En tänkbar fortsättning

Inom några år kommer troligen en hel del att ha hänt inom skolforskning och vad det gäller sko- lornas sätt att arbeta med forskning i skolan. De krav på vetenskaplig grund och beprövad erfa- renhet som kommer att ställas på skolans alla verksamheter kommer nog att förändra innehåll och utformning från grunden. Att fortsatt följa denna utveckling kommer att bli intressant och kan även vara en tänkbar fortsättning på forskning inom utbildningsvetenskapen.

54

8 Referenser

Alerby, E. m fl (2010). Utbildning på vetenskaplig grund. Ömsesidig samverkan mellan pedagogisk forskning

och pedagogisk praktik. Forskning om undervisning och lärande. Nr 4, september 2010.

Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet.

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenologiska forskningsansatsens fokus, i Starrin, B. & Svensson, P G. (red) Kvalitativa metoder och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Alexandersson, M. (2011). Att göra skillnad. Pedagogiska magasinet nr.2, 2011.

Arfwedson, G.B. (1998/2003). Undervisningens teorier och praktiker. Didactica 6. Stockholm: HLS Förlag.

Bengtsson, J. & Kroksmark, T. (1994). Allmänmetodik Allmändidaktik. Lund: Studentlitteratur. Bengtsson, J. (red.) (1999/2005). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur.

Carlgren, I. (2009). Lärarna i kunskapssamhället – flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare? I S. Eklund (red.). Forskning om undervisning och lärande; Den forskande läraren –

med ansvar för yrkets kunskapsbildning, 2009 (2), s. 9.24. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarb

te med Lärarförbundet. Dagens Nyheter, (2013).

http://www.dn.se/debatt/tio-forandringar-som-ska-radda-den-svenska skolan/(2013-

06-03).

Dewey, J. (1985). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos AB:

Dimenäs, J. (red.) (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt

och vetenskaplig metodik. 1. Uppl. Stockholm: Liber.

Graeske, C. (2013). I Skar, G. & Tengberg, M. (red.) (2013). Läsning! Svensklärarföreningens års- skrift 2013.

Gustavsson, B. (2009). Utbildningens förändrade villkor. Nya perspektiv på kunskap, bildning och demokra-

ti. Stockholm: Liber AB.

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahl- ström & Widstrand.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement. London: Ro- utledge.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Hugo, M. (2010). Forskning och lärande i klassrummet måste vara på riktigt. I Hugo, M. och Segolsson, M. (red.) (2010). Lärande och bildning i en globaliserad tid. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, J. och Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och interna-

tionell belysning. Stockholm: Natur och Kultur.

Idhe, D. (1986). Experimental phenomenology. An Indroduction. Albany: State University of New York Press.

Kansanen, P., (2000). Kampen mellan vetenskap och lära. I Alerby, E., Kansanen, P., Kroksmark, T. (red.). Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Kansanen, P. (2010). Teser för framtidens lärarutbildning. I Hugo, M. och Segolsson, M. (red.) (2010). Lärande och bildning i en globaliserad tid. Lund: Studentlitteratur.

Kihlström, S. (2007). Observation som redskap. I Dimenäs, J. (red). Lära till lärare: att utveckla lä-

raryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. Uppl. Stockholm: Liber.

Korp, H. (2006).Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion.

Malmö studies in educational sciences. No 24. Malmö högskola, Lärarutbildningen. Kroksmark, T. (2000). Didaktik och lärares yrkeskunskap. I Alerby, E., Kansanen, P., Kroksmark, T.

(red.). Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Didaktisk tidskrift Vol.17, No.2-3, 2007.

55

Kroksmark. T. (2010). Skolans ödesfråga. Forskande lärare och en skola på vetenskaplig grund. Kroksmark, T. (2013). De stora frågorna om skolan. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, G. (1994). I Starrin, B. och Svensson, P-G. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Stu- dentlitteratur.

