Svensk Byggnorm 67 (SBN 67)

Under tiden Miljonprogrammet pågick fastställdes nya normer, Svensk Byggnorm 67, SBN 67, (Planverk 1967) som ersatte BABS 1960. ISBN 67 finns inga direkta krav på innelufien med avseende på föroreningar. Det anges dock att krav angående inomhusklimat är under utarbetande. De kapitel som i större omfattning bedöms påverka inomhusluften är de kapitel som hanterar fukt- och vattenisolering, ventilation och rumshöjd.

De krav som fmns med avseende på ventilation beskrivs relativt ingående. I inledningen till ventilationsavsnittet står det följande:

"För säkerställande av godtagbar lufthygien jOrses byggnad jOr stadigvarande bruk med erforderliga ventilationsanordningar. "

I denna norm har detaljeringen av hur ventilationen skall utformas blivit ännu mer detaljerad än i den föregående BABS 1960. Det fmns bland annat angivet att koloxidhalten (CO) ej rar överstiga 20 ppm som dygnsmedelvärde eller 60 ppm som

2-timmarsmedelvärde. Förutom detta är de olika normernas ventilationskapitel relativt lika.

Tkapitlet om "Fukt- och vattenisolering" finns en portalparagraf om allmänna fordringar på byggnader:

"Byggnad utformas så, att den bereder erforderligt skydd mot fukt.

Dess olika delar konstrueras så, att ett fOr byggnadens ändamål och användning lämpligt inomhusklimat kan uppnås. Dessutom utformas och utfOrs byggnadsdelarna så, att byggfukt kan avdunsta och så, att inbyggda material får lämpligfuktkvot med hänsyn till dess funktion och beständighet. "

Detta är med tanke på dagens erfarenheter vettiga krav.

Fuktavsnittet har i denna norm blivit betydligt mer omfattande och det anges i större utsträckning kvantitativa lösningar, inte bara att lösningen skall vara erforderligt bra.

En intressant tumregel som ges är hur en träkonstruktions vägg skall byggas upp.

"Därjämte bör den varma sidans ytskikt inte ha större ånggenomsläpplighet än0,01 g/m²h Hg och vara minst fem gånger tätare än den kalla sidans ytskikt fOr att kondensation inte skall ske av diffunderande vattenånga. "

Tdagens väggkonstruktioner uppbyggda med träreglar Iörekommer ibland fuktproblem som kan medföra problem med inomhusluften. Om denna tumregel hade använts hade troligtvis en del skador, och därmed problem, kunnat undvikas.

Temperaturkrav anges som att lämpligt rumsklimat skall uppnås. Ingen specifik nivå anges.

Det fanns också krav på hur arbetet skall ut!öras.

"Vid inbyggnad av material tillses att materialet har lämplig fuktkvot med hänsyn till fOrhållandena vid inbyggnadstillfället.

ÖVerstiger denna fuktkvot normalt uppkommande jämnviktsfuktkvot fOr ifrågavarande konstruktion, tillses att materialet ges erforderlig möjlighet att torka ut till jämnviktsfuktkvot. Uttorkningens fOrlopp rättas efter vad som är lämpligtfOr materialet ifråga. "

Sammanfattningsvis kan man se att dessa råd till mycket stor del liknar de som fmns i dagens normer, se 4.4.2.14. Det som skiljer är främst hur noggrant man anger hur ett problem skall lösas. I dagens normer fmns det funktionskrav, iSBN 67 fanns det lösningar som ansågs medföra att byggnaden fick en god inomhusluft eller beständighet.

4.4.2.8.

Svensk Byggnorm 1975 (SBN 1975)

Efter energikrisen i mitten av 1970-talet arbetades SBN 67 om till SBN 1975 (Svensk Byggnorm) (Planverk 1975). I denna norm blir anvisningarna än mer ingående, kvantitativa och specifika.

Allmänna krav på en byggnads luftkvalitet var enligt SBN 1975 bland annat:

"Luftkvaliteten skall i varje rum, med hänsyn tagen till avsedd användning, kunna hållas på en sådan nivå att sanitär olägenhet eller hälsofara inte uppstår. "

De delkapitel som reglerar faktorer som påverkar inomhusluft är:

--J Fukt- och vattenisolering --J Värmeisolering och lufttäthet --J Termiskt inomhusklimat --J Luftkvalitet

I dessa delkapitel fmns även en stor mängd underkapitel där det ges kvantitativa anvisningar.

