Citatet ovan är hämtat från Kungälvs kommun och sammanfattar det ställningstagande som är allra vanligast när det gäller hushållning med mark. I nästan alla kommuner anger man att jordbruksmark så långt möjligt ska värnas. De undantag som anges är framförallt, liksom ovan, de fall då intresset kolliderar med möjligheten till förtätning i strategiska lägen. I flertalet kommuner anges mer eller mindre generellt att jordbruksmark ska värnas men i många fall ser man både olika omfattning och olika varianter av kommunernas ställningstaganden.
”Ny bebyggelse eller nya anläggningar skall endast tillåtas om det är förenligt med jordbrukets intressen av livsmedels- och energiproduktion.
Jordbrukets intressen av livsmedels- och energiproduktion skall underordnas
boendeintresset i anslutning till byar som är planlagda med områdesbestämmelser eller detaljplan”. Sid 137 ÖP Trelleborgs kommun
"Kommunen har som övergripande mål att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för allmänna intressen som inte kan tillgodoses på ett rimligt sätt på annan
23 (42)
RAPPORT
KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING
DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx
plats. Det är också viktigt att undvika planläggning och nybyggnation av bostäder som riskerar att hindra ett rationellt jordbruk. Bördig mark ska i första hand reserveras för nu- eller framtida matproduktion". Sid 14 ÖP del 1 Bromölla kommun
"Värdefull jordbruksmark som är av långsiktig betydelse för livsmedelsproduktion ska beaktas i planeringen. Åtgärder som påtagligt kan skada dess funktion ska undvikas”.
Sid 25 ÖP Nyköpings kommun
”Där ianspråktagande av jord- eller skogsbruksmark inte kan undvikas ska lösningar som minimerar intrång och övrig negativ påverkan eftersträvas. Det innebär t ex att markkabel väljs före luftledningar, att bebyggelse hålls samlad och förtätning istället prioriteras, att passager anordnas vid anläggning av vägar och järnvägar osv”. Sid 26 ÖP
Boxholms kommun
I citatet ovan nämns en annan inriktning som är vanlig bland kommunerna och som berör flera allmänna intressen, nämligen förtätning. I flera översiktsplaner kan man läsa om förtätning som en av kommunens strategier för att hushålla med mark. Det är också förtätning som oftast anges som godtagbart skäl att ta jordbruksmark i anspråk:
”Om det vid tätortsutbyggnad finns konkurrerande starka allmänna intressen får jordbruksmark tas i anspråk om detta främjar en bra bebyggelsestruktur med sammanhållna tätorter”. Sid 33 ÖP Östersunds kommun
”Helsingborgs stad ska hushålla med mark och i första hand förtäta inom redan byggda områden. Detta kan göras bland annat genom att låta staden växa på höjden, exempelvis i lämpliga lägen med höga hus, tillbyggnad av extra våningsplan samt omvandling av vindar i flerbostadshus”. Sid 31 ÖP Helsingborgs kommun
Ambitionen om förtätning hänger ihop med ett tydligt uttalat mål för flertalet kommuner att samhällsutveckling så långt möjligt ska ske längs redan etablerade infrastrukturstråk, främst för kollektivtrafik, vilket också berör tidigare (och senare) nämnda allmänna intressen:
”För att hushålla med mark- och naturresurser bör vi bygga i befintliga områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen främjas den
miljömässiga hållbarheten. Konsekvenser av bedömda klimatförändringar beaktas”. Sid 28
ÖP Kalmar kommun
”Storskalig utbyggnad ska lokaliseras i lägen med god tillgänglighet till kollektivtrafik. Alternativt ska den nya bebyggelsen vara av sådan skala att den ensamt, eller tillsammans med befintlig bebyggelse, ger underlag för en god tillgänglighet till kollektivtrafik inom rimlig tid”. Sid 48 ÖP Södertälje kommun
För några kommuner anges riktlinjer för hur stora opåverkade områden ska bevaras så långt möjligt:
”Stora opåverkade områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka deras karaktär. Ny bebyggelse, vägdragning och andra åtgärder bör endast medges för samhällsviktiga verksamheter”. Sid 52 ÖP Åmåls kommun
