• No results found

Syftet med IAS 1

In document Ny standard - Nytt resultat (Page 24-27)

5. Revisorernas syn på den nya resultaträkningen

5.1 Syftet med IAS 1

Daun, Fornstedt och Walméus har en gemensam uppfattning om att den nya resultaträkningen är en kompromisslösning mellan US GAAP och IFRS. Fornstedt har också förstått att syftet med att de ska se likadana ut är framtidsvisionen om att slå ihop US GAAP och IFRS till en och samma. Införandet av den nya resultaträkningen är ett steg mot det målet. Walméus påpekar att eftersom han har ett nära samarbete med FAR SRS är hans åsikter i linje med deras men personligen tycker han det är bra att mer fokus läggs på OCI posterna. Det är bra att man lyfter in de här kostnaderna och intäkterna som av något skäl inte tidigare har redovisats i resultaträkningen. Framförallt bra för företag som har många finansiella tillgångar som enligt nuvarande regler enbart redovisas i eget kapital. Det anser han är den bakomliggande drivkraften till varför företagen ska redovisa enligt de nya reglerna.

Respondenterna är först osäkra till frågan om den nya resultaträkningen är en förenkling för användarna, vilket är IASB:s syfte. De anser inte att de spontant kan hålla med om att det skulle bli mycket enklare, i alla fall inte i den närmaste framtiden. Fornstedt säger att det kan vara en vanesak, nu har företagen och användarna vant sig med ett sätt hur IFRS ställer upp det, och nu ändras det ganska radikalt igen. Respondenterna menar att på kort sikt kan det nog vara förvirrande och rörigt, men att man sedan säkert vänjer sig med det också. Walméus menar att det på sikt kommer ge klart ökad tydlighet i kommunikationen med de finansiella investerarna. Fornstedts och Walméus uppfattning är att det underlättar jämförelser mellan internationella företag. Den nya redovisningen är i linje med US GAAP och det blir ökad likhet mellan speciellt de största företagen. Daun säger att ju mer lika uppställningsformerna är desto lättare är det att ”knappa in material” för att göra analyser på en mer aggregerad nivå vid jämförelser inom till exempel branscher. Han tillägger att dessa positiva effekter mest gäller för analytiker och journalister. Dock är ett enhetligt format verkligen eftersträvansvärt och han tror att detta är ett steg på vägen.

Daun påpekar att om det är något som tidigare varit svårt är det införandet av IFRS och de stora förändringarna det medförde. Revisorerna hänger snabbt med i sådana förändringar medan analytiker och andra läsare nästan inte förstår någonting av IFRS som läget är nu. Om man enligt Daun deltar i ett styrelsemöte som går igenom en delårsrapport eller årsredovisning, har deltagarna ofta synpunkter fram till den första finansiella rapporten, det vill säga resultaträkningen. Den bakre delen av årsredovisningen är svår för dem, den är svår att tränga in i, förutom möjligtvis noterna.

Just nu är det enligt Walméus bara de större svenska företagen som har börjat fundera på den nya resultaträkningen och vad det kommer att innebära för dem. Det finns en del problem med det nya resultatet, eftersom frågor uppkommer om hur det kommer att uppfattas, hur alla andra företag kommer att göra och vilken resultaträkning som kommer att användas.

Walméus har märkt av ett speciellt problem som uppstått, nämligen vad man ska kalla de finansiella rapporternas olika delar, till exempel balansräkningen. Namnändringarna kommer att skapa förvirring eftersom man ändrar på något som har kallats balansräkning i evigheter.

På frågan om effekterna av en ökad harmonisering är Daun, Fornstedt och Walméus överens om att det absolut medför stora fördelar. Det nya ligger i linje med en harmonisering av regelverken. Walméus säger att ett globalt redovisningsspråk på en global kapitalmarknad kommer underlätta kapitalanskaffningen när IFRS och US GAAP slås ihop. Fornstedt påpekar att det är ett måste för att hänga med i globaliseringen och en harmoniserad redovisning skapar möjligheter för alla länder att ha samma förutsättningar till att skaffa kapital. Enligt Daun kommer fler likheter reducera transaktionskostnaderna eftersom man inte behöver konvertera och slipper osäkerheten i värderingsfrågor och så vidare. Om man som investerare planerar att köpa ett bolag i ett annat land, blir det mycket enklare om länderna har samma redovisningsstandarder. Även vid konsolidering av företag finns stora fördelar med ökad internationalisering och harmonisering. Fornstedt menar att det också kommer att öka konkurrensen.