Portalparagrafen med avseende på fukt ser ut enligt f'öljande:

"Byggnadens olika delar utformas så, att de i tillfredsställande grad motstår jOrekommande fuktangrepp. De anordnas därjämte så, att byggfukt inom rimlig tid kan torka ut så mycket att byggnadsdelarna får lämpligfukthalt med hänsyn tillfunktion och beständighet."

Det fmns ett flertal underkapitel till fuktkapitlet. De som bedöms kunna påverka inomhusluften i större utsträckning är underkapitlen "Skydd av byggnadsdelar och lokaler" och "ArbetsutIörande". Bland annat godtas byggnadstekniska lösningar som gett

1000-tals möge1hus med inomhusluftproblem. Till exempel angavs att vid platta på mark kunde ett överliggande luftat och värmeisolerande golv installeras.

Vid en jämförelse mellan SBN1975 och SBN 67 framgår att under respektive underkapitel anges ungefär samma krav, men att kraven iSBN 1975 är i något större utsträckning kvantifierade.

Kapitlet om luftkvalitet (egentligen Ventilation) ger nya krav i denna norm jämfört med de tidigare normerna. Det allmänna kravet är formulerat enligt nedan:

"Byggnad anordnas på sådant sätt samtjOrses med installationerjOr luftväxling och uppfångande av luftföroreningar med sådan kapacitet och sådant utförande attjOljande villkor uppfylls ... "

Villkoren innebär kravatt föroreningar skall langas upp nära källan. Det är alltså en annan infallsvinkel på vilken funktion ventilationen skall fylla i byggnaden som ges i denna norm. Kraven som finns är kvantitativa. Kraven på CO och CO₂är desamma som tidigare;

max 1/10 respektive 1/20 av det hygieniska gränsvärdet.

Temperaturkrav för inomhusluften fmns angivet i en tabell och är olika för olika typer av lokaler. I bostadsrum krävs det att den riktade operativa temperaturen är minst 18°C.

Sammanfattningsvis kan man se att skillnaden mellan SBN 1975 och SBN 67 inte är stora, men att kravenärmer specifIka och kvantitativa.

4.4.2.9.

Svensk Byggnorm 1980 (SBN 1980)

Svensk byggnorm 1980 (SBN 1980), (Planverk 1980) efterträdde SBN 1975. Denna norm skiljer sig inte i någon större omfattning från SBN 1975 men vissa skillnader finns.

Utvecklingen mot mer kvantitativa normer fortsätter. Det allmänna krav på en byggnads luftkvalitetäri princip ordagrant detsamma som iSBN 1975.

Ett kapitel som förändrats tämligen mycket sedan tidigare norm är det som behandlar

"Allmänna hygieniska krav på byggnader". I de tidigare normerna var detta kapitel enbart mycket allmänt formulerat och anger att det skall vara möjligt att hålla rent och att undvika skadedjur. ISBN 1980 har detta krav utökats till att specificera att även formaldehyd, asbest och strålning skall undvikas. Det fmns även kvantifierade värden för vad som

rar

förekomma i inomhusluften. Det specifika kapitlet om luftkvalitet har inte förändrats i någon större omfattning.

Fuktskydd anses även i denna norm viktigt. De underkapitel, med avseende på fukt, som finns med iSBN 1980 och som påverkar inomhusluften är exakt desamma som iSBN 1975. En närmare jämrorelse mellan de olika texterna visar dock på att man även börjar anlägga ett långsiktigt perspektiv på fuktproblematiken dåman även anger beständighet och att mögel eller elak lukt ej skall uppstå.

Temperaturkrav för inomhusluftenärexakt desamma som iSBN 1975.

Sammanfattningsvis kan sägas att SBN 1980 har många detaljregler och anger många kvantitativa värden på faktorer som påverkar inomhusluft. Den är dock tämligen lik SBN 1975.

In document Inomhusluft - egenskaper, påverkan på människor, metoder för förbättringar Hammargren, Ulrika (Page 70-74)