• Utvärderarna menar att det är av vikt att beröra frågor som landskapsav- snittets geografiska storlek, om landskapsavsnitt ska vara representativa för länsstyrelserna eller motiverade utifrån ett specifikt behov i landska- pet eller omfatta någon specifik naturtyp. Här kan också vara av vikt att precisera vad i arbetet med eller val av landskapsavsnittet som länen själva kan råda över.
• Behovet av att vägledningen, departementet och/eller regeringen tydigt visar syftet med landskapsstrategin och även skiljer ut det från andra re- gionala strategier och program har framgått av resultaten – vilket också utvärderingen menar är en viktig poäng.
• Att landskapsstrategiarbete kommer att ta tid ser vi som givet – med tyd- liga uppdragsbeskrivningar kan vissa delar lösas snabbare samtidigt som det kan ha en hämmande effekt på nytänkande i arbetet
• Kommunerna är en viktig part i arbetet med landskapsstrategierna – något som fortsättningsvis behöver betonas.
• Ett tvärsektoriellt arbete bör betonas inom RLS – med detta menar vi samarbete där fler än två enheter aktivt deltar och har möjlighet att forma helheter, inte enbart föra in en expertkompetens eller bevistar möten. • Om arbetet med landskapsstrategier ska inrymma både utveckling och
nytänkande är det av vikt att de som leder arbetet har bred kompetens och är öppna för andra enheters influenser i arbetet med landskapsstrate- gier.
7 Referenser
Europeiska landskapskonventionen, Text of the European Landscape Convention in Swedish (EA, 3-0429 landskapskonventionen svensk offentlig version)
Det regionala landskapsstrategiuppdraget. Länsstyrelsens missiv 2007-12-19. Länsstyrelsen Skåne län.
Det storstadsnära landskapet. Regional landskapsstrategi – en pilotstudie. Rapport 2007:34. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Konventionen om biologisk mångfald. SÖ, Sveriges internationella överenskommelser, 1993:77 Stockholm: Utrikesdepartementet
Levande eklandskap i Östergötland, regional landskapsstrategi 2008-2015. Länsstyrelsen Östergötland.
Lindström, B. (2005) Regionalpolitiken som tillväxtpolitik, Retorik och substans i den regionala utvecklingspolitiken. ITPS rapport A2005:011
Länsstyrelsernas regleringsbrev uppdrag 49. Finansdepartementet, 2005-12-20
Naturvårdsverkets rapport 5301 Ett rikt växt- och djurliv – förslag till miljökvalitetsmål för biologisk mångfald. Stockholm: Naturvårdsverket 2003
OECD (2001) Citizen as Partners. OECD handbook of information, consultation and public participation in policy making. Paris: OECD
Projektplan landskapsstrategier. slutgiltig 2007-10-12, dnr 731-5807-07 Hs, 383-2146-06, Np
Prop. 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag Sektorisering inom offentlig förvaltning, Statskontorets rapport 2005:3
Regionala landskapsstrategier i Dalarnas län. Miljövårdsenheten rapport 2007:28. Länsstyrelsen Dalarnas län.
Regionala Landskapstrategier Västerbottens län, modell för samverkan. Meddelande 6 2007. Länsstyrelsen i Västerbotten.
Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Naturvårdsverket, Verksamhetsgren Åtgärder för att bevara biologisk mångfald, Mål 2
Uppföljning av de regionala utvecklingsprogrammen, Infonr 030-2007. Nutek, juni 2007 Underifrånperspektiv på ett landskap – Odlingslandskapet i Torsås och Emmabodas skogs- och mellanbygd. Metodstudie i syfte att utveckla regionala landskapsstrategier – redovis- ning av ett regeringsuppdrag. Länsstyrelsen Kalmar län
Utvärdering av pilotprojektet. Regional landskapsstrategi för Vänerskärgården med Kinnekulle i Västra Götalands län 2006-2007.
8 Bilagor
Bilaga 1: Regleringsbrev för budgetåret 2006
för länsstyrelserna
Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas och Västerbottens län ska bedriva ett arbete med att utveckla regionala landskapsstrategier. Arbetet bör genomföras med utgångspunkt i vad regeringen anför i prop. 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag, framför allt avsnitt 21.4.3 [jfr nedan], samt med utgångspunkt från delmålet om hållbart nytt- jande under miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.
Syftet med uppdraget är att pröva regionala landskapsstrategier som ett nytt för- hållnings- och arbetssätt för att uppnå bevarande och hållbart brukande av naturre- surser utifrån en helhetssyn på landskapsnivå. Tyngdpunkten bör ligga på att ut- veckla arbetsformer och process. Arbetet kan utföras i lämplig del av länet. Följande utgångspunkter ska gälla: en bra balans mellan bevarandeaspekter respek- tive nyttjande, en helhetssyn på landskapet, involvering av olika berörda sektorer liksom av kommuner och regionala organ. Ekologiska landskapsplaner, i första hand för landskapsavsnitt med höga natur- och kulturmiljövärden i ett nationellt perspektiv, kan vara ett instrument som används integrerat i arbetet. Uppdraget ska genomföras i en öppen process där markägare och övriga representanter från jord- och skogsbruket samt andra berörda organisationer och intressenter inbjuds att delta. Arbetet bör i relevanta delar utnyttja resultat från det arbete som sker i syfte att nå måluppfyllelse av delmål 3 om hållbart nyttjande, under miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Erfarenheterna från arbetet i ovanstående län avses ligga till grund för regeringens ställningstagande om eventuellt fortsatt arbete med regio- nala landskapsstrategier. Erfarenheterna bör även utgöra underlag för Naturvårds- verkets uppdrag om generell vägledning för arbete med regionala landskapsstrate- gier. Länsstyrelserna bör därför vid genomförandet ha löpande kontakt med Natur- vårdsverket och andra berörda centrala myndigheter samt med andra relevanta aktörer inom näringar och vetenskapssamhället, exempelvis Kungl. skogs- och lantbruksakademin, KSLA.
