Efter en kort resumé av den historiedidaktiska forskningen kommer jag i det följande att introducera några forskningsresultat som hand- lar om efterkrigstidskrigens invandring till Sverige samt ett antal vik- tiga begrepp.80
Först ger jag en översyn av den så kallade immigrationsforskningen eftersom avhandlingens fjärde kapitel hand- lar om läroböckernas representationer av efterkrigstidens invandring. Längre fram i genomgången av forskningsläget presenteras begreppet mångkultur samt de forskningsresultat som handlar om relationen mellan de mångkulturella samhällena och skolsystemen. Dessutom redogör jag för vad som menas med begreppen ”identifikation” och ”etnicitet”. Dessa begrepp har en central plats i min analys av ung- domarnas tolkningar av sin etnicitet.
Christer Lundh och Rolf Ohlsson konstaterar att inflyttningen till Sverige under efterkrigstidens första decennier dominerades av ar- betskraftsinvandrare för att idag domineras av flyktingar. Forskarna utgår från socioekonomiska förklaringsmodeller i allmänhet och ”push-” och ”pull-faktorer” i synnerhet.81
Historikerna Lars Olsson och Anders Svensson avlivar myten om att den svenska flyktingpoliti-
education" i The journal of negro education, 1991:2, s. 170-172; Appleby, J.O. m.fl., Telling the Truth about History, 1995, s. 294ff; Rosenzweig, R., Thelen, D.P., The Presence of the Past: Popular Uses of History in American Life, 1998, s. 150ff; Foster, S. J., "Whose history? - Portrayal of immigrant groups in U.S. history textbooks, 1800-Present" in What Shall we Tell the Children?: International Perspectives on School History Textbooks, S. J. Foster and Crawford, K. (eds.), 2006, s. 165-169; Visram, R., "Bri- tish history: whose history? - Black perspective on British history" in Teaching History, H. Bourdillon (ed.), 1994, s. 54ff; Bernal, M., Black Athena: The Afroasiatic Roots of Classical Civilization, 2006; Chakrabarty, D., Provincializing Europe: Postcolonial Thought and Historical Difference, 2000; Parekh, B., The Future of Multi-Ethnic Britain: Report of the Commission on the Future of Multi-Ethnic Britain,
2000, s. 103-105; Price, R., "First time - The historical vision of an African American People" in The Nature of History Reader, K. Jenkins and Munslow, A. (eds.), 2004, s. 144f; Kaye, H.J., "Why do Ru- ling Classes Fear History?", and Other Questions, 1996, s. 123-124, 103, 133.
80
I Tusen år av invandring väljer författarna att kalla kapitlet som handlar om immigrationen efter andra världskriget fram till idag för ”Sverige blir ett invandrarland”. Svanberg, I., Tydén, M., Tusen år av invandring: En svensk kulturhistoria, 2005, s. 323.
81
Ohlsson, R., Invandrarna på arbetsmarknaden: En undersökning av invandrare i Malmö under perio- den 1945-1967, 1975, s. 64, 95; Lundh, C., Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 1999, s. särskilt 17-20; Greiff, M., "Vi bodde, bad och blev utbildade som om vi vore på skilda kontinenter": Katolska och protestantiska arbetare i Belfast 1850-1914, 2004, s. 213; Lundh, C., Invandringen till Sverige, 2005, s. 69, 23-46, 87ff. För bilden av ”arbetskraftsinvandringen” se även Samuelsson, W., Det finns gränser, 1999, s. 96-103.
