Svenska miljömål

I dokument Energiläget ENERGILÄGET (sidor 142-148)

Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskri-ver den kvalitet och det tillstånd för Sbeskri-veriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt.

Strävan är att Sverige till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen.

Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid för att återhämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvaliteten, även om stora insat-ser görs. För vart och ett av de 16 miljömålen finns ett antal delmål med konkreta och kvantifierade mål. Dessa utvärderas årligen av Miljömålsrådet i skriften de Facto.

Miljömålen syftar till att:

• Främja människors hälsa

• Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön

• Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena

• Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga

• Trygga en god hushållning med naturresurserna

Energisektorn påverkar alla miljömålen på något sätt, men sex miljömål har av re-geringen utpekats som mest centrala. Detta eftersom det är rimligt att anta att den energirelaterade påverkan är av extra stor betydelse för om målen kan uppnås. De är:

• Begränsad klimatpåverkan

• Frisk luft

• Bara naturlig försurning

• God bebyggd miljö

• Levande sjöar och vattendrag

• Storslagen fjällmiljö

Begränsad klimatpåverkan

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen sä-kerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsam-mans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Sverige har låga nationella utsläpp räknat per capita och per BNP-enhet jäm-fört med de flesta andra industriländer, men betydligt högre än motsvarande ut-släpp i utvecklingsländerna. Sedan 1999 har utut-släppen av växthusgaser samtliga år legat under 1990 års nivå. Utsläppen 2006 var 8,7% lägre jämfört med 1990.

Samtidigt med denna utsläppsminskning så har ekonomin växt. Energimyndig-hetens och Naturvårdsverkets senaste prognos för Sverige visar att utsläppen av koldioxidekvivalenter år 2010 hamnar ca 4% under 1990 års utsläppsnivå.

Den största minskningen av växthusgasutsläpp har skett inom bostads- och servicesektorn. En minskad oljeanvändning har lett till en utsläppsminskning med ca 6,5 miljoner ton sedan år 1990. Samtidigt har användningen av fjärr-värme ökat. Men eftersom denna ökning främst har skett genom användning av biobränslen har inte fjärrvärmeproduktionens utsläpp ökat.

Frisk luft

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

I tätorter orsakas höjda halter av kväveoxider, partiklar och flyktiga organiska ämnen i luften av utsläpp från trafik, industri och uppvärmning av bostäder.

Eldning av ved och andra biobränslen ger utsläpp av flyktiga organiska ämnen och partiklar och i områden med ett stort inslag av småskalig vedeldning kan luftproblemen vara stora. Stor del av påverkan utgörs dock av långväga transpor-ter av luftföroreningar.

Det finns en rad luftföroreningar som har negativa effekter på människors hälsa. Särskilt i tätorter kan höga halter av luftföroreningar leda till luftrörsbe-svär och allergier samt på längre sikt även cancer. Bland luftföroreningar som orsakar sådana effekter kan nämnas kväveoxider, svaveldioxid och marknära ozon. Även en del flyktiga organiska ämnen och partiklar som är mindre än 10 mikrometer (PM10) kan ge dessa effekter. Luftföroreningar som är försurande påverkar också bland annat byggnader genom att nedbrytningen av materialet påskyndas. Dessutom bidrar föroreningar som kväve- och svaveldioxider till övergödning och försurning.

Figur 61:

Utsläpp av svavel-dioxid i Sverige

1990–2006

KÄLLA: SVERIGES RAPPORTE-RING TILL FN:S LUFTVåRDSKON-VENTION, NATURVåRDSVERKET 2008, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

ANM. BERÄKNINGSMETODEN FÖR UTSLÄPP TILL LUFT HAR SETTS ÖVER AV SNV OCH SCB. REVIDE-RADE UPPGIFTER FÖR SAMTLIGA åR JÄMFÖRT MED TIDIGARE UPPLAGA.

1. INKLUSIVE INDUSTRIELLT MOTTRYCK OCH AVFALLSFÖR-BRÄNNING, 2. INKLUSIVE KOKSVERK OCH OLJERAFFINADERIER, 3. INKLUSIVE JORDBRUK, SKOGS-BRUK OCH FISKE.

Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m.2 Bostäder och service m.m. 3

Transporter

Förbränning i industrin1

Bara naturlig försurning

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida grän-sen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.

Försurning leder bland annat till att metaller som aluminium frigörs och blir till-gängliga för upptag i mark och vatten. Detta påverkar skogens tillväxt negativt och leder till att många känsliga djur- och växtarter skadas, både på land och i vatten.

Den främsta orsaken till försurning är utsläpp av svavel i form av svaveldioxid.

Utöver svaveldioxid bidrar även ammoniak- och kväveoxidutsläpp till försurning.

Utsläppen av svaveldioxid uppstår på grund av att bränslet innehåller svavel, medan kväveoxider huvudsakligen bildas från luftens kväve vid förbränning.

Den stora källan till svaveldioxid är förbränning av fossila bränslen, även om utsläppen minskat till följd av rening av både bränslena och rökgaserna. Svavel-dioxiden oxideras till svavelsyra under uppehållet i atmosfären och svavelsyran förs till jordytan med nederbörden, så kallad våtdeposition. Svavelutsläppen kan även deponeras direkt i form av svaveldioxid, ”torrdeposition”. Svavlets omsättningstid i atmosfären vid våtdeposition är ett par dagar, ibland upp till en vecka, och nedfallet över Sverige härrör idag främst från utländska källor. År 2002 släppte Sverige sammanlagt ut ca 50 000 ton svaveldioxid i luften. Sveriges

Figur 62:

Utsläpp av kväveoxider i Sverige 1990–2006

KÄLLA: SVERIGES RAPPORTE-RING TILL FN:S LUFTVåRDSKON-VENTION, NATURVåRDSVERKET 2008, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

1. INKLUSIVE INDUSTRIELLT MOTTRYCK OCH AVFALLSFÖR-BRÄNNING,

2. MM = KOKSVERK OCH OLJE-RAFFINADERIER,

3. INKLUSIVE JORDBRUK, SKOGS-BRUK OCH FISKE. Bostäder och service m.m.3

Transporter

Förbränning i industrin1

”import” av svavel med luftströmmar från andra länder är mycket större än de egna utsläppen. Å andra sidan ”exporterar” Sverige på samma sätt ungefär 60% av de egna svavelutsläppen till mark eller vattenområden utanför landets gränser.

En god bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livs-miljö samt medverka till en god regional och global livs-miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Målet om en god bebyggd miljö är komplext med många olika delar. De delar som främst berör energisektorn är de som syftar till minskad miljöbelastning från energianvändningen i bostäder och lokaler. Detta ska ske genom energi-effektiviseringar som minskar behovet av tillförd energi och genom att skifta till en allt större andel förnybara energikällor.

Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livs-miljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kultur-miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

En stor del av den svenska elproduktionen kommer från vattenkraft. Samtidigt innebär utbyggnaden av vattenkraft en påverkan på ekosystemen kring älvarna och kraftstationen kan utgöra ett hinder för fiskarna. Energimyndigheten har drivit forskningsprojektet ”Miljöanpassad vattenkraft” som syftar till att mil-jöpåverkan ska bli så låg som möjligt. I EU:s ramdirektiv för vattenkvalitet ska medlemsstaterna se till att uppnå en god ekologisk status i vattendragen senast år 2015. För sjöar och vattendrag som kraftigt har modifierats av människan – exempelvis vattenkraftutbyggnad – gäller särskilda regler. Att modifiera ett befintligt vattenkraftverk innebär oftast att ordna trappstegar för lax och ål samt se till att det sker en minimitappning av vatten under lågvattenperioder från dammarna. I det senare fallet minskar erfarenhetsmässigt vattenkraftproduk-tionen med 5-10%. Vattenkraft ger inte upphov till utsläpp av växthusgaser eller andra föroreningar. Vattenkraften har bidragit till att Sverige har bland de lägsta utsläppen per capita för industriländerna.

Storslagen fjällmiljö

Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas.

Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Intresset från kommunernas och energibolagens sida har ökat under de senaste åren att etablera vindkraftsparker i fjällnära områden. Även vissa samebyar har undersökt möjligheten att bygga vindkraftverk. Etablering bör ske i sådana områden som kan anses vara lämpliga med hänsyn till motstående intressen för markanvändningen. Vindkraft i fjällmiljön bör inte få påverka förutsättningarna för livskraftiga populationer av havs- och kungsörn.

