Studiens styrkor och begränsningar

En begränsning som kan identifieras i studien är att resultatet endast inkluderar empiri från tre socialarbetare. Detta innebär att resultaten kan ha genererat i en mindre variationsbredd samt en risk för att studiens resultat och analys har en avsaknad av eventuella och viktiga aspekter i socialtjänstens arbete med VINR. Ytterligare en begränsning som kan identifieras är att studien inte har varit helt fristående från vår egen förförståelse. Studien har utgått från en hermeneutisk vetenskapsgrund vilket innebär att empirin har behandlats och bearbetats genom tolkningar och omtolkningar. Studien är således inte genomförbar utifrån ett objektivt förhållningssätt, och det kan därför behöva poängteras att studiens resultat och analys till viss del har påverkats av vår egen förförståelse. De styrkor som kan tydliggöras är att studiens förfarande har inkluderat en reflexivitet och att vi som författare har haft ett kritiskt

35 förhållningssätt. Reflexivitet kan synliggöras genom att vi som författare fortgående har haft en öppen dialog och ifrågasatt vad vi vet om det som har sagts och hur vi vet att det som har sagts är förenligt med vår tolkning och respondenternas förmedlande. Genom att ständigt ifrågasätta våra tolkningar och sätta det i relation till hur vår förförståelse kan tänkas spela in i våra tolkningar har vi haft ett kritiskt förhållningssätt. En annan styrka är slutligen att studien kan bidra med synliggörande om vilka svårigheter och möjligheter socialarbetare upplever i sitt arbete med kvinnor som har utsatts för VINR. Detta kan således bidra med kunskap om vilka svårigheter som behöver ifrågasättas och åtgärdas samt framhäva hur de identifierade möjligheterna kan erhållas i andra kommuner i Sverige.

36

10. Referenser

Abrahamsson, B. (2000). Organisationsteori: moderna och klassiska perspektiv. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ahrne, G. & Papakostas, A. (2002). Organisationer, samhälle och globalisering: tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, B. (1980). Bronfenbrenners utvecklingsekologi: inbjuden föreläsning hållen vid Nordisk förenings för pedagogisk forskning konferens i Göteborg 23-26 oktober 1980. Stockholm: Barnpsykologiska forskningsgruppen, Inst. för pedagogik, Högsk. för lärarutbildning.

Andersson, B-E (1986) Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.

Brottsförebyggande rådet. (2019). Hämtad 2020-12-08 från:

https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html Ekström, V. (2015). Violence against women-social services support during legal proceedings. European Journal of Social Work; Oxford, 18 (5), 661-674.

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1080/13691457.2014.951600

Ekström, V. (2018). Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. (Avhandling, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier). Hämtad från

http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:957007/FULLTEXT01.pdf

Engdahl, O. & Larsson, B. (2012). Sociologiska perspektiv grundläggande begrepp och teorier. Johanneshov: TPB.

Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.

Hasenfeld, Y. (red.) (2010). Human services as complex organizations. (2. ed.) Los Angeles: Sage.

Holmberg, C. & Enander, V. (2005). Varför går hon?: om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. (2. uppl.) Ystad: Kabusa.

Jonhed, A-L., Källström, Å. & Glatz, T. (2018). Utmaningar i relationsbaserat arbete med barn och föräldrar som lever med våld i familjen. I Bruhn & Källström (Red.), Relationer i socialt arbete. (218-232). Stockholm: Liber AB.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

37 Levin, C. (2017). Det sociala ansvarets organisering: social barnavård mellan byråkrati och solidaritet. (första upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Liang, B., Goodman, L., Tummala-Narra, P. & Weintraub, S. (2005) A Theoretical

Framework for Understanding Help-Seeking Processes Among Survivors of Intimate Partner Violence. American Journal of Community Psychology, 36, (1-2), 71-84. doi:

10.1007/s10464-005-6233-6.

Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I A. Edman (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 29-44). Malmö: Gleerups

Lindgren, S. (2014). Kodning. I A. Edman (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 45-62). Malmö: Gleerups

Lindgren, S. (2014). Tematisering. I A. Edman (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 63-72). Malmö: Gleerups

Lilja, S. (2019). Våld i nära relationer - en regional handbok. Region Halland: Länsstyrelsen i Hallands län.

Från:https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2c30d6f167c5e8e7c024d/1545222559488/Ha ndbok_v%C3%A5l%20i%20n%C3%A4ra%20relationer.pdf

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Münger, A-C. (2009) Att förebygga och förhindra mäns våld i nära relationer inom Östergötlands län [To forestall and prevent male violence in intimate relationships in Östergötland]. (Report No. 2009:56). Linköping: FOU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (u.å). Våld i nära relationer. Hämtad 2021-01-18 från: https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/vald-i-nara- relationer/

Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data: halvstrukturerade intervjuer. I A. Edman (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 149-165). Malmö: Gleerups

Nixon, K-L., Ens, S., & Bonnycastle, C. (2017). Challenging the Notion of Failure to Protect: Exploring the Protective Strategies of Abused Mothers Living in Urban and Remote

Communities and Implications for Practice. Child Abuse Review; Hoboken, 26 (1), 63-74. http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1002/car.2417

Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. Hämtad 2020-12-08 från:

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/ SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-

38 Strand, S. (2020). RISKSAM: Strukturerad samverkan för prevention av stalkning och våld i nära relationer - Implementering och utvärdering av en riskhanteringsmodell för socialtjänst och polis. Hämtad 27 december, 2020, från:

https://www.oru.se/forskning/forskningsprojekt/fp/?rdb=p2079

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Thornberg, F. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. Lund: Studentlitteratur. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 256-275). Stockholm: Liber

Von Schantz Lundgren, I. (2011) Det regionala Kvinnofridsprojektet i Dalarnas län. En kartläggande studie. Slutrapport [The Regional Women's Project in Dalarna County. A mapping study. Final Report]. (Report No. 2011:9). Falun: Dalarna University College. Westlund, I. Hermeneutik. (2015). I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (71-88). (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Weber, M. (1983). Översatt av Lundquist, Agne. Ekonomi och samhälle:

förståendesociologins grunder. 1 Sociologiska begrepp och definitioner. Ekonomi, samhällsordning och grupper. Lund: Argos.

World Health Organization. (2017). Våld mot kvinnor. Hämtad 2020-12-27 från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/violence-against-women

World Health Organization. (u.å). Violence against women. Hämtad 2021-01-18 från: https://www.who.int/health-topics/violence-against-women#tab=tab_1

Lagar

Bilaga 1

Intervju 1

Resurser - kö och långa väntetider

“... det är ju en stor målgrupp som vi arbetar med och som vi behöver lägga mer resurser på egentligen.”

“Sen kan det ju vara långa utredningstider hos polisen å eh…”

“Sen tar det tid till exempel” “Med polisutredning å eh… å att folk får vänta väldigt länge. Jag hade en ung tjej som vart utsatt eh.. för våld i nära relation men asså han vart också åtalad för våldtäkt och det drog ut på tiden åfantligt mycket å då kan man tänka hur i hela fridens namn kan… man INTE prioritera ett sånt här ärende… lite mer än att det ska ta flera år exempel.”

Lagar, riktlinjer och system “det är ju reglerat i socialtjänstlagen… Att vi ska ge stöd till dom som är utsatta för våld i nära asså till barn kvinnor som är utsatta för våld i nära relation så det är ju reglerat i och socialtjänst lagen och sen är det ju vi är ju vi tillhör ju socialtjänsten eh här på *** så att vi eh då handlar ju det om väldigt mycket med sekretess å anmälningsskyldighet har vi ju om det är barn som far illa. Ja å objektivitetsprincipen… å allt det där, ni kan ju allt och vet hur en myndighet…

“Måste jobba också utifrån sekretess och dokumentation har vi ju också att följa eh.. Så att jag, jag tänker väl att de å riktlinjer det finns ju riktlinjer förstås… vi har ju en

socialtjänstförordning som styr vårat arbete också sen ska ju vi liksom vi har ju eh en handlingsplan i Örebro kommun som handlar om våld i nära relation men den är

