3. Metod
3.7. Studieobjektet, kausalkedjeanalys, och adaptiv teori
Konkret har arbetet fortskridit genom att lista konsekvenser av och orsaker till två oli-ka ”variabler”, eller för att uttrycoli-ka det annorlunda, genom att beskriva en hypotetisk kausal relations två tillstånd. Alla tänkbara konsekvenser av exempelvis migration, jämfördes med alla tänkbara orsaker till religiöst engagemang. När konsekvenserna av den föreliggande variabeln sammanfaller med orsakerna till den efterliggandes, är detta en potentiell kausal relation. Själva noden mellan orsak och verkan är ett mellanled till den undersökta relationen. Mellanledet är den sociala mekanismen, som bidrar till att besvara frågan om varför den kausala relationen förekommer. Ett
215 Ibid.:59-61.
216 George och Bennet(2005) använder flitigt detektiv-metaforen, t.ex. sida 218, 219.
exempel är att ensamhet är en vanlig konsekvens av migration, eftersom migranten lämnar stora delar av sitt sociala nätverk bakom sig. Men känslor av ensamhet är också en vanlig orsak till att människor tar kontakt med ett religiöst samfund, och religiösa samfund kan skapa relationer mellan människor. En social mekanism som förklarar varför migration kan vara kausalt kopplad till ökat religiöst engagemang är alltså ensamhet och begränsade sociala relationer, eller med andra ord människans behov av sådana sociala relationer. På ett motsvarande sätt fortskred analysen vidare längs en kedja av hypotetiska kausala relationer. Därmed framträdde successivt en teoretisk hypotesmodell. Mellan varje led på denna modell framträdde flera hypote-ser om sociala mekanismer och kausala kedjor. Analysen var i detta skede parallellt både induktiv och deduktiv, eftersom somliga orsaker och konsekvenser hämtades från forskning och teorier om migration och religion medan andra kausala kopp-lingar uppstod som en följd av observerade tendenser i intervjusvar.
Hypotesmodellens alla mellanled granskades sedan i ett andra analytiskt skeende.
Denna fas kan med fördel kallas spekulationsfasen, och karaktäriseras av spekulation om alternativa förklaringar och kring huruvida det saknas led i den kausala kedjan.
Särskilt viktigt därvidlag är transfaktisk analys. Detta går ut på att förutsätta att hypotesen är felaktig. Sedan analyseras hur intervjupersoner skulle svara på olika frågor om hypotesen de facto inte är korrekt. Här konstruerades även intervjufrågor inför kommande intervjuer för att möjliggöra ett eventuellt förkastande av hypotesen. Även alternativa teoretiska förklaringar togs i beaktande i denna fas. Flera kausala kedjor ströks ur modellen på detta sätt. Till exempel fanns ursprungligen en mekanism som förklarade religiöst engagemang med den materiella utsattheten hos migranten efter migrationen. I litteraturen fanns stöd för att det kan föreligga ekonomiska skäl för att engagera sig i ett religiöst samfund. Granskning kunde emellertid inte bekräfta detta varpå relationen tog bort ur den huvudsakliga modellen. Det avvikande fallet hade också viss betydelse. Särskilt en intervju avvek från de övriga på flera centrala punkter, och intervjusvaren problematiserade vissa antaganden i modellen. Denna intervju fick mycket stor plats i analysen och är den enskilda intervju som lästes i sin helhet flest gånger. Intervjun gav näring åt spekulationsfasens granskning och en alternativ modell konstruerades utifrån individens avvikande svar, som sedan jämfördes med den huvudsakliga hypotesmodellen.
Förutom transfaktisk analys och avvikande fall utgjorde analys av extremfall ett oundvikligt verktyg i spårandet av kausala kedjor. Grundantagandet är att kausala mekanismer är mer framträdande och därmed lättare att observera under extrema förhållanden. I avhandlingen förekommer till exempel en redogörelse för en etnisk svensks konvertering till Islam. Vad som hände i anslutning till detta i fråga om bemötande från andra etniska svenskar och helsingborgare indikerade flera olika verksamma mekanismer, som i sin tur kunde utredas i kommande intervjuer och i analysen av redan utförda intervjuer. Ett annat extremfall är den migrant som flyttade till ett av Helsingborgs mer välbärgade bostadsområden och vad som hände i anslutning till detta.
