6 Hur har det blivit? Förhållandet mellan innehåll och organisering

10 Hur påverkas den förnyade lärar utbildningen i Malmö av partnerskole-

10.2 Vilka svårigheter skulle kunna uppstå i det nya systemet?

En huvudfråga inom den nya utbildningen blir givetvis om och på vilket sätt vi lyckas skapa det efterlängtade mittfältet, mötesplatsen för praktik och teori.

En annan fråga kan bli om den nya organisationen blir gripbar och hanter- lig, både för högskola och skola. Partnerområdena är stora både geografiskt, eftersom de ibland kan innehålla mer än en kommun, och vad gäller antalet studenter. Riskerar vi genom denna stora organisation att förlora den närhet som skapats i samarbetet mellan högskola och skola inom det ”gamla” part- nerskolesamarbetet? Hur kommer arbetssituationen för högskolans mentorer att bli? Hur organiserar man arbetet inom mentorsgruppen på bästa sätt? På vilket sätt kommer kommuner och skolor att behöva bygga upp en organisa- tion för samarbete inom området? På vems villkor ska samarbetet ske – för stu- denternas skull och därmed till gagn för högskolan, eller kommer även kom- muner och/eller skolor att kunna se ett värde i samarbete över t.ex. kommungränser inom partnerområdet?

Vilka förutsättningar finns det för samarbete mellan t.ex.grundskolan och gymnasieskolan? För studenterna är det viktigt att kunna se hela skolsystemet och de utvecklingsmöjligheter som finns inom detta. Vissa studenter kanske väljer en examen både mot grundskolans senare år och mot gymnasieskola och behöver också av den anledningen röra sig över de olika skolformerna och se hur t.ex. övergångar dem emellan hanteras. Vilket samarbete finns idag mel- lan grundskola och gymnasieskola? Här skiftar bilden och det har inte varit självklart överallt att ett sådant samarbete även kan vara av värde för t.ex. gym- nasieskolan.

Ett annat problem är att alla kommuner inte har gymnasieskolor och där- med har uppbyggnaden av partnerområdena inte överallt varit given utan fått konstrueras. Detta kan i sig innebära problem för samarbetet.

En stor fråga är också avtalsfrågan och den därtill kopplade frågan om hand- ledare eller arbetslag. Här har ju både det nuvarande partnerskolesystemet och den nya utbildningen en klar inriktning. Det tidigare en-till-en-systemet håller inte längre. Det har tagit ett par år att bana väg för detta inom grundskolan och mycket har trots alla upplevda svårigheter hänt kring denna fråga under de senaste två åren. Detta blir tydligt när man jämför med gymnasieskolan.

Tillspetsat skulle man kunna säga att vi i diskussionerna med vissa gymna- sieområden befinner oss i ett läge där grundskollärarutbildningen befann sig i

början av 1990-talet. Det förefaller inte som om någon djupare dialog funnits mellan lärarutbildningen och gymnasieskolan om hur praktiken/den verksam- hetsförlagda tiden ska organiseras och vilket innehåll den kan behöva ha för att möta de krav ett föränderligt samhälle och en förändrad gymnsieskola kan ställa på en lärare. Detta upplever jag personligen som djupt problematiskt och ser att detta är en process som kan ta tid – och det som komplicerar ytterligare är att vi under denna tid, samtidigt med att dialogen förs, behöver ha tillgång till många gymnasieskolor för våra studenter!

Att studenterna möter olika dimensioner inom yrket och inte enbart sitt ämne, att de får möjlighet att röra sig över hela gymnasieskolan och hos olika lärare inom denna är en förutsättning för att studenterna ska kunna nå uppsatta mål.

Hur ska en nyttodiskussion föras med gymnasieskolorna? Redan nu signa- leras det från vissa gymnasierepresentanter att man väl inte kan ha nytta av stu- denter som själva kommer direkt från gymnasiet. På vilket sätt kan man då tala om nyttoperspektivet? Detta är något som vi inom lärarutbildningen behöver diskutera vidare.

Med tanke på att bristen på utbildade gymnasielärare kommer att vara mycket stor tämligen snart behöver givetvis ett stort antal lärare för denna skol- form examineras. Om man inom gymnasieskolorna inte är beredd på att gå in i en fördjupad diskussion om hur utbildningen kan se ut när det gäller den verk- samhetsförlagda tiden, utan gymnasieskolor väljer att inte ta emot studenter från den nya utbildningen blir det en ekvation som inte går ihop. Kan man över- huvudtaget ställa sig utanför?