ken i samband med och efter andra världskriget endast skulle ha varit grundad på humanitära skäl. De framhåller att en av anledningarna till immigrationen är att Sverige var i behov av arbetskraft.82 Implicit ifrågasätter de dikotomin arbetskraftsinvandring/flyktinginvandring och belyser att invandringen delvis handlar om industrins och jord- brukets exploatering av flyktingar. Paulina de los Reyes kritiserar de forskningsresultat som reproducerar dikotomin arbetskraftsinvandra- re/flyktingar. Enligt henne beskrivs de så kallade arbetskraftsinvand- rarna som högkvalificerade och motiverade arbetare från Europa medan de så kallade flyktinginvandrarna, som kom till Sverige under 1970-talet och senare, beskrivs ”som en mindre motiverad, kulturellt avlägsen grupp vars integration försvåras av lågkonjunkturen och bristen på okvalificerade s.k. ingångsjobb”.83
I sin avhandling uppmärksammar historikern Jesper Johansson etnifieringstendenserna inom arbetarrörelsen, den diskursiva kon- struktionen av ”invandrarproblem” samt genushierarkierna på ar- betsmarknaden.84
När det gäller arbetsmarknadens genusdimension påpekar historikern Gunhild Kyle att under 1960-talet försökte ar- betsmarknadsparterna lösa arbetskraftsbristen genom att ta in etniska svenska kvinnor. Enligt henne uppfattades både ”etniska svenska kvinnor” och ”invandrare” som problematiska grupper. Trots detta, menar Kyle, fick etniska svenska kvinnor under 1960-talet företräde då fackföreningarna började betrakta arbetsmarknaden som en sluten nationell angelägenhet.85
Kyles forskningsresultat vittnar om att det
82
Svensson, A., Ungrare i folkhemmet: Svensk flyktingpolitik i det kalla krigets skugga, 1992, s. 263; Olsson, L., På tröskeln till folkhemmet: Baltiska flyktingar och polska koncentrationslägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget, 1995, s. 180.
83
De los Reyes, P., "Folkhemmets paradoxer - genus och etnicitet i den svenska modellen" i Kvinnove- tenskaplig tidskrift, 2000:2:s. 30, citat s. 31. För kritik av fackföreningarnas representation av invandra- re se även Edgren, M., "Förtryckets komplexitet - om behovet av nya analysverktyg inom arbetarhistorien" i Scandia, 2008:74:1, s. 63-78; Edgren, M., Hem tar plats: ett feministiskt perspektiv på flyttandets politik i 1970-talets sociala rapportböcker, 2009, s. 25-28, 52ff; Horgby, B., Dom där: Främlingsfientligheten och arbetarkulturen i Norrköping 1890-1960, 1996, s. 208.
84
Johansson konstaterar att den ”förändrade könsmässiga och etniska sammansättningen bland den lönearbetande befolkningen under efterkrigstiden [har] påverkat förhållandena på den svenska arbets- marknaden och [har inneburit] nya utmaningar för de fackliga organisationerna”. Arbetskraftsinvand- ringen blev först i mitten av 1960-talet en angelägen fråga för arbetarrörelsen. Under 1940- och 1950- talet var det snarare en icke-fråga. Johansson, J., 'Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.' : Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981, 2008, s. 138ff, citat s. 349, 353-356.
85
Kyle, G., Gästarbeterska i manssamhället: Studier om industriarbetande kvinnors villkor i Sverige,
1979, s. 206, 224-225. Det har visat sig att under 1950-talet betraktade LO arbetsmarknaden som en nationell angelägenhet men man ansåg att man var tvungen att lösa arbetskraftsbristen genom invand- ring. Invandringen handlade om ekonomiska frågor och utgjorde ett sätt att dämpa inflationen på. Yvonne Hirdman drar slutsatsen att ”i valet mellan invandrare och kvinnor valde LO kvinnorna”. En- ligt henne ansåg LO att arbetskraftsinvandringen måste ”’oskadliggöras’ för att inte utnyttjas mot LO:s manliga medlemmar”. Hirdman, Y., Med kluven tunga: LO och genusordningen, 1998, s. 191-195. För
rådde en kamp mellan ”etniska svenska kvinnor” och ”invandrare” på arbetsmarknaden. Vidare har invandringen relaterats till demogra- fiska frågor i allmänhet och befolkningsminskningen i Sverige i syn- nerhet.86
Den moderna immigrationen har beskrivits som orsaken till västerländska nationalstaters omvandlingar till mångkulturella sam- hällen.87 Därför skall jag nu förklara vad som menas med mångkul- tur.