övergripande och sen så ska ju varje eh… del av kommunen jobba vidare i den och titta och se över å bryta ner den i deras verksamhet å vad som är vårat åtagande här..” “Det finns ju väldigt många olika.. eh.. dokument som vi har att följa eller dokument asså hand, policys å handlingsplaner som vi eh jobbar efter… Eller som är… Våran ryggrad på något vis.” “och hur tycker du att dom liksom in påverkar just möjligheten att uppnå ett bra resultat i ditt arbete med en klient?”

“Ja… det tänker jag väl att det är en grundförutsättning att vi också håller oss till det vi ska gör och att vi följer…” “eh.. ja men dom kraven som ställs på oss liksom för det är ju inte bara så att jag gör det för att jag är intresserad utan också för att det är ju också krav på kommunen att göra det här och sen på vilket sätt å själva innehållet det kan vi ju styra lite över förstås hur vi gör och hur våra möten ser ut å det som är viktigt för oss här å att man bryter ner det liksom men att det är oerhört viktigt att den regleras nånstans..”

Kunskap - är en viktig beståndsdel

“Utan vi, det är klart att man att vårt arbete det är ingenting här vi sitter å eh… utan vi följer ju liksom forskning å eh… ah.. så är det ju naturligtvis så att vi byggt upp våran verksamhet på på på ja… kunskap kring våldet å våldets konsekvenser.”

“... så att jag vi behöver ju veta man behöver ha en kunskap och man behöver veta vilka man ska vända sig till och man behöver eh… förstå och kunna väldigt mycket om våldet och dess konsekvenser.. tänker jag är jätteviktigt.”

“...det är väldigt många som söker stöd här för att man vill komma hit och det är ju också för att vi eh.. det är många här som har jobbat väldigt länge och kan den här frågan…”

“...för grejen är att det handlar om kunskap att jag har kunskap om och jag vet hur jag ska bemöta eh.. dig när du kommer hit eller jag vet vad som är viktigt och jag har mina verktyg jag har liksom en verktygslåda med saker som jag kan använda mig av för att du ska förstå att jag förstå (skrattar).” (Kan hänga ihop med erfarenhet och bemötande med)

“Men det är jättemycket kunskap å det är klart att kunskap och erfarenheter som vi använder oss utav.”

Erfarenhet

“men nu har ju vi jobbat så mycket och så länge så att väldigt mycket sitter ju i kring erfarenhet så”

Samverkan

“Ja, men ja alltså såhär tänker jag att det är för det mesta så är det en väldigt god

samverkan som bygger på att vi har ett gemensamt uppdrag å har en gemensam samsyn i vad det här handlar om och att vi har alla ett alltså en vinst av att samverka med varandra.” “Eh, men vi eh.. vi har ju det har ju varit ett signum för sådär för oss tänker jag att vi har haft en god samverkan.”

Barn - hur barnen påverkas och hur det förebyggande arbetet kan göras där

“... vi vet ju vilka skador det få på framförallt barnen som lever i det här.”

Samsyn - en samsyn kring vad våld är och dess konsekvenser i människors liv

…”det är jätteviktigt att man har och framförallt att man har en samsyn…” “Men att man har en samsyn kring vad våld, vad våld är för någonting och så var det får för konsekvenser i människors liv så”

Bemötande - bemötande är viktigt och det jobbar de mycket med

“... vi jobbar ju jättemycket med bemötande här.” “... och få människor att känna sig trygga det är liksom det första steget här.”

“... fortfarande så pågår det ju väldigt mycket eh.. förtryck.. kan jag tycka asså det är ju så det ser ut väldigt mycket och… eh.. kvinnors möjligheter att bli trodda…” (Se över en tidigare artikel om hur viktigt det är med bemötande etc)

Bearbeta tidigare våld

“...men väldigt mycket med det här att bearbeta våld då handlar det ju liksom om att få möjlighet att bearbeta det man har varit med om för att det jag har varit med om har fått konsekvenser i mitt liv så att jag mår inte så bra.” …”Missförstå mig rätt, bara behöver att

några bearbetande samtal från det att man behöver ha väldigt mycket hjälp med att ordna vissa saker, att våldet har fått såna oerhörda konsekvenser i människors liv…”

Praktiska åtgärder

“Så att det kan vara mycket, en mängd olika praktiska saker.”