Med den nämnda huvudämneskonstruktionen kan det finnas en risk för en återgång till ämnet – även om ämnet heter ”X och lärande” Kan man inom det- ta huvudämne verkligen hinna bearbeta så många olika villkor för lärande utan att det blir en fragmentarisering både av det s.k. ämnet och lärandefrågorna? Hur påverkas studenternas verksamhetsförlagda tid – blir denna mer ”ämnes- fixerad” och blir det mindre tid för hela läraruppdraget? Var någonstans, mer än under studenternas första termin med för alla studenter gemensamma kur- ser (dvs. kurser med samma innehåll), bearbetar man frågor kring hela läraruppgiften? Kan man göra detta kontinuerligt även inom huvudämnet eller blir vi, ve och fasa, nödgade att införa en ny 0-poängskursplan?

Avslutning

1998 gjordes ett viktigt vägval inom grundskollärarutbildningen i Malmö genom införandet av det s.k. partnerskolesystemet. Detta har inneburit viktiga kontak- ter med omvärlden, dvs med alla de kommuner och skolor som samarbetat kring detta. Det har som framgår av denna fallstudie inneburit en del svårigheter vid genomförandet. Trots detta tror jag inte att någon som varit direkt involverad i det arbetet idag ångrar att vi gjort det. Tvärtom. Det var nödvändigt.

När denna avslutning skrivs, i början av oktober 2001, och när vi står allde- les i starten av den förnyade lärarutbildningen känns det ännu mer angeläget att vi vågade språnget 1998. Om vi inte hade gjort det, var hade vi då stått idag inför genomförandet av en organisation och ett innehåll i den verksamhetsför- lagda tiden inom den nya utbildningen? Trots allt har vi skaffat oss massor av erfarenheter som ger oss en beredskap inför det nya. Men många nya – och för- modligen också oväntade – utmaningar väntar säkerligen!

Förklaring av olika begrepp som finns i anslutning till den skolförlagda delen av utbildningen inom lärarutbildningen vid Malmö högskola

Ord Förklaring Kommentar

Partnerskola Skolor som 1998– överenskommit med Otydlighet både i skrift lärarutbildningen om att delta i ett och dagligt tal kring fullt utvecklat samarbete kallas partner- skillnaden mellan skolor. En partnerskola behöver ta emot partnerskola och så pass många studenter att den partnerområde. verkligen har nytta av studenterna i

skolans vardagsarbete. Dessa skolor ingår i ett partnerområde.

Partnerområde En eller flera skolor som tillsammans Se ovan. tar emot ett stort antal studenter (ca 50)

för hela deras utbildningstid

Praktiklärare På varje partnerområde finns en speciellt Ordet praktiklärare är utsedd praktiklärare med huvudansvar för inte bra, då det ger fel studenternas praktik och för kontakterna signaler. Ordet praktik med skolan och högskolan i planeringen har ”avskaffats” genom av verksamheten. Praktikläraren är en partnerskolesystemets högskolelärare genomförande men

lever kvar här eftersom ingen kunde hitta ett bättre ord. (Se Mentor!)

Praktik Ordet praktik ska inte användas inom Ordet ersätts med partnerskolesystemet eftersom det kan ”att arbeta i skola”, ha en begränsande betydelse. Det handlar ”sammanhängande inte längre om att göra tillrättalagda skolförlagd utbildning” uppgifter utan att arbeta med allt i skolan. mm. Ordet praktik

lever kvar både inom högskola och skola och används ibland fortfarande i den snäva betydelsen.

Fältdagar Enstaka dagar då studenten arbetar på Fältdagar har en annan sin partnerskola. Dessa dagar finns innebörd än det ord kontinuerligt genom utbildningen. Under som användes tidigare: fältdagarna är det i första hand skolan som fältstudier. Under dessa ser till att studenterna har uppgifter att var oftast studenterna arbeta med. försedda med uppgifter

från högskolan, uppgifter som ofta störde skolans ordinarie verksamhet.

Samordnare En av skolan utsedd person med ett övergripande ansvar för studenternas arbete på partnerskolan eller partnerområdet. Denna person kan kanske sägas vara skolans motsvarighet till högskolans praktiklärare.

Mentor På något partnerområde har en eller ett I den nya utbildningen par studenter förutom en koppling till används ordet mentor lärare och lärarlag även en mentor som för dem som tidigare har ett övergripande ansvar för deras kallades praktiklärare. utbildning på skolan. Denna person har

oftast inte samma ämnen som studenten och fokuserar därför på mera

övergripande frågor.

Handledare Liksom ordet praktik har detta ord tagits Liksom ordet praktik är bort inom partnerskolesystemet. ordet handledare ett ord Studenten ska vara knuten till skolan som lever kvar och och olika lärare och lärarlag där, inte kan ge upphov till till en enskild handledare. Dessa lärare missförstånd. ger handledning, vilket är något annat än

I dokument Att vända en oceanångare eller Det saknade mittfältet : Malmömodellen - en fallstudie av partnerskolesystemet inom grundskollärarutbildningen i Malmö (sidor 151-158)