Sverige har hög bruttonationalprodukt (BNP) per person, betydande basindustri, långa transportavstånd och relativt kalla vintrar. Utsläppen av växthusgaser per capita och per BNP är dock relativt små jämfört med andra rika länder på grund av utbyggnaden av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år även biokraft och vindkraft) samt god tillgång till biobränslen.
Sveriges totala utsläpp har minskat med 26 procent sedan 1990, se Figur 17.
77 Le Quéré et al (2018). Global Carbon Budget 2018 78 https://www.pik-potsdam.de/paris-reality-check/primap-hist/ 79 http://di.unfccc.int/time_series 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 In d ex 1990 = 1 Världen EU28 Sverige
Utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn var ca 32 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2017. Det innebär en minskning om 0,7 procent mellan 2016 och 2017 och en minskning om 32 procent sedan 1990. Utsläppsnivån år 2017 ligger över den indikativa utsläppsbana som det klimatpolitiska ramverket fastställt för uppföljningen av den icke-handlande sektorn, se Figur 27.
Sedan 2005, då utsläppsrättssystemet infördes, har utsläppen inom EU ETS minskat med 18 procent. Mellan 2016 och 2017 var dessa utsläpp oförändrade.
Utsläppen från inrikes transporter stod för hälften av utsläppen i den icke- handlande sektorn år 2017. Dessa utsläpp har minskat med knappt tre procent mellan 2016 och 2017 och var 19 procent lägre 2017 än 2010 på grund av effektivare bilar och en ökad användning av biodrivmedel, se Figur 28.
Figur 18. Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser i miljoner ton, år 2017 per sektor och undersektor för industrin och inrikes transporter.
Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser var 52,7 miljoner ton
koldioxidekvivalenter år 2017. Inrikes transport och industri står för omkring en tredjedel av utsläppen vardera. Inom inrikes transporter står biltrafikens
drivmedelsanvändning för 10 miljoner ton. Inom sektorn ingår även lastbilarnas samt övriga transportmedels utsläpp från drivmedelanvändning (där 0,5 miljoner ton koldioxid från flyget ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter). Inom industrin uppkommer ca 92 procent av utsläppen inom den energiintensiva industrin som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter, där bland annat järn- och stålindustrin, cementindustrin, raffinaderier, kemiindustrin samt massa- och pappersindustrin ingår. Övriga sektorer omfattar utsläpp från bland annat:
- el- och fjärrvärmeproduktion (ca 89 procent av utsläppen ingår i EUs system för handel med utsläppsrätter),
- arbetsmaskiners drivmedelsanvändning,
- användning av fluorerade gaser i kylsystem och värmepumpar (produktanvändning), samt
- metanläckage vid avfallshantering.
Sveriges totala utsläpp har minskat med 26 procent sedan 1990, se Figur 19. Minskningen har framförallt skett under perioden 2003–2014.
Utsläppsminskningarna i Sverige har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, och en växande befolkning. Utsläppsminskningen kan delvis förklaras av effekter till följd av genomförda åtgärder (till exempel övergång till biobränslen och el samt
energieffektivisering) och delvis av en avstannad tillväxt inom industrin efter den globala ekonomiska krisen (som ledde till en viss tjänstifiering av ekonomin och därmed minskade utsläpp80). Vädret och konjunkturen påverkar även utsläppen för enstaka år, till exempel sjönk utsläppen vid den ekonomiska krisen 2009 medan de ökade igen 2010 med en högre ekonomisk tillväxt och en kallare vinter. I många fall har även utsläppen minskat till följd av åtgärder och styrmedel som införts tidigare då det kan finnas en fördröjning av utsläppsminskningens effekt, såsom efter investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och införandet av skatter på energi och koldioxidutsläpp.
Figur 19. Territoriella utsläpp av växthusgaser per sektor 1990–2017, miljoner ton koldioxidekvivalenter
De största bidragen till utsläppsminskningen sedan 1990 kommer från
uppvärmning av bostäder och lokaler. Detta beror på att en övergång har skett från oljeeldade värmepannor till både fjärrvärme, biobränsleeldade värmepannor och
80 Naturvårdsverket (2017), Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Mto n CO 2 -e kv . Egen uppvärmning av bostäder och lokaler Avfall Produktanvändning (inkl. lösningsmedel) Arbetsmaskiner El och fjärrvärme Jordbruk Inrikes transporter Industri
värmepumpar. Övergången skedde till följd av utbyggnaden av fjärrvärmenäten och införandet av koldioxidskatten.
Sedan 2007 har utsläpp från transport och industri minskat till följd av en övergång till biobränslen samt effektivare fordon. Industrins utsläpp påverkas även av konjunkturen och har börjat öka de senaste fyra åren på grund av att industrin har återhämtat sig efter den globala ekonomiska krisen 2009. Kvarvarande utsläpp är svåra att minska då de innebär att produktionsprocesser behöver bytas ut till nya tekniker, vilket kräver både satsningar på innovationer och stora investeringar som kan ta många år att genomföra.
En ökad användning av biobränslen och avfall istället för fossila bränslen har även bidragit till minskade utsläpp inom el- och fjärrvärmeproduktion, trots stora årliga variationer på grund av vädret.
Utsläppen från avfallshantering har minskat till följd av minskad deponering av organiskt avfall tillsammans med ökad avfallsförbränning och materialåtervinning. Bakom denna utveckling ligger bland annat deponiförbud och deponiskatt. Utsläppen från arbetsmaskiner och produktanvändning, främst läckage av fluorerade gaser i kylsystem, har däremot ökat under perioden. Användningen av flourerade växthusgaser har ökat kraftigt för att ersätta de ozonnedbrytande ämnena. 2006 infördes en EU-förordning som syftar till att ersätta de starkt klimatpåverkande kylmedlen med andra alternativ, och sedan dess har utsläppen planat ut.
Figur 20. Förändring i Sveriges utsläpp av växthusgaser mellan 1990 och 2017, per sektor
De totala växthusgasutsläppen var 0,5 procent lägre 2017 jämfört med 2016 till följd av minskningar inom inrikes transporter, trots ökat trafikarbete, och inom el
1,1 0,2 -0,5 -2,1 -2,5 -3,1 -3,5 -8,3 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 Produktanvändning Arbetsmaskiner Jordbruk El och fjärrvärme Avfall Inrikes transporter Industri Egen uppvärmning Miljo n er to n ko ld ioxid ekv iv alent er
och fjärrvärme, på grund av en övergång från fossila bränslen till förbränning av avfall och biobränslen. Samtidigt ökade utsläppen inom industrin främst till följd av konjunktursvängningar och inom jordbruket från jordbruksmarken.
Det sker betydande upptag av koldioxid i skog och mark samtidigt som markanvändning och förändrad markanvändning även kan resulterar i utsläpp. Upptaget av koldioxid sker framförallt på skogsmark och främst i levande träd och växter samt mineraljord. Dränerade torvjordar är det största bidraget till utsläpp av växthusgaser från markanvändning. Under perioden 1990–2017 har nettoupptaget ökat lite grann till drygt 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter, men osäkerheten i uppskattningarna är större för denna sektor jämfört med andra utsläppssektorer. Det förekommer även stora mellanårsvariationer. Den ökade användningen av biobränslen i Sverige har kunnat ske utan att påverka det nettoupptaget av
koldioxid på skogsmark, vilket beror på att skogstillväxten under perioden har varit större än avverkningen.