En fortsatt dialog och forskning nordiska länderna emellan vad gäller audiologisk rehabilitering hade varit önskvärt i framtiden för ökad utveckling inom området. Ett bredare socialt nätverk mellan länderna kan tänkas ge ökad kunskap, värdefull för en hörselvård med högre kvalitet. Fortsatt forskning om vilka positiva effekter en holistisk rehabilitering kan göra för patientens livskvalitet skulle vara av stort intresse.
Arlinger et al. (2008) uttrycker en oro för framtidens hörselvård. De nämner att olika ekonomiska förutsättningar, upphandlingsrutiner, fritt vårdval (t.ex. privata aktörer) m.m. kan påverka hörselvården negativt. Det kortsiktiga tankesättet som ofta styr vården enligt både
38
Arlinger et al.(2008) och Tye-Murray (2004) är beklagligt då forskning visat att en långsiktig planering för patienten både är kostnadseffektivt och dessutom livskvalitetshöjande. När ska ansvariga ledare både inom politiken och inom vården öppna ögonen för dessa fakta?
Enligt HRF:s rapport (2009) är det allt fler landsting i Sverige som överlåter åt privata aktörer att utföra hörapparatanpassning, en tendens som verkar återspegla även andra delar av Europa. Med denna ökade privatisering uppstår naturligtvis frågan om vad detta kommer att göra för den enskilde patienten? Blir det en bättre kvalitet då de olika instanserna blir mer specialiserade var för sig eller blir det ett steg tillbaka i utvecklingen för hörselvården? Tappar man inte lätt bort helhetsperspektivet för patienterna i den audiologiska rehabiliteringen då man inom den privata sektorn är tvungen att delvis arbeta utifrån ett ”säljarperspektiv”. Kan detta leda till att fokus åter igen hamnar på hörapparatanpassning och utelämnar de psykosociala bitarna i rehabiliteringen? Hur effektiv är dessutom hanteringen och kommunikationen mellan de olika instanserna när aktörer för diagnostik och rehabilitering inte sitter på samma ställe eller hör till samma enhet? Utifrån denna synvinkel måste man kanske samtidigt ställa frågan om vad som ligger i begreppet kostnadseffektivitet? För en privat aktör är det knappast kostnadseffektivt att en patient som redan köpt hörapparat återkommer gång på gång. Hur blir det dessutom inom en hörselvård där patient betalar delar av hörapparatkostnaden? Blir det inte en splittring mellan att å ena sidan vilja erbjuda patient en förhöjd livskvalitet som understöds i nordiska ländernas lagar mot trycket om en kostnadseffektiv vård. Hur gör man för att verka och övertyga om nyttan med en holistisk hörselvård världen över, då många länder just styrs av den kortsiktiga tanken inom ekonomin?
39
Referenser
Andersson, S., Arlinger, S., Arvidsson, T., Danielsson, A., Jauhiainen, T., Jönsson, A., Kronlund, L., Laukli, E., Lyxell, B., Nielsen, P., Nyberg, E., & Rönneberg, J. (2007).
Rehabilitering. I Arlinger, S. (Red.), Nordisk lärobok i Audiologi (s. 325-389). Bromma: CA Tegnér.
Arlinger, S., Danermark, B., Espmark, A.-K., Mäki-Torrke, E., Möller, C., Steorn, M.,
Tengstrand, T. & Uhlin, P. (2008). Hörselrehabilitering till vuxna. Rapport från expertgruppen för hörselvård. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Audiografforbund. (2010). Medlemshåndbok for medlemmer i Audiografforbund. Hämtat: 2011- 05-12, från:
http://img0.custompublish.com/getfile.php/780332.840.uawxxtwxaq/Medlemsh%E5ndbok+2008 -2010.pdf?return=www.audiograf.no
Bäckström, B. (2001). Att dokumentera audiologisk rehabilitering – en studie om audionomens arbetsprocess och journalföring. (Magisteruppsats). Göteborg: Göteborgs universitet.
Danske handicapsorganisatione. (2010). Handlingsplan, fokuspunkter 2010-11. (kap. 11). Hämtad 2011-04-21 från: http://www.handicap.dk/dokumenter/referater/Referat-fra-DHs- representantskabsmode-23.4.2010/kapitel15
Eliasson, R. (1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur.
English, K.M. (2008). Counseling Issues in Audiologic Rehabilitation. Contemporary Issues in Communication Science and Disorders, 35, 93-101.
Falkenberg, E.-S. (2007). Holistic Aural Rehabilitation: a Challenge, Scandinavian Journal of Disability Research, 9, 78-90.
