jag menar att revideringen av förskolans läroplan kan bidra till att utbildningens kvalitet höjs, men att kalla förskolans alla aktiviteter för undervisning räcker inte för att garantera en likvärdig utbildning och ökat lärande hos barnen.

Genom att belysa undervisning i förskolan kan lärare bli mer medvetna om undervisningens olika aspekter dvs undervisningens innehåll, hur den genomförs och i vilket syfte. En annan möjlig implikation av att lärarna börjar diskutera undervisning i förskolan kan vara att på sikt närma sig en samsyn kring vem som har ansvar för att barn lär. Eftersom undervisning är lärarens främsta verktyg att påverka barnens lärande är det relevant att diskutera undervisning i förskolan.

Avslutningsvis menar jag att uppfattningar ständigt förändras och påverkas och därför blir det intressant att följa forskningen och professionens diskussion framöver, bara under det senaste året då denna uppsats tagit form uppfattar jag att undervisningsbegreppet börjat landa i lärarnas praktik och medvetande.

Referenslista

Barnett, S.A. (1973). Homo docens. Journal of Biosocial Science, 5(3),393 – 403

Bennett, J. (2004). Curriculum issues in policy national making. Keynote address to the EECERA Conference Malta September 2, 2004. Paris: Organization for Economic Cooperation and Development.

Brown, A (2012). A phenomenological study of undergraduate instructors using the inverted or flipped classroom model. Hämtad från:

http://pepperdine.contentdm.oclc.org/cdm/ref/collection/p15093coll2/id/348 Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:2 [rev.] uppl. Malmö: Liber Carlgren, I. Red Jensen, M (2011) Lärandets grunder – teorier och perspektiv. Lund:

Studentlitteratur

Dalgren, S (2017). Att göra pedagogisk praktik tillsammans. Linköping: Linköpings universitet.

Dahlgren, O.D, Johansson, K. (2009) Fenomenografi. I Fejes, A. Thornberg, R. (red), Handbok i kvalitativ analys (s.122-133). Stockholm:Liber AB

Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, E.,Pramling, N.,& Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Doverborg, E.,Pramling, N.,& Pramling Samuelsson, I. (2019). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Doumas, K. (2011). Students´experiences and perceptions of good teaching practice. Lund:

Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

Edlund, L (2019). De yngsta barnen och läroplanen. Stockholm: Lärarförlaget

Emilsson, A. (2008). Det önskvärda barnet-fostran uttryckt i vardagliga kommunikations-handlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Eidevald, C & Engdahl, I. (2018) Utbildning och undervisning i förskolan- omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber.

Fock, M. (2008). ”Den lärarinna är den lyckligaste” Händelser i förskollärarnas historia.

Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Gibbons, P. (2018), Lyft språket, lyft tänkandet. Stockholm: Studentlitteratur.

Goffman, E. (1974/1986). Frame analysis: An essay on the organization of experience.

Boston, MA: Northeastern University Press.

Hartman, S (2012) Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Andra utgåvan. Stockholm: Natur och kultur.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur

Insulander, E. & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Tidskrift for nordisk barnehageforskning,7. Peer reviewed article, vol 7, nr. 12, p. 1-18

Jonsson, A. (2011). Nuets didaktik. Förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta.

(Licentitatuppsats). Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.

Jonsson, A. (2013). Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan. Barns perspektiv och nuets didaktik. Göteborg: ACTA Universitatis Gothoburgensis.

Jonsson, A.,Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande 2017 Korpi Martin, B. (2015). Förskolan i politiken-om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys-exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Lo, M.L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lindahl, M. (1995). Inlärning och erfarande: ettåringars möte med förskolans värld. (Diss.) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Lindroth, F. (2018). Pedagogisk dokumentation-en pseudoverksamhet? Lärares arbete med dokumentation i relation till barns delaktighet.. (Licentitatuppsats).Växjö: Linnaeus

University

Marton, F. (1981). Phenomenography- describing conceptions of the world around us.

Instruktional science 10(2), 177-200

Melker, K, Mellgren, E och Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning i förskolan-en fråga om att stötta och skapa ett gemensamt fokus. Forskning om undervisning och lärande 2018:1 vol .6

Moss, P. (2006). Structures, Understandings and discourses: Possibilities för Re_Envisioning the early Childhood Worker. London:University of London

Nilfyr, K. (2018). Dokumentationssyndromet-En interaktionistisk och socialkritisk studie av förskolans dokumentations- och bedömningspraktik. (Licentitatuppsats).Växjö: Linnaeus University

Nilsson, M., Lecusay, R & Alnervik, K. (2018). Undervisning i förskolan: Holistisk

förskoledidaktik byggd på lek och utforskande. Forskning om undervisning och lärande 2018 Nilsson Sjöberg, M. Persson, S (red) (2012) Barnskötarna, förskollärarna och det

förtydligade pedagogiska uppdraget. Malmö högskola.

Oda, Y., Mori, M. (2006). Nuvarande utmaningar med utbildning i dagis (Yochien) i Japan:

mot balans av barns autonomi och lärares avsikt. Childhood Education 82 (6), 2006

Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Philgren, A. (2017). Undervisning i förskolan-att skapa lärande undervisningsmiljöer.

Stockholm: Natur och Kultur.

Pramling, N., Wallerstedt, C., Lagerlöf, P., Björklund, C., Kultti, A., Palmér, H.,Magnusson, M., Thulin, S., Jonsson, A.& Pramling Samuelsson, I. (2019). Play-Responsive Teaching in Early Childhood Education. Dordrecht, Nederländerna: Springer.

Pramling Samuelsson, I, & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.

Pramling Samuelsson, I & Fleer, M. (2010). Play and learning in early childhood settings.