Miljömålsrådets fördjupade utvärdering

Miljömålsrådet har regeringens uppdrag att utvärdera miljökvalitetsmålen. Under 2008 presenterade miljömålsrådet sin rapport ”Fördjupad utvärdering av miljömåls-arbetet 2008 – Nu är det bråttom ”. Syftet med utvärderingen är att ge underlag till regeringens miljömålsproposition och Sveriges fortsatta arbete för en bättre miljö - nationellt och internationellt.

Rapporten baseras på underlag från miljömålsansvariga myndigheter, sektors-myndigheter och från länsstyrelser.

Miljömålsrådet konstaterar att utvecklingen i miljön går åt rätt håll, på flera av de områden vi själva råder över. Men tempot i arbetet är inte tillräckligt för att nå målen till år 2020. Rådet bedömer att nio av sexton miljömål är svåra eller mycket svåra att nå. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bedömer Miljömålsrådet vara mycket svårt eller inte möjligt att nå. De globala utsläppen bedöms med dagens utsläppstrender öka snabbare kommande

20–30 år än de senaste 35 åren. Rådet anser att klimatförändringarna och deras påverkan också på andra mål är alarmerande.

En ändrad bedömning har också skett för Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som nu bedöms bli mycket svårt eller inte möjligt att nå. Den förändrade bedöm-ningen grundar sig bl.a. på att flera av målets preciseringar blir svåra att nå i tid. Även

flera av de delmål som är kopplade till de grundläggande värden som miljömålen vilar på, är svåra att nå. Det gäller särskilt människors hälsa, som påverkas av dålig inomhusmiljö, samt kulturmiljön, där bebyggelsens kulturvärden inte identifieras och skyddas i tillräcklig grad. Vidare föreslås en rad åtgärder för att nå delmålen och i vissa fall har också nya delmål satts upp.

Energimyndigheten bidrog till underlag genom rapporten ”Energi som miljömål”, där bland annat föreslogs att energi ska behandlas som en över-gripande miljömålsfråga. Trots att energi är en nyckelfaktor för att nå många av de mål som satts upp behandlas inte energisektorns miljöpåverkan på ett konsekvent och heltäckande sätt inom miljömålsstrukturen. Energimyndighe-ten anser att det är viktigt att energifrågorna blir en integrerad del i samhälls-utvecklingen. Därför bör alla samhällssektorer öka kunskaperna om ener-gifrågornas betydelse för samhällsutvecklingen och de miljöeffekter som är förknippade med energitillförsel och energianvändning. En ökad kunskap om

Ett framgångsrikt

miljö-arbete måste bedrivas

på en internationell arena.

energisystemet och en helhetssyn på energifrågorna behöver också utvecklas.

För målen Frisk luft och Bara naturlig försurning bedöms målen inte vara möj-liga att nå inom tidsramen (år 2020). Detta trots att flertalet delmål väntas nås. Att nå delmålen är inte lika med uppfyllelse av det nationella målet. De två huvudsak-liga skälen till svårigheterna att nå målen är att naturens läketid är lång, det vill säga att det tar tid att återfå en god miljö efter att påverkan har upphört eller mins-kat till för hälsa och miljö ofarliga nivåer. Det andra skälet till att dessa mål inte verkar kunna nås är de långväga transporter av föroreningar som har sitt ursprung utanför Sveriges gränser, inte minst när det gäller målet begränsad klimatpåver-kan. När det gäller frisk luft har energisektorn en fortsatt utmaning i att minska bidraget av partiklar och därtill associerade ämnen, till exempel bens(a)pyrener som bland annat kommer från otillräcklig förbränning i vedpannor.

Regeringen har utsett en särskild utredare med uppgift att analysera hur mil-jömålssystemet kan få en mer internationell prägel och utvecklas för att hantera aspekter som naturens långsamma återhämtningsförmåga. Utredaren ska lämna förslag som leder till ökad effektivitet och flexibilitet för att uppdatera miljö-målssystemet mot bakgrund av de förändringar som sker i omvärlden.

I dokument Energiläget ENERGILÄGET (sidor 142-148)