En av anledningarna till att jag blev intresserad av barn med autism var att när jag själv har varit ute på olika förskolor har jag ibland stött på barn som är i behov av särskilt stöd, Samtidigt har jag inte riktigt sett hur förskollärarna arbetar med dessa barn för att de ska utvecklas på bästa sätt. Att barn får olika diagnoser i tidig ålder är något som blir mer och mer vanligt och att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har autism var därför något som intresserade mig.
Jag upplever att förskollärarna använde de verktyg som de hade tillgång till för att inkludera och bygga upp ett socialt samspel och kommunikation med dessa barn, men att det ändå upplevdes som dessa barn blev lite ”utanför” på något sätt. Eftersom barn med autism har svårt med det sociala, att förstå andra människor och att göra sig förstådd leder till att det inte byggs upp någon relation mellan barnen. Jag upplever att om barnen på förskolan hade fått mera information om hur barn med autism beter sig och varför och om man kanske mer tydligt hjälpt dem att bygga upp relationer till dessa barn så hade kanske de övriga barnen försökt ännu mer att få in detta barn i deras lekar och samvaro på förskolan. ”Barn lär av varandra, barn lär sig i sociala samspel” är något som man ofta hör då det gäller barn, det är viktigt att barn får nya kunskaper och lärdomar av varandra men hur ska man arbeta för att uppfylla detta i förskolan med barn som har autism?
Om jag hade haft mera tid till denna studie hade det varit intressant att gå ut till olika förskolor som har barn med autism och observera hur en ”vanlig dag" på förskolan såg
ut för dem? Hur är samvaron mellan barnen? Hur beter sig de övriga barnen mot detta barn? Hur uppträder och interagerar det autistiska barnet med de vuxna och de övriga barnen? Hur ofta används de verktyg som förskollärarna nämnde i verksamheten, i vilken utsträckning synliggjordes de för de autistiska barnet och de övriga barnen? Att gå ut och göra observationer på autistiska barn på förskolan tror jag kunde ge en bättre inblick i hur dessa barn verkligen har det på förskolan.
Jag menar även att förskollärarna behöver mer information, redskap och kunskap för att kunna utveckla dessa barn på bästa möjliga sätt. Det jag har kommit fram till genom min studie är att socialt samspel och kommunikation är svårt för barn med autism och att det inte byggs upp några särskilda relationer mellan barnen på förskolan utan att autistiska barn dras oftast till de vuxna för att de förstår dem bättre. Även om vissa verktyg används verkar inte det utveckla något varaktigt socialt samspel och kommunikation mellan barnen på förskolan. Här finns ett angeläget område som borde inspirera till fortsatta studier.
10
REFERENSLISTA
Beyer, J & Gammeltoft, L. (2000). Autism och lek. Kristianstad: Liber AB Bromark, G & Granat, T. (2013). [Hämtad från
http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Autism/, [2014-07-15] Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Carlsson, B. (1996). Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och
beteendevetenskap. 1. Uppl. Stockholm: Liber/Almqvist & Wiksell medicin
Cohen, S. (2000). Fokus på autism: vad vi vet, vad vi vet, vad vi inte vet och vad vi
kan göra för att hjälpa barn med autism. Stockholm: Cura
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Deris, A.R & Di Carlo, C.F. (2013). Back to basics: working with young children with autism in inclusive classrooms. Support for Learning, 28, 2, pp. 52-56 [2014- 12-05]
Dillner, M & Löfgren, A. (2013). Rätt att leka! Hur barn med autism kan erövra
leken hemma, i förskolan och skolan. Printon, Estland: Pavus Utbildning
Egidius, H. (2006). Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Studentlitteratur: Lund
Eriksson. M. (2003). Fräknar på hjärnan- om udda barn och små avvikelser
Flynn, L & Healy, O. (2012). Review:.A review of treatments for decificits in social skills and self-help skills in autism spectrum disorder. Research In Autism Spectrum
Disorders. 6, 1, pp. 431-441 [2014-11-27]
Gillberg, C. (1992). Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och
vuxna. 2, omarb. Uppl. Stockholm: Natur och Kultur
Gutierrez, A, Hale, M, Gossens-Archuleta, K & Sobrino- Sanchez, V. (2007). Evaluating the Social Behavior of Preschool Children with Autism in an Inclusive Playground Setting. International Journal of Special Education, 22(3), 26-30 [2014- 09-23]
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hjärnfonden (2014) .Autism, symtom & behandling. Hjärnfonden. [Hämtad från http://www.hjarnfonden.se/diagnoser/autism__25 , 2014-12-09 ]
Hwang, P & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm. Natur och Kultur Jacobsson, I-L, Nilsson, I. (2009). Specialpedagogik och funktionshinder.
