Swissnex har verksamhet i utvalda innovationskluster i Singapore, Brasilien, Indien, Kina och USA. Första kontoret i USA öppnades 2000 i Boston, följt av San Francisco 2003 och sedan sommaren 2013 finns även en mindre filial i New York (som organisatoriskt sorterar under Boston-kontoret och kallas ”out-post”) med ett begränsat uppdrag. Huvuduppgiften för varje Swissnex är att hjälpa schweiziska universitet och forskningsorganisationer med internationellt kontaktskapande, därutöver är små innovationsföretag prioriterade.
Övergripande uppdraget är att i landet och på verksamhetsorten; 1) stärka Schweiz position som ett globalt centrum för vetenskap, teknik och innovation; 2) upprätta och underhålla ett nätverk av kontakter med universitet, forskningsinstitutioner, företag, stödja schwei-ziska forskare i stationeringslandet 3) strukturera, stärka och främja Schweiz inom Swiss-nex intresseområde 4) stödja internationaliseringsarbete för schweiziska institutioner 5) samordna nätverk av partnerinstitutioner och forskare 6) stärka Schweiz som varumärke 7) bistå med att strukturera, genomföra och underhålla bilaterala forskningsavtal.
Swissnex erbjuder kontorsplatser för innovatörer, forskare, entreprenörer och mentorskap för schweiziska nystartade teknik/innovationsföretag. Om företagen inte är inom Swissnex målgrupp förmedlar de kontakten vidare till Swiss Business Hub, som också bistår små och medelstora företag med olika tjänster.
SBFI står för finansiering för de operativa kostnaderna att bedriva verksamheten (bas-finansiering) och projektfinansiering upp till en tredjedel av projekt till individer, universi-tet eller företag vilket innebär att minst två tredjedelar av projektfinansieringen måste komma från ingångna långsiktiga avtal med parter (kallade ”service level agreement”) eller via sponsring/donationer. Finansieringsmodellen anses än så länge fungera väl, med ett tillräckligt inflöde av medfinansiering från externa parter. Vissa anser dock att finansie-ringsmodellen kan ha brister, inte minst vid framtida sämre ekonomiska tider.
52 Switzerland Global Enterprises (S-GE) utlandskontor
CTI erbjuder två program till schweiziska nystartade företag på verksamhetsorterna Silicon Valley, Boston och New York, därutöver finns ett sommarprogram venturelabs (del av IFJ Institute for Young Entrepreneurs Corporation)53 där Swissnex är medleverantör:
• CTI US Market Validation Camp54: Är ett program för företag i tidiga faser, främst för att testa produktkoncept och validera affärsmodeller. Upp till en månad kontorsplats, mentorskap, workshops och stipendium för att täcka uppehälle och resekostnader.
• CTI US Market Entry Camp: För företag som anses ha en affärsidé som kräver tidig global marknadsnärvaro som bedöms ha fått visst fäste/acceptans. Upp till tre månader kontorsplats, mentorskap, workshops och stipendium för att täcka husrum och rese-kostnader. Kallas för ett ”accelerationsprogram”.
• Venture leaders program: Ett årligt återkommande tio dagars sommarprogram på privat initiativ sedan 2001 för de 20 mest lovande innovativa nystartade företag som sökt till programmet, dessa kallas årets ”Swiss National Startup Team”. Företag från bland annat biotech-, medtech-, ingenjörs-, IT- och miljötekniksektorn deltar.
Swissnex är med och koordinerar och står för delar av utbildningen. 55
Swissnex är en kostnadskrävande verksamhet att bedriva, något som ofta poängteras av andra europeiska länder samtidigt som många inom ”området” önskar att man hade en likande verksamhet. Swissnex förefaller dock ha två komponenter som åtminstone håller tillbaka det ekonomiska åtagandet – det ena är att Swissnex samlokaliserar med andra, exempelvis i Silicon Valley med generalkonsulatet och i New York i ett ”kontorshotell”
med andra, icke-schweiziska företag, det gör verksamheten något kostnadseffektivare.
Därutöver har Swissnex ett stort antal praktikanter och många tjänster förefaller vara
”upphandlade” av externa aktörer. Praktikanterna har ibland två ”uppdragsgivare”, exempelvis ett lärosäte som vill bygga upp ett alumnnätverk och samtidigt en roll i Swissnex-organisationen, ibland är praktikanterna även entreprenörer.