Stärkande arbete

“... Det vi, vi försöker ju stärka, det är ju väldigt mycket stärkande arbete vi har dels att få ihop det praktiska livet men också att kunna få möjlighet att bearbeta…” “Så att man blir starkare och får en bättre självkänsla kan man väl säga” “Att man känner sig stärkt i att det var inte mitt fel jag hade inte kunnat göra på något annat sätt, jag försökte bara att undvika så att han inte skulle bli argare”

Förhindra fortsatt våld

“Egentligen så jobbar vi ju inte förebyggande här, utan när man kommer till oss har ju våldet redan hänt.” “...Att förhindra fortsatt våld till att förhindra till att kvinnan inte ska bli utsatt igen hjälpa till med det så, men våldet är ju han som utövar så att säga”

“Ska man jobba förebyggande med dom här frågorna då hamnar man ju på en helt annan nivå.” “Eh, och tidigt å tidiga insatser och jobba utifrån normer och se till att barn inte lever i våldsamma miljöer så att dom här barnen blir dom som blir utsatta eller dom som utövar våld i framtiden så.” (Se över tidigare forskning, vet att vi har någon som stärker detta.) “Alltså man ska jobba med tidiga insatser för att förhindra och förebygga våld i samhället, det är ju ett samhällsproblem det här är en folkhälsofråga.”

Nätverket

“Och på individnivå så kan det ju vara liksom att man har dåligt socialt nätverk…”(Handlar om hinder i intervjun)

Familj och vårdnad

“... hon måste lämna sina barn till den här mannen, eller sina barn.. deras barn för att han ska umgänge fast han har utövat våld.. eh mot henne och mot barnen men nu är han ju pappa och förälder så nu måste han få en chans att träffa sina barn”

“Ja.. men det är ju att våldet fortgår ju liksom han har ju haft många chanser, det är ju inte bara, det här är ett exempel så men, men våldet kan ju sen fortgå fastän man har separerat å man kanske får ensam vårdnad men sen kommer umgänget in i bilden och eh.. oro för barn å våldet kan ju verkligen fortgå även fast man har separerat och lever två olika liv så att säga… men så att våldet kan ju verkligen fortgå hela tiden men det är ju liksom en väldigt allvarlig påfestring för människor att leva under ett sånt tryck hela tiden”

Makt och kontroll

“... sen är det ju så att teorin kring liksom att vi, vi tänker väl att det handlar mycket om makt och kontroll.”

“Så det finns ju väldigt många teorier men jag kan liksom inte sätta, det finns ingen våldsteori.” “Utan det är ju.. ja.. ungefär som att ja man asså den får ju väldigt allvarliga

konsekvenser i människors liv och ska jag vara riktigt ärlig så ibland när man försöker att förstå, att hur är det möjligt varför, varför beter han sig så på det här viset.. ja… det är ju nästan omöjligt att svara på. Asså det kan man ju ibland vara glad att man inte förstår riktigt… heller men… men som den övergripande idén kring det här så är det här ju människor som man nånstans eh ah… skadade i sig och som eh.. behöver ha kontroll och kontrollen får man genom att utöva makt.” “att trycka ner andra.”

Förstå våld, meningen med det och dess konsekvenser/ prata våld

“... vi tänker väldigt mycket och försöka, försöker förstå våldets eh.. mekanismer å och så meningen med våldet och vad det betyder så att säga..”

“...vi pratar våld hela dagarna och folk är inte vana vid att det är så enkelt att prata våld så att för oss är det asså… när man för det.. det är inte så lätt för andra som inte jobbar med våld att prata våld med människor om ni förstår vad jag menar, men det är ju vårt uppdrag så att vi aa kommer man våld hit då är det det man pratar om här.”