Lundahl, L. m.fl. (2011). Gymnasiet som marknad. VR 2007-3579.Umeå universitet. Marton, F. (1997). I Uljens, M. (red). Didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

McKinsey & Company (2010). How the worlds most improved school systems keep getting better.

http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-most-improved-school-systems-keep- getting-better/ (2014-02-13)

Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor, (1889). Stockholm: P. A. Norstedt & söner.

Patel, R. & Davidsson, B. (2010). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en

undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Robertson, C. (2010). Utbildning på vetenskaplig grund. Vetenskap och beprövad erfarenhet – vad innebär

det för förskola och skola? Forskning om undervisning och lärande. Nr 4, september 2010.

Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet.

Riksdag & Departement. (2010). http://rod.se/en-l%C3%A4rarutbildning-blir-fyra-1/(2014-03- 21)

Rosvall, P-Å. (2012). Yrkesutbildning i förändring? Konsekvenser för undervisningen. In I. Hen- ning Loeb & H. Korp (Eds.), Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram (pp. 57-74). Lund: Studentlitteratur.

Sandin, B. & Säljö, R. (2006). Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Schullerqvist, B. (2011). Forskarskolor som kunskapsbryggor för ämnesdidaktisk skolutveckling. Forskande lärare – en framgångsfaktor. Nr 7, december 2011. Stiftelsen SAF i samarbete med Lärar- förbundet.

Segolsson, M. (2006). Programmeringens intentionala object. Nio elevers uppfattningar av programmering. Estetisk-filosofiska fakulteten. Karlstads universitet.

Shulman, L. (2004). The Wisdom of Practise. Essays of Teaching, Learning and Learning to Teach. San Fransisco: Jossey-Bass.

Skolinspektionen, (2012). http://www.dn.se/debatt/tio-forandringar-som-ska-radda-den-svenska skolan/ Publicerat 2012-02-14, Uppdaterat 2012-11-28

SKOLFS 2011:144. Förordning om läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Fritzes. Skollagen. (2010). Utbildningsdepartementet. Svensk författningssamling. (2010:800).

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stock- holm: Skolverket.

Skolverket. (2012). Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. Rapport 379 2012. Skolverket. (2013a). Forskning om skolreformer och dess genomslag. Skolverkets aktuella analyser 2013. Skolverket. (2013b). Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387 2013.

Skolverket. (2013c). Forskning i klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2014a). http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/i-praktiken Skolverket (2014b). http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/vetenskaplig-grund-

56

Sveriges Riksdag. (2013). Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Del 1.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Rapporter-fran- riksdagen/Hur-kan-ny-kunskap-komma-till-_H00WRFR10/

Timperley, H. (2011). Realizing the Power of Professional Learning. UK: CPI Group.

Timperley, H. (2008). Teacher professional learning and development. Educational Practises Series 18. International Academy of Education: Brussels.

Titchen, A. & Hobson, D. (2005). Phenomenology. B. Somekh, & C. Lewin (red.), Research Methods in

the Social Sciences. London: SAGE.

Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet, (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Ve- tenskapsrådet.

57

Intervjuguide

Intervjufrågor till rektorer:

1. Vad innebär det för dig att din skola utgår från en undervisning baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

2. Hur uppfattar du att din arbetsplats hanterar den nya skrivningen i skollagen?

3. Hur uppfattar du att du och dina rektorskollegor diskuterar kring den nya skrivningen i skollagen? 4. Hur förändrar du ditt pedagogiska ledarskap för att undervisningen ska vila på en vetenskaplig

grund? Hur gör du? I praktiken?

5. Vad innebär det för verksamheten på din arbetsplats att arbeta efter beprövad erfarenhet? 6. På vilket sätt har den nya skollagen avseende vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet imple-

menterats?

7. Hur uppfattar du att verksamheten kommer att påverkas av att all utbildning ska vila på veten- skaplig grund och beprövad erfarenhet?