Redovisningen av uppdraget ska därför fokusera på vunna erfarenheter av arbetet och belysa för- och nackdelar. Ekonomiska och andra konsekvenser ska bedömas och redovisas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljö- och samhällsbygg- nadsdepartementet) senast den 20 december 2007.
Utdrag ur prop. 2004/05:150 – avsnitt. 21.4.3 Ett hållbart brukande av mark och vatten
Regeringens bedömning: Ett hållbart brukande av naturresurser bör ske i ett land- skapsperspektiv. Regionala landskapsstrategier är ett verktyg som bör prövas. Ett
par länsstyrelser bör få i uppdrag att i samarbete med andra aktörer utarbeta regio- nala landskapsstrategier för biologisk mångfald. Vidare bör sektorsmyndigheterna för de areella näringarna få i uppdrag att precisera begreppet ”hållbart nyttjande av biologiska resurser” för att underlätta den praktiska tillämpningen av begreppet. En långsiktigt hållbar förvaltning av kulturmiljön bör utgå ifrån ett brett humanistiskt perspektiv på kulturarvets värden och möjligheter. Riksantikvarieämbetet bör få i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter utforma en strategisk och långsiktig kulturmiljöövervakning som redovisas i återkommande ”kulturmiljöbokslut”. Samordningen mellan natur- och kulturmiljövården bör utvecklas och fördjupas.
Bilaga 2: Intervjumall
1. Interna arbetet 2. Involverade av andra aktörer
a. Arbetsform (org.)
Hur organiserades arbetet, vilka ingår Beskriv rekryteringen
Rapportering – till vem, när, vad?
Mötesstruktur, ansvarsfördelning, uppföljning
a. Arbetsform (org.)
Vad innebär involvering – definition? Fanns en plan för involverandet? Träffar med aktörer – hur?
Hur fördelades arbetet? Uppföljning b. Arbetsprocess – hur?
1:a initiativet – vem eller vilka definierade projektet?
Vilka är nyckelpersoner? Vad är framgångsfaktorer?
Lyckade utfall i arbetet? Misstag begångna Viktiga lärdomar internt?
b. Arbetsprocess – hur?
Initiativ till samarbete, hur har samarbetet gått till?
Dialog kontra styrning
Nyckelpersoner? Lyckade utfall i arbetet? Misstag?
Lärdomar externt – aktörernas uppfattning om strategin
c. Resurser
Vilka resurser har nyttjats? personella som ekonomiska
c. Vilka
Vilka har samarbetat – organisationer och personer?
Mest/minst intresse av samarbete? Mest/mindre nytta för strategin? d. Måluppfyllelse
Formulering av vem och varför? Uppföljning? Mest/minst nöjd med valt arbetssätt? Skulle man satt andra mål?
d. Hur mycket Mantimmar/Resurser? Engagemang
Vilka betydde mest för utvecklingen i arbetet?
3. Helhetssyn på land- skapet
4. Balans - bevarande och hållbart nyttjade
5. Från start till nuläge – i kronologisk ordning - beskriv
a. Definition
Vem o när definierades landskapet? Helhetssyn?
a. Definition
Vem, när definierades be- greppen?
a. Intresseanmälan
Hur kom det sig? Fanns motsätt- ningar? Vilka aktörer? Utvalt landskapsavsnitt
b. Tolkning
Vem o när tolkades? Landskapet? Helhetssyn? Aktörernas tolkningar av begreppet, rådde samsyn?
b. Tolkning
Vem o när tolkades? Ba- lans?
Nyttjande, bevarande? Aktörernas tolkningar av begreppen, rådde samsyn?
b. Regeringsuppdraget Vad hände då? Vilka? På vilket sätt?
c. Påverkan på arbete Hur har utgångspunkten helhetssyn påverkat arbetet?
c. Påverkan på arbete Hur har utgångspunkten påverkat arbetet?
c. Spikad projektplan
När och av vilka? Motsättningar – hur löstes dessa? Konsensus
d. Påverkan på utfall Uppnåddes helhetssyn? Varför/varför inte?
Har alla aspekter beaktats?
d. Påverkan på utfall Uppnåddes balans? Varför/varför inte?
Har alla aspekter beaktats? Förbättring för brukarna?
d. Nuläget hösten 2007 Beskriv
Avklarade delar av planen? 5 tips till andra – landskapsstra- tegier
SAMTLIGA: Vilka hinder och problem har identifierats? På vilket sätt försvårades arbetet? NYA SYNSÄTT: Vad har varit nytt sätt att arbeta på (använda begreppet)? Vad har man avsett att pröva och faktiskt genomfört? Vad är man nöjd med? Vad hade kunnat göras bättre eller på ett annat sätt?