6.1 Kort om scenarier
Vid arbete med strategiska utmaningar ur ett framtidsperspektiv är scenariotekniken ett sätt att belysa hur alternativa framtider kan komma att se ut och hur de påverkas av beslut som fattas idag. Scenarier beskriver hur omvärlden kan förändras över tid med stöd av några olika berättelser.
Poängen med att arbeta med scenarier är inte att välja ”den mest önskade framtiden” utan att stödja beslutsfattare att vidga sin världsbild och att skaffa sig en beredskap för att det finns flera möjliga framtidsbilder. Scenarier för Kalmar kommun om 15 år syftar till att skapa en ökad förståelse för vilka utmaningar kommunen står inför och vilka möjligheter som kan öppna sig. De hjälper oss att tänka öppet kring frågor som ”vad händer om?” eller ”hur kan de beslut vi fattar idag påverka vår framtida handlingsfrihet?”.
Scenariotekniken började utvecklas inom näringslivet efter 1970-talets oljekriser som ett sätt att han-tera ökade osäkerheter. Sedan dess används tekniken inom en rad olika samhällsområden som ett sätt att försöka arbeta med framtidsfrågor utifrån ett djupare perspektiv och för att fånga en ökad komplexitet som prognoser eller andra typer av sektorsvisa framskrivningar inte förmår beskriva.66 Nedan beskrivs kortfattat tre olika scenarier för Kalmars utveckling fram till år 2035. De är baserade på den omvärldsanalys som gjorts och de inspel som olika förvaltningar i Kalmar kommun har bidragit med. Alla de tre scenarier som tecknas nedan berör viktiga osäkerheter kring Kalmars utveckling.
Genom att medvetet diskutera dessa osäkerheter så kan risken minska för att i framtiden inse vad som borde ha gjorts och förutsättningarna för att stödja en mer robust och uthållig utveckling i skenet av dessa osäkerheter förbättras.
Inget av de tre scenarierna nedan kommer att förverkligas fullt ut, men flera av de företeelser som beskrivs i dem kan komma att ha utspelats i Kalmar fram till år 2035. För översiktsplanearbetet bidrar scenarierna med tankar och stödjer en prioritering av vilka frågor som särskilt behöver beaktas i det fortsatta arbetet.
66För den som vill förkovra sig mer i tekniken kan boken “In The Art of the Long View” av Peter Schwartz rekommenderas.
22
6.2 ”En helt vanlig vardag”
Kalmars befolkning har ökat med någon procent per år de senaste åren, huvudsakligen genom en inflyttning från grannkommunerna och i spåren av immigrationsvågen efter de stora oroligheterna i Ryssland efter Putinautokratins fall. Befolkningsökningen har inte gått helt smärtfritt och integrationen av de inflyttade har stött på en del problem.
Klimatförändringen har medfört påfrestningar på kommunen, inte minst genom återkommande insatser för att reparera skador efter översvämningar och stormar. Som tur är togs en del beslut i mitten av 2020-talet som innebar att de låglänta delarna av centrum vallades in och vissa verksamheter flyttades. Den snabba klimatförändringen har utlöst en del scenarier kring havsnivåhöjningen tidigare än väntat. Ett exempel är utflyttningen av järnvägsstationen. Där den låg ligger nu Järnvägsparken, som är en del av den nya våtmarken som spelar en viktig roll i hanteringen av de återkommande stora dagvattenflödena i staden.
Samtidigt har det fortsatt varit svårt att uppnå samsyn i andra viktiga frågor för Kalmars utveckling.
Inte minst har kommunens egna förvaltningar haft svårt att agera gemensamt, trots (eller kanske tack vare?) en allt knappare ekonomi. Regionen har gjort en del ansträngningar för att få kommunerna i länet att samverka mer men ofta stött på motstånd – ofta tycks kommunledningarna tro att deras största konkurrent är grannkommunen trots att de borde inse att den fortsatta globaliseringen med Kina i spetsen och de allt tydligare effekterna av klimatförändringen kräver ett ökat samarbete på regional nivå. Se till exempel hur den stora vindkraftssatsningen utanför sydöstra Öland stoppades av Mörbylånga av rädsla för minskad turism.
Den planerade upprustningen av Kust till kustbanan ligger fortfarande på ritbordet och planeras nu påbörjas någon gång kring år 2040, men bara om inte alla infrastrukturpengar under den kommande strukturfondsperioden omfördelas till klimatsäkringsåtgärder vilket det talas om i Bryssel och Stock-holm. Inom transportsektorn har omställningen till nya bränslen gått sakta men säkert. Kalmar kom-mun och regionen har också byggt ut kollektivtrafiken inom staden och i länet. Men bilberoendet är fortsatt stort i kommunen och till övervägande del fossilbränsleberoende efter som egentliga inci-tament saknats för att privatpersoner ska byta ut sin fungerande bil från 2020 till en mycket dyrare.
Paradoxalt nog har också världsmarknadspriset på olja sjunkit kraftigt på grund av att framförallt vägtransporter nu i ökad utsträckning sker med vätgasdrivna lastbilar, vilket innebär att dieseldrivna bilar trots kraftiga koldioxidskatteökningar är konkurrenskraftiga vid en prisjämförelse med andra drivmedel. Produktionsbegränsningar för biobaserade bränslen och bristen på laddningsmöjligheter för privatfordon har också bidragit.