Stockholm: Natur och Kultur
Jordan, R och Libby, S. (1998). Att undervisa och använda lek i undervisningen. I Powell, s, Jordan, R (Red). Autism: leka, lära och leva: en handbok för praktiskt
lärande. Stockholm: Cura
Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I : Dimenäs, J (2007). Lära till lärare.
Att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Klasén McGrath, M. (2009) [Hämtad från
http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19407, [2014-07-15]
Kvale, S & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, B. (2011). Den statistiska undersökningen - grundläggande metodik och
typiska problem. Lund: Studentlitteratur.
Linnér, B & Lundin, K (2011). Examensarbetet på lärarutbildningen: en kollektiv
process. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg] (2010). Stockholm: Skolverket
Murray, Dinah K C. (1998). Autism och IT terapi med datorer. I Powell, S, Jordan, R (red). Autism: leka, lära och leva: en handbok för praktiskt lärande. Stockholm: Cura
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i ”behov av särskilt stöd”- Vad betyder
det och vad vet vi?. Myndigheten för skolutveckling
Patel, R & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 4., [upptaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Peeters, T. (1999). Autism: från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik. Stockholm. Liber
Pierangelo, R & Giuliani, G. A. (2008). Teaching students with autism spectrum
disorders. Thousand Oaks, Ca: Corwin Press.
Schmidt, M, Laffey, J, Schmidt, C, Wang, X & Stichter, J. (2012). Developing methods for understanding social behavior in a 3D virtual learning enviroment.
Computers In Human Behavior, 28, 2, pp 405-413 [2014-11-27]
Säljö, R. (2010). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, U,P, Säljö, R & Liberg, C. (2010). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. [Hämtad från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, [2014-10-19].
Waclaw. W, Aldenrud. U & Ilstedt. S. (1999). Barn med autism och aspergers
syndrom- praktiska erfarenheter från vardagsarbetet.
Walker, S., & Berthelsen, D. (2008). Children with autism Disorder i Early Childhood Education Program: A social Constructivist perspective on Inclusion
International Journal of Early Childhood, 40 (1), 33-51 [2014-09-23]
Warreyn, P, Van der Paelt, S, & Roeyers, H. (2014). Social- communicative abilities as treatment goals fpr presschool children with autism spectrum disorders: The importance of imitation, joint attention, and play, Developmental Medicine & Child
Neurology, 56, 8, pp 712-716 [2014-09-25]
Wing, L. (2012). Autismspektrum, Handbok för föräldrar och professionella. Lund: Studentlitteratur AB
Bilagor
Förskollärarna
1. Berätta om vad du har för bakgrund gällande utbildning och arbete inom förskolan med barn med diagnosen autism?
2. Vilka erfarenheter har du av att arbeta med barn med autism? Vilka är dem i så fall?
3. Berätta om hur man som förskollärare ska bemöta dessa barn?
Sociala relationer
4. Berätta hur ni inkluderar barn med autism i barngruppen? Vilka strategier använder ni?
5. På vilket sätt integreras/ samordnas barn med autism med de övriga barnen? 6. Berätta om hur relationen är/ var mellan det autistiska barnet och de övriga
barnen på förskolan?
7. Vilket sätt kan inkluderingen av det autistiska barnet påverka de övriga barnen?
8. Berätta om vilka strategier ni använder för att bygga upp socialt samspel mellan barn med autism och de övriga barnen
9. Berätta om hur ni som förskollärare byggde upp ett socialt samspel med dessa barn? Några särskilda strategier?
Inkludering
10. Hur ser du på miljös betydelse då det gäller inkludering för barn med autism?
- Anpassades miljön mycket efter barnet med autism, på vilket sätt i så fall?
11. Hur ser du på lekens betydelse då det gäller inkludering för barn med autism?
Verktyg
12. Hur ser det pedagogiska arbetet ut för barn med autism? Använder ni några särskilda metoder (ex dags och arbetsscheman)?
13. Berätta om vilka pedagogiska verktyg ni använder för barn med autism? (ex ipad, datorer?