I detta kapitel vill jag ge en allmän beskrivning av Svenskt Näringsliv som organisation, dess historia och dess verksamhet. Materialet har jag hämtat från Svenskt Näringslivs hemsida och från intervjuer och samtal med medarbetare i Malmö och Stockholm. I nästa kapitel beskriver jag organisationen och verksamheten ur ett informationsperspektiv.
5.1 Bakgrund och historia
Svenskt Näringsliv är en nationell organisation som företräder arbetsgivare inom det svenska näringslivet. Organisationen representerar 55 000 små, medelstora och stora företag över hela landet. Dessa företag är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivareförbund inom exempelvis sektorerna industri, tjänster, handel, hotell och restaurang, transporter, byggindustri och installation. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar.65
Svenskt Näringsliv bildades 2001, men har rötterna betydligt längre bak i tiden. 1902 bildades Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, en sammanslutning av olika arbetsgivareförbund som skulle vara en motkraft mot LO, Landsorganisationen. Parallellt med SAF verkade Sveriges Industriförbund, bildat 1912 och som var en sammanslutning av olika branschförbund. SAF kom att få en central roll inom arbetsgivarefrågorna i Sverige och förde under en lång period också centrala avtalsförhandlingar mot LO och tjänstemannarörelsen. Under 1970-talet när den arbetsrättsliga lagstiftningen blev allt mer omfattande, intensifierade organisationen sin opinionsbildning. Industriförbundet verkade på sin sida också genom lobbyarbete och med tiden blev gränsdragningen mellan de två organisationernas verksamheter och uppgifter otydlig. Under 1970-talet gjordes ett försök till samgående vilket misslyckades. Men i takt med internationaliseringen av det svenska näringslivet och det faktum att det på EU-nivå fanns en organisation gjorde utgångspunkten mer gynnsam när saken åter diskuteras i början på 2000-talet.
65
En sammanslagning av två väletablerade traditionsrika organisationer innebär ofta komplicerade interna kulturella och politiska processer. För att i största möjliga mån undvika detta startade man om på nytt 2001 med en ny gemensam organisation. Därmed lade man ned de båda organisationerna SAF och Sveriges Industriförbund och tillgångarna överfördes till den nya organisationen; Svenskt Näringsliv. 66
5.2 Medlemmarna
De 55 000 medlemsföretagen representerar cirka 1,5 miljoner anställda. Nästan 70 procent av företagen har färre än 10 anställda. Cirka 23 procent har mellan 10 och 50 anställda och 1,5 procent har fler än 250 anställda. De enskilda företagen är alltså medlemmar i sina respektive medlemsorganisationer och samtidigt medlemsföretag i Svenskt Näringsliv.67
Medlemsorganisationerna arbetar gentemot företagen med service och frågor som rör enskilda branscher medan Svenskt Näringsliv arbetar med frågor som rör alla företag oavsett bransch. Medlemskapet i Svenskt Näringsliv erbjuder det enskilda företaget:
- stöd i bransch- och arbetsgivarefrågor och arbete för bättre villkor för före-tagandet,
- opinionsbildning för ett bättre företagsklimat, lokalt, nationellt och inom EU, - tillgång till kvalificerade experter som på olika sätt påverkar beslut och
attityder hos politiker och allmänhet samt
- tillgång till information och kunskap (gällande t. ex. anställningsvillkor, pen-sions- och försäkringsfrågor) och nätverk.68
5.3 Styrelse och ledning
Högsta beslutande organ i Svenskt Näringsliv är den årliga stämman. Till stämman utser medlemmarna 350 ombud. Svenskt Näringslivs styrelse består av cirka 80 personer. Styrelsen bestämmer inriktningen på verksamheten. Den väljer också ett arbetsutskott bestående av 14 ledamöter samt en VD som leder verksamheten.69
66
Svenskt Näringslivs webbplats > Om Svenskt Näringsliv > Så föddes Svenskt Näringsliv [2008-06-07].
67
Intervju nr 4 [2008-03-18].
68
Svenskt Näringslivs webbplats > Om Svenskt Näringsliv > Välkommen som medlem [2008-06-07].