En viktig teknik genom hela projektet har varit visuella modeller där kausala kedjor representeras av pilar mellan olika ”variabler”. Sådana modeller användes
mycket aktivt. De är effektiva eftersom de underlättar transfaktisk analys och tydliggör saknade länkar, genom att konkret rita pilar som ”inte finns”. Att ställa frågor av typen ”Vad händer om jag vänder på den här pilen?” eller ”Vad skulle det indikera om det fanns en pil mellan dessa två punkter?” är exempel på ett sådant arbetssätt. Det är detta som avses med grafisk kirurgi, som nämndes ovan.
I en tredje analytisk fas, testfasen, formade den teoretiska modellen intervjufrågorna, även om det fortfarande fanns frågor som ställdes i samtliga intervjuer. Specifika frågor konstruerades för att möjliggöra för oklara kausala relationer att bli mer tydliga.
Intervjufrågor konstruerades för att kunna bekräfta eller förkasta vissa centrala led i hypotesmodellen. Viktigt var att, så att säga, prickskjuta de sociala mekanismerna.
Två frågor var centrala i konstruktionen av mallarna för de sista intervjuerna, nämligen ”Vilken typ av fråga skall ställas i intervjun för att frambringa ett svar som möjliggör en analys av den kausala relationen mellan A och B?” samt ”Vilken typ av fråga skall ställas i intervjun för att intervjusvaret eventuellt skall kunna avfärda relationen mellan A och B?”. Testfasen är förstås inget egentligt test i statistisk mening, utan snarare ett test av hypotesmodellens giltighet för det begränsade urval individer som ingår i undersökningen. Syftet är att utforma en förklaringsmodell som uppfattar de centrala tendenserna i det empiriska materialet och att kontrollera överensstämmelsen mellan modellen och det empiriska materialet.
I korthet har olika konsekvenser av migration identifierats i det empiriska materialet. Därefter har analysen gått vidare genom att identifiera konsekvenser av dessa konsekvenser, och så vidare. En kausal kedja har alltså konstruerats där varje led är en nödvändighet. Analysen har rört sig fram och åter längs denna kedja.
De kausala mekanismerna har identifierats och analyserats genom en kontinuerlig rörelse mellan teori och empiri, där ibland det ena och ibland det andra varit dominerande. Allteftersom hypotesmodellen framträtt har den också påverkat efterföljande intervjuer. I sin essens har därför metoden varit vad Layder benämner
”adaptiv teori”. Han skriver: ”adaptiv teori fokuserar på konstruktionen av ny teori i kontexten av pågående forskning, genom användandet av beståndsdelar av tidigare teori [...] i förbindelse med teori som framträder från datainsamlande och analys. Det är utbytet och dialogen mellan tidigare teori (modeller, begrepp, begreppskluster) och framträdande teori som formar dynamiken hos adaptiv teori”.217 Angreppssättet har därför varit både induktivt och deduktivt, där slutprodukten är en ”ofärdig och ofullständig” teoretisk modell.218 Betydelsefullt är att denna metod tillåter att delar av existerande teoretiska konstruktioner nyttjas för syftet som ligger för handen. Till exempel har delar av amerikansk 50-tals sociologi kopplats samman med teoretiska begrepp av Bourdieu och med andra samtida teorier. Detta betyder inte att studien på något sätt bekräftar dessa teorier i sin helhet. Snarare har det blundats med båda ögonen inför delar av dessa teorier, till exempel den strukturfunktionalistiska utgångspunkten hos vissa klassiska amerikaner. Inställningen är att de i delar är riktiga också idag och att vissa begrepp är mycket användbara och klarsynta. Resten kan vara glömt och förlåtet. Sociologin måste lära sig att blicka framåt och inte uppehålla sig
217 Layder(1998): 27. Metoden beskrivs utförligt på sidorna 150-158, 173-178.
218 Layder(1998):174
vid att bråka om det som har varit. Därmed är det inte heller av avgörande betydelse om exempelvis begrepp missförståtts, om det nu mot all förmodan skulle finnas någon neutral position utifrån vilken ett sådant missförstånd skulle kunna bedömas.
Vad som är betydelsefullt är emellertid om begrepp och teori kan förklara skeenden i världen och producera ny kunskap.