53 Del av ett företag som grundades 1989 och idag har 25 start-up entusiaster i St Gallen, Lausanne och Zürich.
54 http://www.cticamp.us/us-camp/market-validation/
55 http://www.swissinfo.ch/eng/the-boot-camp-helping-swiss-start-ups-break-into-the-us/40477368
8 Diskussion
I likhet med Sverige är Schweiz starkt beroende av sin utrikeshandel men traditionellt har den statliga inblandningen i såväl innovation som näringsliv varit relativt låg. Schweiz anses likväl vara ett av världens mest innovativa länder. Schweiz arbetet i med samspelet mellan handel och innovation med en ”hybridmodell” (en public-private-partnership-modell) i form av Swissnex. Swissnex är främst en plattform som finansieras delvis av offentliga medel som sedan ska fyllas med innehåll av externa parter/finansiärer, dock med en inriktning mot av schweiziska regeringen prioriterade områden.
Schweiz har ingen specifik strategi för samordning av handels- och innovationsfrämjande, det finns istället en handelsstrategi och en internationell strategi för utbildning, forskning och innovation. Det är samma departement, men olika sekretariat, som ytterst ansvarar för strategierna. I handelsstrategin finns ingen tydlig sammankoppling mellan handel och innovation. Tyngdpunkten ligger på frihandelsavtal och att säkra tillgången till utländska marknader, snarare än att aktivt hjälpa företag att sluta affärsavtal. I internationaliserings-strategin som behandlar innovationsfrämjande, ligger fokus på att underlätta rörlighet hos studenter och forskare, att underlätta för forsknings- och utbildningsinstitutioner att själva skapa nätverk samt att sprida en god bild av schweizisk utbildning och innovation.
Schweiz är i hög grad decentraliserat och tanken att företag och forskare klarar sig bäst själva om det finns tillräckligt bra ramverk är genomgående.
Schweiz anses av flera andra länder, som ingår i den här rapportserien om samspelet mellan innovations- och handelsfrämjande, som det mest moderna och innovativa landet i det operativa arbetet med att sammanföra utbildning, forskning och innovation genom Swissnex tydliga småföretagsperspektiv med innovationsfokus. Andra länder såsom Tysk-land har inspirerats av Swissnex men det finns en del farhågor hos de intervjuade represen-tanterna från flera länder att det är en kostsam verksamhet att bedriva och det är ännu oklart vilken ekonomisk effekt dessa verksamheter har åstadkommit. Finansieringsmodel-len tycks ha fungerat väl hittills främst beroende på den goda viljan hos finansiärerna men kritiker menar att det inte är självklart att den fungerar lika bra i sämre ekonomiska tider.
Det är också tydligt att Swissnex är en del av Schweiz varumärkesbyggande, Exempelvis är insatser riktade till småföretag delvis en del av arbetet med att lyfta fram Schweiz som en framstående, framåtblickande nation. Det kan finnas anledning för Sverige att se mer på denna modell för att skapa ett samspel mellan innovation och handel för små och medel-stora företag i framtiden.
Det policyramverk som Schweiz jobbar utifrån påverkar både främjandets organisering och insatser. Schweiz starka decentralisering och tradition av begränsad statlig inblandning gör att främjandet till stor del drivs av näringslivets behov medan statens uppgift är att se till att det finns ett fungerande ramverk och minska handelshinder. Det yttersta ansvaret för strategierna ligger på departementet för ekonomi, utbildning och forskning och dess sekre-tariat för ekonomiska frågor (SECO) och sekresekre-tariatet för Bildning, Forskning och Innova-tion (SBFI), men trots detta finns ingen gemensam strategi av innovaInnova-tions- och handels-främjandet.
På den organisatoriska nivån ger intervjuer med schweiziska företrädare svaret att samord-ningen mellan områdena sker mer informellt, något som underlättas av Schweiz relativt små departement, då många funktioner rent fysiskt sitter nära varandra. Det finns även en
interdepartemental arbetsgrupp som fungerar som en diskussionsplattform som följer upp och föreslår åtgärder för att innovationsstrategins målsättningar ska uppnås, i denna sitter Inrikes-, Utrikes-, och Ekonomi, utbildning och forskningsdepartementet. Det senare departementet ansvarar alltså för de delar som skulle kunna ingå i ett samspelande innova-tions- och handelsfrämjande, men tycks inte riktigt kunna utnyttja den organisatoriska samhörigheten för att ta fram och genomföra en mer holistisk strategi för främjandet.
Schweiz organiserar genomförandet av främjandet av innovation och handel på flera sätt.
För handelsfrämjandet använder SECO Switzerland Global Enterprise (S-GE), en icke-vinstdrivande organisation med en liknande funktion som Business Sweden på utländska marknader. S-GE har cirka 80 personer i sin utlandsorganisation kallad Swiss Business Hub (SBH) som har ansvaret att genomföra handels- och exportfrämjandet i utlandet.
Organisationen arbetar bland annat för att hjälpa företag att identifiera säljmöjligheter genom olika konsulttjänster och den primära målgruppen är små och medelstora företag.
2015 lägger man ett särskilt fokus på livsmedel, IKT och Life Science, men jobbar med alla branscher. S-GE arbetar även med att locka utländska investeringar till Schweiz.