Det finns ändå en del nackdelar. Daun påpekar att en del företag tycker att det är kostnadsdrivande därför att IFRS är krångligare och mer omfattande än de gamla svenska reglerna. Fornstedt syftar till att i vissa länder är det skattemässiga regelverket hårt kopplat till redovisningen, exempelvis har det traditionellt varit så i Sverige. Eftersom IFRS inte tar hänsyn till olika länders skatteregler kommer den civilrättsliga och den skattemässiga

redovisningen skilja sig åt i större utsträckning än tidigare för bland annat svenska företag.

Detta kan upplevas som mer administrativt betungande.

Den följande frågan om det finns en efterfrågan på mer standardiserade regler för redovisning tycker respondenterna är svår att svara på. Walméus har läst undersökningar som visar på att de globala företagen, de riktigt stora företagen, ”drakarna”, efterfrågar ett gemensamt sätt för redovisning som skulle underlätta. Mindre svenska företag efterfrågar, enligt hans kunskap, bara en förenkling av redovisningen och då är inte IFRS regelverket det bästa. Daun och Fornstedt anser att det beror på vem inom företaget som tillfrågas. Fornstedt säger att ägarna, eftersom de sitter på kapitalet och det är de som satsat pengar, använder redovisningen mer aktivt och vill ha mer standardisering. Enligt hans uppfattning har inte efterfrågan hos företagsledningen varit så stor på redovisningsfrågor överhuvudtaget. Daun gör en skillnad mellan ekonomichefen och en inköpare. Ekonomichefen, som förbereder IFRS rapporter, vill reducera reglerna och förenkla redovisningen medan inköpare tycker det är väldigt bra med standardisering. Fornstedt ger ett exempel på att en ny verkställande direktör gärna vill ta så mycket kostnader som möjligt direkt när han har tillsatts för att senare få en hävstångseffekt.

Sådana företeelser har också effekt på företagets redovisning.

Respondenterna har en del skilda tankar kring frågan om vad effekterna blir av en mer reglerad form av resultaträkningen. Daun och Walméus säger till att börja med att den nya resultaträkningen egentligen inte ändrar någonting, den lyfter bara in OCI posterna som egentligen alltid funnits men tidigare redovisats i eget kapital. Inga nya poster tillkommer, OCI posterna flyttas bara från eget kapitalrapporten till slutet av resultaträkningen. Walméus menar att den nya resultaträkningen inte tar sikte på att påverka det ”normala” resultatet och de intäkter och kostnader som ingår där. Därför ger det inte så stor effekt på den gamla resultaträkningen och har ingen större betydelse i det stora hela. Tillfrågas analytiker är det nog snarare de som hellre vill se en tydligare koppling mot de ”normala” intäkterna och kostnaderna.

Daun säger att jämförbarheten kommer att öka när det går att till exempel slå samman ett hundratal bolag i ett ”spread sheet” tack vare ett mer enhetligt format. Det blir lättare att jämföra företagen om man redovisar i ett enhetligt format och det är ju självfallet en fördel.

Daun och Fornstedt påpekar att en stor nackdel kommer med en mer reglerad redovisning, eftersom jämförbarheten kan spricka i det perspektivet att man kan värdera på olika sätt, göra olika redovisningar på grund av olika tolkningar. Enligt Fornstedt kommer fler tolkningsfrågor uppstå om hur man ska tolka det nya regelverket och de nya rekommendationerna, vad är det egentligen som gäller? De stora revisionsbyråerna ger ofta ut handböcker i hur man ska tolka regler och hur man praktiskt ska applicera principerna på företagen. Dessa kan skilja sig mycket åt även mellan de fyra största byråerna. En mer reglerad redovisning för med sig tolkningsproblem speciellt i implementeringsfasen och om redovisningen sker på olika sätt blir det inte jämförbart. Han ger ett exempel på ett företag som har sitt moderbolag i Frankrike. I Sverige har de uppfattat hur man ska redovisa finansiella instrument på ett sätt, medan de i Frankrike uppfattat det på ett annat sätt.

Den generella åsikten bland respondenterna och enligt dem bland de flesta revisorer, är att den nya resultaträkningen inte innebär någon större förändring. Det är så pass nytt att de inte diskuterat några effekter ännu. Varken Daun eller Fornstedt anser att det är någon större förändring på revisionssidan. Walméus tillägger att den nya resultaträkningen ändå är bra i det avseendet att den lyfter fram de aktuella transaktionerna. En nackdel är dock om man ska göra fler namnbyten på delarna i de olika finansiella rapporterna, eftersom de är invanda begrepp. Beroende på vad de kommer att kallas, kan det ge både bra och dåliga effekter.

In document Ny standard - Nytt resultat (Page 24-27)

Related documents