• No results found

6. HURUVIDA ANSVARET BÖR VARA SÄRSKILT STRÄNGT

6.1 S YSTEMPERSPEKTIV

6.1.1 Systemrisken

Systemperspektivet kan tyckas vara ett vanligt skäl för reglering, särskilt inom finansmarknaden. En systemrisk kan definieras som risken för att finansmarknaden kollapsar

med anledning av en eller flera stora aktörer på marknadens nederlag.255 Det kan förklaras som ett uttryck för aktörerna på marknadens utsatthet och sannolikheten för att riskens förlopp fullbordas.256 Som konstaterats i inledningen, är förtroendet för finansmarknaden och dess aktörer avgörande. Brister i systemet kan sprida negativa konsekvenser över hela samhällsekonomin.257 Detta eftersom systemet är uppbyggt kring de olika aktörerna och bankerna är sammanlänkade på olika sätt. 258 Detta innebär att om det föreligger brister i en bank, kan den spridas vidare och drabba ett flertal kreditinstitut. FI konstaterar i ett beslut att de olika riskerna som kan förekomma i systemet, såsom exempelvis penningtvättrisken, kan resultera i ett bristande förtroende för banken som sedan sprider sig och förtroendet kan bli bristfälligt för hela finansmarknaden.259 I värsta fall, vid utländska kontakter, kan hela Sveriges anseende skadas menar FI.260 Hur detta kan komma sig ska förklaras vidare.

I ett framförande som Stefan Ingves, som var riksbankschef vid tiden, gjorde vid Brussels Economic Forum år 2011 påpekade han att finanssystemet är viktigt för hela ekonomin och att brister kan resultera i kriser, vilka medför mer eller mindre dåliga följder för samhället.261 Han påpekar att små och öppna ekonomier påverkas i högre utsträckning av förtroendekriser, men att även ekonomier med ett bättre fungerande finanssystem och regelverk påverkas.262 Han konstaterar vidare att något Sverige borde ta med sig från finanskrisen runt år 2008, var att det krävdes större hänsyn till systemet och det fanns ett behov av systemriskförebyggande bestämmelser i det finansiella regelverket.263 Det finns bankrelaterad lagstiftning av olika slag. Associationsrättslig lagstiftning, som är kopplat till bolagsformen, och offentligrättsliga regler, som reglerar sådant som etablering, bedrivande och tillsyn av verksamheten.264 Över tid har, som konstaterats, finansmarknaden blivit reglerad i relativt stor omfattning. Generellt sett har även stränga krav ställts på bankerna.265

Det kan antas bero på att det är en riskfylld verksamhet samt att det på marknaden framställs massiva informations- och penningflöden. Wallin-Norman uttrycker att det finansiella systemets relevans i samhället motiverar regleringsbenägenheten och kontrollen av

255 SOU 1998:160 s 199.

256 Ingvarsson, Ogiltighet och rättsföljd, s 188. 257 Falkman, Bank- och finansieringstjänster, s 87. 258 A a s 53 ff.

259 SEB-beslutet, s 7. 260 SEB-beslutet, s 7.

261 Ingves, Att komma starkare ur en kris. 262 A a s 1 f.

263 A a s 3.

264 Lehrberg, Uppsatser i bankrätt: första samlingen, s 13. 265 A a s 14.

verksamheterna.266 Även det som Ingves konstaterat kan motivera reglering på området, nämligen de följder en kris kan medföra.

Det finansiella systemet sägs ha tre huvudfunktioner.267 Omfördelning, vilket innebär att medel ska förflyttas mellan de som har kapitalöverskott och de som har kapitalunderskott. Stora kapitalvinster kan uppnås genom en sådan mekanism, bland annat med anledning av dess effektivisering av marknaden. Riskhantering, vilket bidrar till riskbegränsning i ekonomin samt en effektiv omfördelning. Den sista innebär att tillhandahålla ett säkert och effektivt betalningsväsende, vilket är en förutsättning för samhällsekonomin idag.268 Lagstiftningens primära uppgift på bankområdet kan antas vara att verka för att skydda huvudfunktionerna genom att tillgodose det som krävs för detta ändamål.269 Om flera kreditinstitut på marknaden och även marknaden försämras, skulle systemet ha svårigheter i att uppfylla sina huvudfunktioner.

Falkman menar att det är nödvändigt att tillgodose stabilitet, sundhet, effektivitet och integritet på marknaden för att det finansiella systemets huvudfunktioner ska skyddas.270

Behovet av stabilitet kan försvåras av de informationsasymmetrier som föreligger, då det kan vara svårt att skapa sig en klar uppfattning. Marknadens sundhet tillgodoses genom att det finansiella systemet ska anses välfungerande. Effektiviteten på marknaden innebär att resurserna på finansmarknaden ska användas effektivt och till ett lågt pris.271 Detta förutsätter en väl fungerande konkurrens. God konkurrens medför att samhällets resurser används på ett bättre sätt samt att priset blir lägre samtidigt som utbudet blir bredare.272 Ett säkert och effektivt betalningsväsende, innebär ur effektivitetsaspekter att betalningar genomförs så snabbt och billigt som möjligt, utan att säkerheten går förlorad.273 Med integritet menar Falkman det som tidigare nämnts i denna uppsats, att förtroendet för finansmarknaden eller de som är verksamma där inte skadas.274 Som konstaterats i FI-besluten riktade mot Swedbank och SEB förutsätter detta att kreditinstituten inte används för brottslighet, då detta kan leda till ryktesrisker och förlorat förtroende.275

Utmärkande för det finansiella systemet i jämförelse med andra delar av rättssystemet, är bland annat blandningen av associationsrättslig och offentligrättslig reglering samt

266 Wallin-Norman, Finansiella instrument, s 14.

267 Falkman, Bank- och finansieringstjänster, s 27 ff och Wallin-Norman, Finansiella instrument, s 14. 268 Falkman, Bank- och finansieringstjänster, s 27 f.

269 A a s 91. 270 A a s 91. 271 A a s 81.

272 Karlsson & Östman, Konkurrensrätt, s 9. 273 Falkman, Bank- och finansieringstjänster, s 83. 274 A a s 82.

tillsynssystemet som innefattar FI.276 En del av FI:s uppdrag är att främja systemstabiliteten, vilket torde vara ett skäl för systemhänsyn vid finansrättslig reglering. Till skillnad från övriga aktiebolag, krävs det tillstånd för att bedriva bankverksamhet i Sverige enligt 2 kap 1 § LBF. I tillståndsprövningen behandlas bland annat om banken kan tänkas bedrivas i enlighet med svensk reglering för sådan verksamhet.277 Det kan tyckas vara ett skydd för det finansiella systemet, då reglering kan motiveras med sådan hänsyn. Bäckström motiverar statens engagemang i finansmarknaden med följande resonemang.278 Finanssektorn är viktig för samhällsekonomin. Landets finansiella system och finansmarknaden bör fungera på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Vidare finns risken att störningar sprider sig på marknaden och finanssektorn är känslig för störningar. Detta beror på hur verksamheten fungerar med in- och utlåning samt aktörernas sammankopplingar med varandra. De systemrisker som finns kräver engagemang från ett flertal parter, både från statliga aktörer och från de som är verksamma på marknaden. Systemhoten kommer främst från större aktörer, men även mindre aktörer riskerar påverka stabiliteten negativt. Slutligen nämner Bäckström informationsasymmetrierna, vilket han menar motiverar konsumentskydd. Detta skydd innefattar två dimensioner, skyddet för konsumenternas tillgångar och skyddet för korrekt informationsgivning.279

Related documents