24 (42)
RAPPORT
KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING
DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx
”Vid bygglovsprövning av enstaka ny bebyggelse utmed Gotlands kust, på Östergarn, Storsudret och Fårö, på platser som saknar en fördjupad planering, bör bibehållandet av orörda sammanhållna markområden eftersträvas”. Sid 92 ÖP Gotlands kommun
Kommunerna är överlag restriktiva när det gäller att ny mark i anspråk och i flera fall anger man förutsättningar för att ianspråktagande av mark av olika slag ska få genomföras:
"För att främja en god hushållning med såväl mark och vatten som landskapets visuella resurser bör varje vindkraftsetablering (förutom gårdsverk) medge samlokalisering av ytterligare minst två vindkraftverk". Sid 81 ÖP Örebro kommun
"Generellt gäller att Bromölla kommun inte är lämplig för bebyggelse med behov av stora nya markresurser och att kommunen måste utnyttja exploaterade mark- och vattenområden effektivt”. Sid 14 ÖP del 1 Bromölla kommun
”Som en del i att hushålla med mark kan en minsta exploateringsnivå kopplas till markupplåtelseavtal”. Sid 64 ÖP Helsingborgs stad
När det gäller inriktningen för planberedskap för industrier och större
verksamhetsområden tenderarar kommunernas ställningstaganden att bli mer åt det generella hållet och man kan ana en rädsla att inte kunna tillgodose önskemål och på så vis gå miste om möjligheter till näringslivsutveckling, fler arbetstillfällen osv.
Genomgående ser man att kommunerna vill kunna erbjuda mark till verksamheter, på olika platser i respektive kommun, men att detta helst inte ska påverka jordbruksmark och att lokalisering bör samordnas med befintlig infrastruktur:
”Planlagd industrimark, även för större etableringar, ska finnas för framtida behov inom olika geografiska delar av kommunen”. Sid 40 ÖP del 2 Alingsås kommun
”Olika verksamheter har olika förutsättningar och behov. Verksamheter lokaliseras på för den enskilda verksamheten lämpligast plats. Rätt verksamhet på rätt plats! Framtida utveckling av verksamhetsområdena stödjer ett ökat resande med gång, cykel och kollektivtrafik. Verksamhetsområden planeras i första hand där goda förutsättningar finns för transporter med järnväg och sjöfart. I andra hand planeras verksamhetsområden i anslutning till huvudvägnät”. Sid 43 ÖP Halmstad kommun
”Kommunen ska ha en god beredskap för att kunna erbjuda mark till nya företagsetableringar i olika lägen utifrån verksamheternas behov”. Sid 23 ÖP
Sundsvalls kommun
I större kommuner samt i de kommuner med särskilt goda förutsättningar kan man se mer bestämda och medvetna ställningstaganden där man styr verksamheter till särskilt utpekade platser inom kommunen, platser där negativa konsekvenser kan minimeras och positiva följdeffekter kan förväntas uppstå. I de kommuner där det är stor konkurrens bland företag att få etablera sig är det uppenbart lättare att hushålla med mark i detta avseende. Företag accepterar troligen långt sämre skyltlägen där än de skulle ha gjort i en mindre kommun:
25 (42)
RAPPORT
KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING
DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx
Tung industri, logistikföretag, anläggningar för energiproduktion som kräver stora ytor och skyddsavstånd ska i första hand lokaliseras till Norra Hamnen. Nya verksamhetsområden ska placeras i omedelbar anslutning till Yttre Ringvägen”. Sid 32 ÖP Malmö stad
Några exempel på översiktsplaner där konsekvenser kan utläsas i anslutning till ställningstagandet redovisas nedan:
Ställningstagande:
”Ytan närmast stationer bör reserveras för verksamhet som ger upphov till ett stort flöde av människor, genom hög exploatering och effektivt markutnyttjande. Verksamheter ska där kunna kombineras med boende”. Sid 63 ÖP Helsingborgs stad
Konsekvenser av ovanstående ställningstagande redovisade på samma sida:
”Biltrafiken minskar genom att besöksintensiva verksamheter placeras nära stationer”.
3.3.4 Långsiktigt god hushållning med vatten