I början av 2020-talet sattes stora förhoppningar till att digitaliseringen skulle lösa många kommunala utmaningar. Men bristen på ekonomiska resurser och oviljan till gemensamma satsningar på regional nivå har gjort att takten inte blivit den man då trodde. Digitaliseringen har inneburit stora föränd-ringar inom näringslivet och det har fått stor påverkan på arbetsmarknaden och den kommunala skat-tebasen. De nya robotskatterna och skatterna på sociala mediaföretag har delvis, men inte helt, kunnat kompensera bortfallet. Den ansträngda kommunala och regionala ekonomin märks framförallt inom äldreomsorgen, medan skolan hittills har värnats från större nedskärningar. Linnéuniversitetets utbild-ningar inom digital tjänstedesign, AR och automatiserade processer har skapat ett stort söktryck och bådar gott inför framtidens utveckling av mer kvalificerade jobb och högre lönesummor i länet. En del andra universitet i landet var inte lika snabba att förstå utvecklingen.
Den stora individualismen och ökade valmöjligheter genom globaliseringen och digitaliseringen har ökat konkurrensen om arbetskraften. Att både ha en pressad ekonomi och framstå som en attraktiv arbetsgivare är en balansgång som kommunstyrelsen diskuterar vid nästan varje sammanträde.
23
6.3 ”Det går bra nu!”
Kalmar kommun kan se tillbaka på en positiv utveckling under de senaste 15 åren. Nuvarande tillväxttakt innebär att man når 100 000 invånare ett par år före 2050. Kalmars attraktivitet har ökat, inte minst genom en fördjupad samverkan mellan olika samhällssektorer och kommunerna i regionen, vilket möjliggjort flera viktiga gemensamma satsningar. Den ökade komplexiteten kring många frågor innebar att offentlig sektor, näringslivet och engagerade Kalmarbor insåg betydelsen av att samarbeta och samagera för att klara utmaningarna, men också för att ta tillvara på Kalmars nya möjligheter.
Tack vare samsynen har den gamla konflikten mellan stad och land lagts åt sidan. Kalmar växer snabbt, men en genomtänkt, regional landsbygdsstrategi har gjort att många bosätter sig även i grann-kommunerna och i Kalmars mindre orter. Kalmar växer tillsammans och i samklang med regionen.
Avspänningen efter den så kallade PT-eran (Putin och Trump) har givit det globala samarbetet en ny blomstringstid. Populistisk retorik, söndring och inåtvändhet har ersatts av faktabaserad utveckling, enande och öppenhet. Viktiga och reella genombrott har då kunnat göras kring klimat, biologisk mångfald, frihandel och fattigdomsbekämpning. Den påbörjade globala utvecklingen av ett nytt energiparadigm kommer att gå till världshistorien.
Kalmar har tagit en aktiv roll i denna utveckling. Att delegationer från Asien, Afrika och Nordamerika besöker Kalmar och centret Future for Humanity är resultatet av att Kalmar har hög trovärdighet inom många viktiga framtidsfrågor genom de satsningar som gjorts och den öppenhet för nya influenser och innovationer som kommunen har visat prov på. Komplexa frågor har sorterats och analyserats som grund för faktabaserade beslut och krävt både ny- och omtänkande. Hur kommunen och regionen mot alla odds lyckades bli fossilneutrala redan år 2030 är ofta den första frågan som ställs av besökarna.
Det varmare klimatet har hanterats relativt bra i Kalmar kommun och regionen. Redan i början av 2020-talet gjordes en markering om att gå från enstaka symbolfrågor till systemsyn och praktisk handling. Klimatsäkringen av innerstadens lägsta delar, inklusive utflyttningen av järnvägsstationen gjordes effektivt med stöd av fördelaktiga lån från de många klimatinvesteringsfonder som etablerades i Europa vid den tiden. Även de ökade strömmarna av klimatflyktingar har hanterats bra, inte minst genom integrationssatsningen ”Välkommen till Kalmar!”, som kommunen tillsammans med andra aktörer etablerade år 2022. Politiker från hela EU reser till Kalmarregionen för att ta del av lärdomarna.
Digitaliseringen har på allvar börjat förändra vardagen i Kalmar och Sverige. Sjukvårdens problem med att hitta gemensamma lösningar kvarstår visserligen men i kommunen är interaktionen smidig mellan olika system och mellan medborgare och förvaltning. Produktiviteten har ökat med bibehållen kvalitet, inte minst inom äldreomsorgen. Den årliga medborgarundersökningen visar att Smartare Kalmar uppskattas av boende, företag och besökare. Investeringarna under tidigt 2020-tal kostade på, men har nu gett positiva effekter på kommunens ekonomi. Den stora utmaningen har istället varit omställningen med allt fler autonoma fordon som måste samsas med den stora andelen bilar som inte är förarlösa. De autonoma fordonen har inneburit mer trafik, framför allt för att de kan användas även av grupper som inte tidigare haft tillgång till bil. Kollektivtrafik ”on demand” har samtidigt blivit en succé och tillsammans med den utvecklade trafiken på Kust till Kustbanan reducerat bilberoendet.
