Denna studie var ett försök att få större kunskap om flyktingars nuvarande situation och liv i Sverige sju år efter flytten hit utifrån ett integrationsperspektiv genom att undersöka om och hur individerna har kommit in i samhället. Valet av informanter begränsades till män under 30 år som kom från Syrien och Afghanistan år 2015 och som ingick i de största
migrationsgrupperna. Studien frågeställningar bestod av tre följande frågor: Hur upplever valda representanter från den ovan nämnda gruppen sina liv i Sverige? Vilka hinder och möjligheter uppkom med deras nya liv? Kan informanterna anses som integrerade?
Med hjälp av José Alberto Diaz integrationsmodell, som omfattar flera olika
integrationsområden, kunde informanternas svar sammanfattas och analyseras. Därefter kunde jag dra slutsatser om informanternas integration i det svenska samhället. Denna studie är baserad på informanternas egna berättelser och upplevelser av livet i Sverige. Med syftet att djupdyka i deras livsvärldar och erfarenheter användes halvstrukturerade
intervjuer som metod. Vidare var det viktigt att hitta informanter som vågade öppna upp och berätta om sina liv. Med tanke på att möjliga informanter har bott i Sverige under en relativt kort tid var det även viktigt att hitta personer som hade goda språkkunskaper och utforma frågorna på ett sätt så att de var lättförståeliga.
I avsnittet tidigare forskning sammanfattades ett antal studier relevanta för denna undersökning som omfattade flera olika områden exempelvis skola som en väg in i samhället, språket och dess betydelse för integrationen samt sociala relationer och olika hinder man kan möta i ett nytt samhälle.
Vidare till resultatet av studien. Resultatet baseras på den insamlade informationen från intervjuer som därefter analyserades med utgångspunkt i Diaz ’s integrationsprocesser. Först till hinder och möjligheter i Sverige. Informanterna har angett olika exempel på möjligheter i Sverige, två av dem poängterade att Sverige är ett fritt land som är sekulärt vilket passar dem bra eftersom de inte är religiösa och därför känner sig fria här. Den tredje informanten berättade att Sveriges välfärdsystem och regler gör att han känner sig trygg här. Några hinder som informanterna har nämnt är orättvis behandling mot utlandsfödda individer, svårigheten att hitta jobb samt kriminalitet. De ovanstående exempel kan ses som ett uttryck för den subjektiva integrationen som Diaz beskriver eftersom den omfattar individerna egna upplevelser av integrationen och svårigheter med den. Informanternas upplevelser av möjligheter och hinder är faktorer som är kopplade till deras inre och utgör grunden för hur bra de kommer att trivas i det nya landet.
Mer om andra integrationsdelar som är sammanlänkande till informanternas upplevelser, trivsel och inkluderingen i det nya samhället. Samtliga deltagare uppfyller kravet om arbetsmarknadsintegration med tanke på att informanterna har kommit in på den svenska arbetsmarknaden på olika sätt, både genom egenföretagande och som anställda. Man kunde även notera en likhet med tidigare studier där det hävdades att en stor del av
ensamkommande barn ofta arbetar inom lågstatusyrken och arbeten som inte kräver en högre utbildning. Två av informanterna i denna studie är ensamkommande och arbetar inom de ovanstående kategorierna, ena arbetar som skolvärd (ett arbete som inte kräver en högre utbildning) och den andra inom försäljningsbranschen (ett lågstatusyrke).
Fortsättningsvis följer bostadsintegrationen med kriterier om att individen ska ha ett eget boende i ett etniskt heterogent bostadsområde. Samtliga informanter har eget boende men ingen av dem i ett etniskt heterogent område. En av dem bor i ett område där majoriteten är svenskar, en i ett område där de flesta kommer från Mellanöstern medan en av
informanterna inte vet vilka som bor i hans område därför blir det svårt att dra en slutsats om hans boendesituation och därmed även bostadsintegration.
För att kunna uppfylla kriterier för den så kallade sociala integrationen bör individen införskaffa sig kontakter och relation med majoritetssamhällets representanter. Samtliga informanter uppfyller kraven i olika grad. Två av deltagarna uppfyller kraven helt medan den tredje delvis eftersom han har lite kontakt med individer med svenskt ursprung. Två
informanter har även berättat om att de undviker sociala relationer med personer från deras hemländer.
Vidare till informanternas samhälleliga och politiska engagemang som är kriterier för den medborgliga integrationen. Detta kriterium uppfyller samtliga deltagare på olika sätt. Alla tre är eller vill bli svenska medborgare och har deltagit i eller planerar att delta i olika samhälleliga organisationer: en har startat egna föreningar, en var medlem i en konstnärlig organisation och en planerar att bli medlem i en sportförening.
Samtliga informanter strävar efter att bli en del av det svenska samhället och är nöjda med livet här, vilket resulterar i att de uppfyller kravet för den subjektiva integrationen. Sist men inte minst den kommunikativa integrationen som omfattar individens kunskaper i det språket som används av majoriteten i landet hen bor i. Deltagare i studien berättade att språket utgör en betydande del för individens etablering i samhället och att de mestadels använder svenska i vardagen, därmed uppfyller samtliga kriteriet för denna typ av
integration.
Genom att applicera informanternas svar på Diaz’s integrationsteori kan man hävda att Jamal i likhet med Khaled uppfyller 5 av 6 integrationskriterier medan Ismail 4,5 av 6. Utifrån det samt analysen i föregående kapitel (Se kapitel 5. Resultat och analys) och detta kapitel ser man hur och om deltagare har kommit in i samhället. I stort har samtliga deltagare blivit en del av det nya landet, visserligen i olika grad, och är nöjda med sina liv här. Samtidigt är integrationen subjektiv och det finns flera perspektiv på den. I denna uppsats användes Diaz’s syn och utifrån hans perspektiv drogs slutsatser om informanternas liv. Återigen är det
viktigt att poängtera att resultaten inte är representativa, de är baserade på denna studies insamlade information baserat på tre informanter och deras berättelser.