International perspectives. Dordrecht, Nederländerna: Springer.

Riddersporre,B & Bruce,B. (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm:

Natur och kultur.

Rogoff, B. (1995). Observing sociocultural activity on three planes: participatory

appropriation, guided participation, and apprenticeship. In J. V. Wertsch, P. d. Rio, & A.

Alvarez (Eds.), Sociocultural studies of mind. Cambridge, UK: Cambridge University Press.

Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (red) (2009). Barns tidiga lärande: En tvärsnittstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis

Gothoburgensis

Sheridan, S &Williams, P. (red) (2018). Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt.

Stockholm: Skolverket

Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag-om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Kvalitetsgranskningsrapport 2015:5671.

Skolverket. (2008). Tio år efter förskolereformen: Nationell utvärdering av förskolan.

Rapport 318. Stockholm: Fritzes.

Socialstyrelsen. (1987:3). Pedagogiskt program för förskolan: Almänna råd. Stockholm:

Socialstyrelsen

SOU 1972:26. Förskolan. Del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning.

Stockholm: Allmänna Förlaget.

SOU 1972:27. Förskolan. Del 2. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning.

Stockholm: Allmänna Förlaget.

SOU 1997:157 Barnomsorg och skolakommittén (1997). Att erövra omvärlden: förslag till läroplan för förskolan: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes.

Stern, D. (1991) Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och kultur

Svensson, L. & Doumas, K. 2013. Contextual and Analytic Qualities of Research Methods Exemplified in Research on Teaching. Quality Inquiry, vol. 19 Issue 6, p. 441-450

Svensk författningssamling (SFS 2010:800). Skollagen. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98.(Ny, rev. Upplaga)

Säljö, R. (2014) Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur Tallberg Broman, I. (2011). Skola och barndom i förändring.II. Tallberg Broman, (red.), Skola och barndom. Normering, demokratisering, individualisering. Malmö: Gleerups Tallberg Broman, I., Vallberg Roth, A-C., Rubinstein Reich. (2017). Professionell yrkesutövning i förskola. Lund: Studentlitteratur AB

Thulin, S. (red). (2016) Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv. Kreativa lärandeprocesser.

Falkenberg: Gleerups

Thörner, A. (2017). Vi kan inte bara utgå från barnens intresse. Pedagogers guidning av barns intresse i förhållande till förskolans målstyrning. (Licentitatuppsats). Göteborg:

Göteborgs universitet.

Uljens, M. (1989). Fenomenografi-forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur

Vallberg Roth, A-C. (2001). Läroplaner för de yngre barnen: Utvecklingen från 1800-talets mitt till i dag. Pedagogisk forskning i Sverige,6(4), 241-269

Vallberg Roth, A-C. (2013). Nordisk komparativ analys av riktlinjer för kvalitet och innehåll i förskolorna. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Vygotsky, L. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes.

London: Harvard University Press

Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt- Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling) Umeå :Print &

Media

Åsén, G. & Vallberg Roth, A-C. (2012). Utvärdering i förskolan - en forskningsöversikt.

Vetenskapsrådets rapportserie 6:2012.

Bilaga 1

Missivbrev

Hej,

Här kommer en inbjudan och förfrågan till dig som är förskollärare att delta i en studie om undervisning i förskolan.

Syftet med studien är att synliggöra undervisning både som begrepp och dess innehåll, genom att undersöka hur lärare i förskolan uppfattar undervisningbegreppet i förskolans praktik.

Jag som genomför studien är student på magisterprogrammet i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö och den här studien utgör en del av en magisteruppsats.

Förskollärare som arbetar i förskolan kommer att tillfrågas om deltagande i denna

intervjustudie. Det är helt frivilligt att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna sker individuellt och kommer att genomföras på din arbetsplats eller en annan avskild plats. Intervjuerna beräknas ta ca 45 - 60 minuter. Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Inga enskilda personer eller förskolor kommer att kunna identifieras i studien.

Om du är intresserad av att delta i den här studien vill jag att du kontaktar mig via e-post. Har du några frågor så är du välkommen att höra av dig.

Mvh Janina Carlén Växjö 2019-03-03

Studerande: Janina Carlén Mejladress: jc222gk@student.lnu.se

Bilaga 2

Intervjuguide

A. Hur tolkar du begreppet undervisning i förskolan?

B. Vilka situationer kan omfattas av begreppet undervisning? Är undervisning specifika aktiviteter, avgränsade i tid och rum?

C. Beskriv din undervisning utifrån planering, genomförande och utvärdering.

D. Hur uppfattar du din roll som undervisande lärare?

E. Använder du begreppet undervisning och i så fall i vilka forum eller sammanhang?

F. Hur uppfattar du relationen mellan undervisning och lek/omsorg?

G. Medför den nya skrivningen av undervisningsbegreppet någon förändring för dig i ditt arbete?

H. Kan undervisningsbegreppet bidra till förskolans utveckling?

I. Finns det någon risk med läroplanens förtydligande kring utbildning och undervisning?

J. Kan undervisningsbegreppet bidra till ökat lärande hos barnen?

Bilaga 3

Kodningsschema

Tabell 1 illustrerar ett exempel på hur kodningen utförts. Citaten är hämtade från de transkriberade intervjuerna.

Meningsskapande uttryck Kodning Komponent Huvudkategori Jag erbjuder något, tex har

vi nu arbetat med bokstäver då erbjuder jag en aktivitet för att ta reda på vad de kan om begynnelsebokstäver.

Jag erbjuder ett material som de får undersöka och

Erbjuda aktivitet och material.

Utmana vidare.

Skapa innehåll

Lärarens roll

dokumenterar detta på

Tabell 1 Exempel på kodning av transkriberade intervjuer