För forsknings- och innovationsfrämjandet ligger den internationella strategin för utbild-ning, forskning och innovation som grund. SBFI ansvarar för genomförandet och organise-rar det genom 18 vetenskaps- och teknikkontor (STO) och sex Swissnex runt om i världen.
STO drivs i nära samarbete med den schweiziska utrikesförvaltningen och ambassadernas vetenskaps- och teknologiattachéer. Kontoren analyserar policyer inom vetenskap, högre utbildning och innovation, samt att stimulera samarbeten mellan Schweiz och de olika länderna inom dessa områden.
Swissnexkontoren är placerade i vad som av Schweiz identifierat som världens mest innovativa områden: Boston, San Francisco, Singapore, Shanghai, Bengaluru och det senaste i Rio de Janeiro 2013. Swissnex ska främja samarbeten och utbyte inom vetenskap, högre utbildning, konst, innovation och stödja FoU-baserade startup-företag. Kontoren erbjuder bland annat tillgång till nätverk men även uthyrning av arbetsplatser och olika typer av analyser. Swissnex bedöms av många andra europeiska länder som ”framgångs-modellen” för operativt främjande arbete i gränslandet mellan handel, högre utbildning, forskning och innovation. Även om Swissnexkontoren är ett statligt initiativ så står partners och donatorer för en stor del av finansieringen.
Swissnex och S-GE styrs av samma departement, detta verkar inte nämnvärt ha påverkat deras samordning på hemmaplan. Swissnex har en större handlingsfrihet och det finns en viss motvilja till att kopplas ihop allt för mycket S-GE:s Swiss Business Hubs som är mer styrda i sin verksamhet. De två organisationerna delar dock ofta lokaler och det sker en löpande dialog och samordning på operationell nivå. Många av Swissnex tjänster är i princip kostnadsfria, men för de företag som kommit in i en kommersiell etablerings-process hänvisas vidare till SBH, där tjänsterna är avgiftsbelagda. Swissnex och Swiss Business Hub kan i praktiken samordnat hjälpa enskilda företag gå från innovations-samarbete till handel.
Ett flertal intressanta insatser från de olika länderna kan lyftas fram. Swissnex i Indien erbjuder schweiziska innovatörer, entreprenörer och små- och medelstora företag tre tjänster. ”On-boarding and initial handholding” som ger tillgång till Swissnex infrastruktur i Indien, marknadsinformation, logistik, enklare marknadsundersökningar och hjälp med bostad och rekrytering. ”Start-up Advisory” för att förstå marknaden ur ett startup-perspektiv, utveckla affärsmodellen och ta fram ett skarpare kommunikationsbudskap gentemot exempelvis investerare och ”Access to information and network” som stödjer
entreprenörer att etablera kontaktnätverk inklusive affärspartners, mentorer och accelera-torer.
Investeringsfrämjarna på SBH i Japan utgör en länk mellan japanska intressenter och de 26 kantonerna, genom att vara en ”one-stop shop” för att reducera komplexiteten för japanska investerare. De kantoner som kan möta de japanska intressenternas krav identifieras och får sedan själva presentera sina erbjudanden, till exempel vad gäller skattesatser och andra specifika förhållanden. Schweiz samarbetar lokalt i Sydkorea genom STO med Tyskland och Österrike för att få kritisk massa i främjandet och öka synligheten i Sydkorea i syfte att lyfta fram nationerna som Europas mest framstående länder inom ingenjörsvetenskap och naturvetenskap. Sino Swiss Science and Technology Cooperation (SSSTC) är ett sam-arbetsavtal inom forskning mellan sekretariatet för bildning, forskning och innovation på den schweiziska sidan, och Ministeriet för vetenskap och teknik (MoST) på den kinesiska sidan. Mellan år 2008–2012, har 36 gemensamma forskningsprojekt sats upp inom områ-dena förnybar energi, nanoteknik, biovetenskap, hållbar stadsutveckling och medicin.
Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda.
Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C.
Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar, analyser och internationellt kontaktskapande och därigenom medverkar vi till:
• stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag
• utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling
Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i
regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska:
• arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik
• genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder
• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning
• svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser
• tillhandahålla globala mötesplatser och främja internationellt kontaktskapande inom tillväxtpolitiken
Svar Direkt:
I serien Svar direkt redovisas de uppdrag vi får i dialog med Regeringskansliet eller med samarbetsmyndigheter och som ska redovisas med kort varsel. Här återfinns våra redovisningar av aktuella händelser, trender och utvecklingsmönster från vår omvärld. Layouten ska tydligt signalera snabbhet och hög aktualitet.
Övriga serier:
Rapportserien – Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer.
Statistikserien – löpande statistikproduktion.
PM – metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter är exempel på publikationer i serien.