69
5.4 Mål och uppdrag
En övergripande målsättning är att arbeta för ett bättre företagsklimat lokalt, nationellt och inom EU. Svenskt Näringsliv säger sig vara ”företagens företrädare i Sverige”. Deras långsiktiga mål är att ”Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan”. För detta krävs ”en bred intressegemenskap kring värdet av företagande och företagsamhet”. Föreningen definierar sitt uppdrag som: ”att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa”. 70
5.5 Verksamhet
Verksamheten kan huvudsakligen delas in i tre delar; - opinionsbildning,
- expertfrågor
- samverkan och stöd i arbetsgivarfrågor.71
5.5.1 Opinionsbildning
När det gäller opinionsbildningen är den långsiktiga ambitionen att påverka samhällskontexten i vilken företagandet ingår, att se till att befolkningen tycker att det är viktigt med företag och företagande och att de har en förståelse för dess verklighet. Målsättningen med opinionsbildningsuppdraget kan uttryckas som att Svenskt Näringsliv vill att det ska bli lättare att starta eget, att anställa, att investera och att ta ett jobb.72 Jag återkommer till opinionsarbetet när jag senare i uppsatsen redogör för informationens roll inom Svenskt Näringsliv.
5.5.2 Expertfrågor
Svenskt Näringsliv arbetar med frågor av gemensamt intresse för företagen, oavsett bransch, inom en rad olika sakområden, till exempel arbets-givaresamverkan, arbetsmarknad och arbetsrätt, forskning och innovation, näringspolitik, pensioner, försäkringar och arbetsmiljö, samhällsekonomi, skatter,
70 Intervju nr 4 [2008-03-18]. 71 Intervju nr 4 [2008-03-18]. 72 Intervju nr 4 [2008-03-18].
skola och utbildning och statistik. Inom respektive sakområde arbetar ett antal experter. Experterna har en viktig del i opinionsarbetet och arbetar också för en ökad förståelse hos myndigheter och departement när det gäller näringslivets behov och förutsättningar. De fokuserar på att påverka utformning och tillämpning av regler för företagen. Experten står också till tjänst med stöd och vägledning för medlemsorganisationerna. 73
5.5.3 Samverkan och stöd i arbetsgivarfrågor
Svenskt Näringsliv vill vara en rådgivare och samarbetspartner för Sveriges företagare. Det gör man genom att bistå företagaren med praktisk och anpassad rådgivning i frågor som rör företagens roll som arbetsgivare, till exempel frågor om försäkringar, pension, avtal, arbetsmiljö.74
5.6 Organisation
Huvudkontoret ligger på Storgatan på Östermalm i Stockholm. Här arbetar cirka 120 personer. I samma fastighet finns huvudkontoren för ett antal av Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer.
Den regionala verksamheten består av 21 kontor runt om i landet. De svarar för kontakten mellan företagare, lokala beslutsfattare, massmedia och andra intressegrupper.75 Den regionala verksamheten är också i stor utsträckning involverad i arbetet att vidarebefordra kunskap från företagarna till organisationen, dvs. kunskap som sedan på olika sätt återvinns, inte minst inom opinionsarbetet. Det finns ett flertal redskap för detta arbete, till vilka jag återkommer. 76
Svenskt Näringsliv har också ett kontor i Bryssel vars uppgift är att skapa kontakter och föra fram det svenska näringslivets synpunkter i EU-kommissionen och EU-parlamentet. Samverkan sker med en rad internationella organisationer, t. ex. UNICEF, europeiska branschorganisationer och OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development). 77
73 Svenskt Näringslivs webbplats > Om Svenskt Näringsliv > Bli medlemsföretag > Välkommen som medlem > Näringslivets röst för en uthållig opinionsbildning [2008-06-07].
74
Svenskt Näringslivs webbplats > Om Svenskt Näringsliv > Välkommen som medlem [2008-06-07].
75
Svenskt Näringslivs webbplats > Regional verksamhet [2008-06-07].
76
Samtal med medarbetare på regionkontoret i Malmö samt intervju nr 4 [2008-03-18].
77
Svenskt Näringslivs webbplats > Om Svenskt Näringsliv > Bli medlemsföretag > Välkommen som medlem > Näringslivets röst för en uthållig opinionsbildning [2008-06-07].