Den höga utbildningsnivån och de goda skolresultaten i som kommunen har bibehållit sedan 2010-talet har bidragit till utvecklade former av entreprenörskap, en ökad produktivitet och en hög syssel-sättning i de kunskapsintensiva branscherna. På arbetsmarknaden som pågår en stor omställning med många förlorade jobb i mindre kunskapsintensiva branscher och många med lägre utbildning har svårt att hitta ett jobb. Individualism och ökade valmöjligheter genom globaliseringen och digitaliseringen ökar samtidigt konkurrensen om arbetskraften, vilket inte minst kommunen fått erfara.
24
6.4 ”Grodan i grytan”
Världen har sakta blivit varmare och i många länder pågår en ständig kamp för att förse befolkningen med energi, mat och vatten. De väpnade konflikter som uppstått under de senaste åren har inte handlat om religion eller främlingsrädsla utan om grundläggande livsförutsättningar. Det är uppenbart att mänskligheten, trots att alla fakta fanns på bordet, inte lyckades ta tag i klimatförändringen under det senaste decenniet. Effekterna av detta misslyckande börjar synas på allvar.
I Kalmar har vi vant oss vid att dagens oktober är gårdagens september. Många tycker det är skönt med längre och varmare somrar. Samtidigt är det många Kalmarbor som nu börjar bli lite oroliga eftersom deras försäkringsbolag inte längre tecknar fullriskförsäkringar för bostäder som ligger i riskzonen för höjda vattennivåer i Östersjön. Att många banker heller inte vågar belåna vissa fastig-heter har satt fastighetsägare i en svår knipa. I en rad stämningar ställs krav på kommunen att ersätta värdeminskningen. ”Kommunen visste ju att detta skulle hända”, säger de.
För jord- och skogsbruket har klimatförändringen medfört stora påfrestningar, trots en längre växt-säsong. Långa torkperioder i kombination med kraftig nederbörd och stormar har bidragit till skörde-skador och missväxt. I skogen pågår en ständig kamp mot insektsangrepp och stormfällen och i kombination med de bindande besluten tagna av UN Global Action for Climate och den globala bojkotten mot industriellt skogsskövlingar inom Peoples’ Alliance for Biodiversity så har skogsbrukets metoder tvingats till radikala omprövningar.
Kommunen lägger årligen stora resurser på att reparera skador efter översvämningar och stormar.
Ett särskilt investeringsprogram för skydd av de mest låglänta delarna av bebyggelsen har initierats, men de 30 miljarder Euro som nödvändiga åtgärder bedöms kosta har man fortfarande inte hittat pengar till. De ökade kostnaderna för äldreomsorgen och det minskade skatteunderlaget har försatt kommunen i en svår balansgång mellan dagliga driftkostnader och nödvändiga satsningar för fram-tiden. Kommunstyrelsens ordförande frågar sig dagligen hur de tänkte i början av 2020-talet.
Den allmänna debatten präglas av intressekonflikter som blivit allt tydligare och förlamat den politis-ka handlingskraften. I regionen har det också varit svårt att samla sig när olipolitis-ka kommuner konkurrerat om investeringar. Sedan början av 2020-talet har oförmågan att hitta kompromisser och att mobilisera olika aktörer för gemensamt agerande varit påtaglig, något som försenat eller till och med omöjliggjort nödvändiga satsningar eller uppnående av synergier.
Det har hittills varit svårt att erbjuda fossilfria resealternativ. Även om transportföretagen och många privatbilister gått över till batteri- eller vätgasdrivna fordon och flyget successivt fasat in biobränslen under de fem senaste åren så är 60% av transportarbetet i Kalmar kommun fossilberoende. Med de ökade globala åtagandena kring fossilfritt resande så har EU och den svenska staten lagt alla sina infrastrukturpengar på att minska bilberoendet och det börjar nu sakta avspegla sig i en rad satsningar.
Det kommer till exempel om tio år att bli lättare att ta sig till och från Kalmar med tåg efter förra årets beslut om upprustningen av Kust till Kust-banan. Många satte hopp till enhetstaxan Örestadsbiljetten, men den är ännu inte beslutad på grund om tvister om vem som ska betala vad. Elektrifieringen av Stångådals- och Tjustbanorna har försenats på grund av effektbristen i södra Sveriges elnät. Denna effektbrist, som varnades för redan år 2018, har inneburit stora svårigheter för näringslivet och var ett av skälen till att Region Kalmars mål om en fossilfri region 2030 inte kunde uppnås. Bland annat kunde inte de ambitiösa satsningarna på förnyelsebar elenergiproduktion förverkligas då effektbristen orsakade en kraftigt försämrad elkvalitet och upprepade elavbrott som fick stora rubriker.
Livet i Kalmar och världen har blivit som ett komplext schackspel mellan goda och onda krafter. Det framtidshopp som präglade kommunen för 20 år sedan har förbytts i skepsis och minskad tillit.
25