FOR: 2001-06-28, nr. 765. Foreskrift om habilitering og rehabilitering.
FOR: 2004-12-23, nr. 1837. Foreskrift om individuell plan etter helselovgivningen og sosialtjenesteloven.
Forsberg, C. & Wengström,Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (2 Uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Gentofte Hospital. (2010). Audiologiassistant. Hämtad från 2011-04-13 från: http://www.gentoftehospital.dk/NR/rdonlyres/87423FB9-B3BB-4B87-8DEC-
40
Guðmundsson, F.R. (1997). Þverrandi þjónusta við heyrnarskerta. Morgunblaðið, Hämtad 2011- 04-20 från: http://www.mbl.is/mm/gagnasafn/grein.html?grein_id=367057
Gullacksen, A.-C. (2002). När hörseln sviktar. Malmö: Centrum för handikapp- och rehabilitetsforskning.
Göteborgs Universitet. (2010). Audionomprogrammet. Hämtad 2011-04-11 från: http://www.sahlgrenska.gu.se/utbildning/program/audionom/
Hansson Scherman, M. (1998). Den besvärlige patienten. Om den inre logiken i skilda sätt att tänka om sjukdom och bot. Lund: Studentlitteratur.
Helse- og Omsorgsdepartementet. (2007-2008). Nasjonal strategi for habilitering og rehabilitering 2008–2011. Hämtad 2011-04-20 från:
http://www.regjeringen.no/upload/HOD/Vedlegg/Saertrykk_av_Stprp_nr1_kapittel_9.pdf Helsedepartmentet och Socialdepartementet. (2002). Et helhetlig rehabilteringstilbud til hörselshemmede. Plan for utvikling og organisering av tjenestetilbudet. Hämtad 2011-05-02 från: http://www.regjeringen.no/upload/kilde/hd/pla/2002/0003/ddd/pdfv/167949-
handlingsplan_ilv.pdf
Hindhede, A. & Parving, A. (2009). The field of Danish audiology: A historical perspective. Audiological Medicine, 7, 84-92.
Hindhede, A. (2010). Audiologisk rehabilitering i et pædagogisk-sociologisk perspektiv. (Pågående projekt). Hämtad 2011-05-02 från: http://pure.au.dk/portal/da/projects/audiologisk- rehabilitering-i-et-paedagogisksociologisk-perspektiv%28bd4fd0d9-408e-4382-b745-
0ca7d862fabe%29.html
Hist Trondheim. (2010). Studieplan for audiografutdanning – Bachelor. Hämtad 2011-04-13 från: http://hist.no/content/33524/Studieplan
HLF Vedtekter. (2009). Hämtad 2011-04-16 från:
http://www.hlf.no/Documents/Dokumentbase/Dokumenter%20for%20tillitsvalgte/Vedtekter%20 2009-2012.pdf
Hörselskadades riksförbund. (2009). John Wayne bor inte här. Om hörselskadade och
hörselvården i Sverige. Hämtad 2011-05-01 från: http://www.hrf.se/upload/pdf/rapport09.pdf Hörselskadades riksförbund. (2004). Hörselvårdsprojektet. Värmland och Västmanland 2000- 2004. Slutrapport. Hämtad 2011-04-16 från:
http://www.hrf.se/upload/10178/VoV_slutrapport_webb.pdf
HRF:s stadgar. (2008). Stadgar för förbund, distrikt och föreningar. Hämtad 2011-04-12 från: http://www.hrf.se/upload/pdf/styrdokument/stadgar.pdf
41
Hull, R.H. (1992). What is Aural Rehabilitation. I Hull, R.H. (Red.), Aural rehabilitation (s. 3- 13). San Diego: Singular Publishing Group.
Indenrigs- og Sundhedsministeriet. (2010). Beskrivelse af rehabiliteringsindsatsen – organisering af indsatsen i kommuner og regioner. Hämtad 2011-04-19 från:
http://www.regioner.dk/Publikationer/Sundhed+og+sygehuse/~/media/988E172712FD489EB72 E112873E6F5FF.ashx
Karolinska Universitetet (n.d.). Audionomprogrammet 180 hp. Hämtad 2011-04-13 från:
http://ki.se/?d=11786&a=93625&l=sv&academicYear=11%2F12&id=1AU10&url=%2Fselma% 2Fselma%2Fprogramme
LBK nr 1350 af 17/12/2008. Bekendtgørelse af lov om autorisation af sundhedspersoner og om sundhedsfaglig virksomhed.
