Kring vilka frågor behöver studerandena hjälp?
Vet de vart de ska vända sig ifall det uppstår frågor?
Vem vänder sig studerandena till för att få stöd?
Vid Åbo Akademi använder studerande studieplaneringsverktyget MinPlan för att göra en årlig personlig studieplan. Därtill erbjuder universitetet en mängd rådgivande verksamhet. I kapitlet utreds vilka områden som upplevs särskilt utmanande och hur rådgivningen fungerar.
I dina studier, har du
Figur 3. I dina studier, har du behövt råd och hjälp med följande ärenden?
Studieplanering och rådgivning utreds med en dubbelfråga, dels om man behövt hjälp med ett visst ämnesområde, dels om man vet vart man ska vända sig för att få svar på sina frågor. Jämfört med 2011 var den procentuella andelen som anser sig ha behövt hjälp klart lägre i år.
Vad behöver man hjälp med? Precis som tidigare ligger studieplaneringen i MinPlan på en egen nivå.
Den berör alla, involverar många detaljer och många använder studieplaneringsverktyget ganska sällan. I ettårsenkäten angav 70 % att de behövt hjälp, i det två övriga enkäterna 63 % och 50 %. Av första årets studerande visste 28 % inte vart de skulle vända sig för att få hjälp, i de två övriga enkäterna 20 %.
Precis som ifjol behövde mer än 30 % av studerandena i varje enkät hjälp med bibliotekstjänsterna.
Procenten studerande som inte vet vart de ska vända sig är förvånande hög i enkäterna (26 %, 15 %
och 15 %). En förklaring är eventuellt att studerandena inte vet till vilket bibliotek man ska vända sig eller vem inom biblioteket som sköter en viss service.
I många frågor är det oklart för studerandena vart de ska vända sig. En korsanalys i treårsenkäten visade en logisk förklaring. I frågor som inte intresserar har studerandena inte brytt sig om att ta reda på vart man ska vända sig. För tre områden fanns det fler än tio studerande som önskade få hjälp men inte visste vart de skulle vända sig; studieplanering i MinPlan, studiemotivation och studiernas framskridande samt IT-relaterade ärenden.
De öppna svaren visar liknande åsikter i alla tre årsklasserna. Ett vanligt problem är att studenterna upplever att ingen marknadsför stödtjänsterna eller erbjuder hjälp – flera studerande säger att de gärna skulle diskutera studiemotivation och studieplanering, men att tröskeln att kontakta någon är hög. Många skulle vilja ha ett naturligt tillfälle att tala med studierådgivaren eller egenläraren.
Studerande har oklarheter med sin studieplan och studieplanering och skulle vilja få bekräftat att de har alla obligatoriska kurserna med och att allt är som det ska. Detta behov gäller framförallt studerande som snart ska ta ut examen. Det är även oklart hur man ansöker om betyg.
Många skulle vilja diskutera biämnesval och karriärplanering. Studerandena behöver information om vad de kan bli när de utexamineras och hurudana biämnesval de ska göra om de siktar på någon specifik bransch.
Personalen får även kritik för att vara ovetande. Studerande bollas mellan flera olika personer eftersom de inte blir hänvisade till rätt person.
Studierådgivning
82 första årets studerande och 47 tredjeåringar svarade att de inte varit i kontakt med studierådgivaren. Bara 56 av 198 förstaåringar respektive 61 av 137 tredjeåringar svarade att de personligen besökt studierådgivaren. Även bland femteåringarna finns det 29 personer som svarat att de inte varit i kontakt med studierådgivaren. 65 av 113 har personligen besökt studierådgivaren. 70 studerande på första året, 65 på tredje och 67 på femte året har kontaktat studierådgivaren via e-post.
Kommentarerna visar att studerande önskar att studierådgivarna skulle vara närmare studenten och lättare att kontakta. Speciellt bland förstaåringarna vet många inte vem studierådgivaren är eller i hurudana frågor man kan kontakta studierådgivaren.
Av studerande i Åbo frågades ifall de föredrar att studierådgivningen är centraliserad i Gripen eller utlokaliserad vid institutionerna. Resultatet visar att merparten (202 studerande) önskar att studierådgivningen skulle vara utlokaliserad.
Figur 4. I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat följande (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas)
Helt väntat har studenttutorn en viktig funktion under första året för att sedan ge plats för egenläraren och studierådgivaren. Frågan är aningen modifierad jämfört med 2011 så det går inte med säkerhet att säga om egenlärarens betydelse ökar. Procentuellt har många varit i kontakt med egenläraren senare i studierna. Per institution finns det tydliga skillnader. I kemiteknik har 3 av 16 från treårs- och femårs-enkäten kontaktat egenläraren medan 18 av 21 har gjort det vid handelshögskolan. I kemiteknik är äldre studerande oftast kopplade till forskargrupper. Sannolikt är att de får nödvändigt stöd via forskargruppens personal.
Fortfarande är vi aningen skeptiska till att så många studerande skulle fortsätta ta stöd av studenttutorn senare under studierna. Sannolikt har flera studerande glömt att de ska bedöma bara de två senaste åren i treårs- och femårsenkäten.
Centret för språk och kommunikation har en hög procent i alla tre enkäter. Är behovet av hjälp så här stort eller har studerandena också kryssat för centret om de deltagit i en språkkurs?
Figur 5. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas).
Svar för alla enkäter, svar i %.
Den här frågan (figur 5) måste utvecklas då den i nuläget inte innehåller anvisningar för egenläraren, studenttutorn eller studierådgivaren. I de här fallen blir det upp till studeranden att tolka om ärendet är relaterat till studier eller inte. För årets enkät blir det t.ex. oklart varför hela 31 % av femte årets studerande skulle ha varit i kontakt med egenläraren i andra än studieärenden. Av de mer lättanalyserade enheterna kan man se att studenthälsans tjänster används av många. Studerandena har också uppfattat att de kan få hjälp med sina IT-relaterade ärenden via Datacentralens helpdesk.
Figur 6. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas).
Svar för alla enkäter. Siffrorna är antalet svar/institution och inom parentes antal svar i procent/institution.
3.1 Åtgärdsförslag
Personalen vid Åbo Akademi skall vara medveten om vilka stödtjänster det finns och kunna hänvisa studerande till rätt enhet eller person. Speciellt egenlärarna och handledarna kunde ta en aktivare roll i att rekommendera t.ex. arbetsforums tjänster eller ett besök hos studierådgivaren. Alla egenlärare ska inbjuda studenterna till egenlärarsamtal och i samband med det tala om biämnesval och studie-planering. Ifall biämnesvalen är oklara hänvisas studenten till studierådgivaren. Studierådgivningen borde vara närmare studerande och studerande borde informeras om studierådgivarnas och studie-sekreterarnas roll (t.ex. gentemot egenlärarens roll).
0 (3)