“Så att vi, jag tror många tycker att det är väldigt väldigt skönt och att man här, här pratar vi om alla typer av våld, de e ju liksom fysiskt, psykiskt, framförallt sexuellt våld eh aa… ekonomiskt våld och materiellt våld så vi har ju inte, det är ju inte bara det att man blir fysiskt slagen utan det här är ju många olika typer av våld som vi pratar om och som vi också pratar om vad det får för konsekvenser i deras liv. Så många tror jag känner sig väääälidigt bekräftade och äntligen trodda och nu förstår jag.”

“Sen lider inte alla av ptsd men väldigt många gör det men alla är trauma, bär på ett trauma för att dom har varit utsatta för våld eh så det är klart att vi behöver ju eh… det har jag inte sagt tidigare men det är otroligt viktig kunskap för oss att förstå varför människor gör som dom gör och att det finns förklaringar på människors beteende.”

“kanske ibland väldigt irrationella beslut så som ee som andra inte riktigt förstår men börjar vi prata våld och förstår våldets konsekvenser då förstår man att ja såhär är det och hon är rädd egentligen, det är därför det blir såhär tokigt eller så…”

Dilemma

“Men asså hon kommer tio gånger å varje gång så säger hon att nej en nu har vi haft kontakt igen å det är ju ett dilemma, att jag känner att jag är tvungen att avsluta jag kan inte fortsätta hon får komma tillbaka när hon är beredd att…” “Lämna personen.”

“Att även fastän jag är jätteoroad att... “ “och tänker det här är jätteallvarligt å våld å det här känns inte bra men jag kan inte, hon kan inte fortsätta gå hos mig för hon är inte beredd att lämna den här mannen..” “så att då hamnar vi i att hon kommer hit å att jag kanske till och med möjliggör för henne att fortsätta relationen… eftersom att hon har fått möjlighet att prata av sig…”

Intervju 2

Prata om våld - Bättre bemötande - bättre hjälp så att de då vårt huvuduppdrag är väl

ändå att hjälpa till att sätta ord på å prata om det våldet som man har varit utsatt för. … ...Vi använder bland annat deras definition av våld eh vi jobbar som sagt med eh alla moed teorier eh om betydelsen av att benämna våld på rätt sätt att det inte handlar om att han kysste mig om det var så att han eh med våld tvingade in sin tunga i min mun medans han höll i mina händer mot min vilja det blir väldigt stor skillnad på hur man benämner saker det blir väldigt stor skillnad för skuld och skam delen av arbetet att man benämner saker på rätt sätt asså att man kallar saker för.. är det en våldtäkt så är det en våldtäkt.

Det handlar mycket om språket

Prata om våld och samarbete - försvåras av olika uppdrag … där kan ju vi tycka att men

man måste prata om våldet här därför att det här är det finns ju våld i den här familjen och dom kanske inte har uppdrag kring våldet utan dom har uppdrag att hjälpa mamman och pappan i samarbetet kring barnen och då tycker vi att finns det våld här då kan man ju inte samarbeta med någon å nu generaliserar jag lite men vi har ju olika uppdrag. Finns det våld i familjen så är det svårt med gemensam vårdnad och hitta någon form av fungerande

samarbete därför att den ena personen tar sig rätten att utöva våld mot den andra. och då är det svårt att samarbeta… så att vi har olika uppdrag vilket ibland gör att det blir en

utmaning.

Olika uppdrag - försvårar samverkan? Så sen har ju vi väldigt mycket olika uppdrag och

ibland kan det ju krocka ganska mycket i vårt uppdrag jämfört med till exempel

barnutredarnas uppdrag därför att deras uppdrag är att titta på öh barnets situation och vad som är bäst för barnet å vårt uppdrag är kanske snarare att hitta ett skydd för den

våldsutsatta eller att se till att det finns ett skydd och stöd kring de så att de…

Flexibilitet - viktigt i tillvägagångssättet … kan vara så många olika sorter de kan va nån