LBK nr. 81 af 04/02/2011. Serviceloven. LBK nr 913 af 13/07/2010. Sundhedsloven. LOV-1999-07-02-64. Helsopersonelloven.
Love for Høreføreningen. (2009). Hämtad 2011-04-13 från: http://hoereforeningen.dk/hoereforeningen/hoereforeningen-
filer/Love%20for%20Hoereforeningen%20revideret%20paa%20landsmoedet%202009.pdf/view ?searchterm=love
Lorentsen, Ø. & Berge, A.R. (2006). Individuelle planer – Brukares erfaringer og opplevelser. En undersøkelse av brukeres egna erfaringer og synspunkter. Rehab-Nor. Hämtad 2011-04-15 från:
http://www.hlf.no/Documents/Dokumentbase/Prosjektdokumenter/2004/Individuelle%20planer %20og%20brukererfaringer/Sluttrapport%202002%203%200374%20Individuelle%20planer%2 0og%20brukererfaringer.pdf
Lunds Universitet (2011). Audionomprogrammet, 180.0 hp. Hämtad 2011-04-11 från: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=320&lukas_id=VGAUD
Lög Heyrnarhjálpar (2008). Hämtad 2011-04-14 från: http://www.heyrnarhjalp.is/default.asp?id=13&mnu=2 Lög um Heyrnar- og talmeinastöð Íslands, nr. 42/2007. Lög um málefni fatlaðra, nr. 59/1992.
42
Madell, J.R. och Montano, J. (2000). Audiologic rehabilitation in Different Employment
Settings. I Alpiner, J.G. & McCarthy, P.A. (ed.), Rehabilitative Audiology: Children and adults. Philadelphia: Lippincott Willam & Wilkins.
Möller, K. (2005). ICF – om hälsa, miljö och funktionshinder. Finspång: Mo Gård.
Noble, W. & Hétu, R. (1994). An Ecological Approach to Disability and Handicap in Relation to Impaired Hearing. Audiology, 33, 117-126.
Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté (2010). Hämtad 2011-03-13 från:
http://www.horsel.fi/Site/Widget/Editor/173/files/Imtressebevakning/Utl%C3%A5tanden/NHS_r esolution2010-2.pdf
Persson, J., Bernfort, L. Hellbom, G., Danermark, B., Borg, E., Gullbrandsson, A. & Husberg, M. (2005). Cost-Effectivness in Rehabilitation of Hearing Impaired People. I Pruski, A. & Knops, H. (ed.), Assistive Technology: From Virtuality to Reality. IOS Press, 750-754. Rehabiliteringsforum Danmark. (2004). Rehabilitering i Danmark. Hvidbog om rehabiliterinsbegrebet. Århus: MarselisborgCentret. Hämtad 2011-04-20 från: http://www.cancer.dk/NR/rdonlyres/3CFF999C-6048-4E3D-BB21-
15CED87FD488/0/hvidbog_rehabilitering.pdf SFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen.
SFS 1998:204. Personuppgiftslag.
Sik, R. & Torlofson, H. (2008). Audionomens syn på sin yrkesutövning mot bakgrund av nuvarande lagstiftning och riktlinjer. (C uppsats). Göteborg: Göteborgs universitet. Smeds, K. & Leijon, A. (Red.). (2000). Hörapparatutprovning. Bromma: CA Tegnér AB. SOSFS 2007:10. Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering.
Socialstyrelsen. (2011). Vad innebär legitimation? Hämtad 2011-04-17 från:
http://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/legitimation/vadinnebarlegitimatio n
Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2011-05-20 från: http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ Statens Autorisasjonskontor for helsepersonell. (2008). Yrkesgrupper/Audiograf. Hämtad 2011- 04-20 från: http://www.safh.no/
43 Statistics Finland. (2011). Hämtad 2011-05-19 från:
http://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_vaesto_en.html#structure
Svenska Audionomföreningen [SvAf]. (2001). Etisk kod för audionomer. Hämtad 2011-01-19 från: http://www.svaf.nu/extdok.php
Syddansk Universitet. (2011). Audiologi (bachelor). Hämtad 2011-04-13 från: http://www.sdu.dk/Uddannelse/Bachelor/Audiologi
Trost, J. (2007). Enkätboken (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Tye-Murray, N. (2004). Foundation of aural rehabilitation. Children, adults and their family members (2rd ed). New York: Thomson/Delmar learning.
Vetenskapsrådet. (n.d.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 2011-03-12 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Örebro Universitet. (2011). Audionomprogrammet, 180 hp. Hämtad 2011-04-12 från: http://www.oru.se/html/programHT11VT12/audionom.html
44