Detta avsnitt innehåller krav på installationer för tappvatten, övrigt vatten och spillvatten. Boverkets regler syftar till att installationerna för tappvatten ska vara så projekterade och utförda att vattnet har en god kvalitet när det når tapp-kranen. Regler för dricksvattnets kvalitet ges ut av Livsmedelsverket vad gäller vatten från vattenverk, m.m. och av Socialstyrelsen vad gäller vatten från en-skilda vattentäkter.
Syftet med reglerna för installationer för övrigt vatten är att medge hus-hållning med tappvatten när vattnet inte behöver vara av dricksvattenkvalitet.
Syftet med reglerna för installationer för avlopp är i huvudsak att avlopps-vatten ska föras bort från byggnader utan att skada dessa och utan att påverka omgivningen menligt.
Regelsamling för byggande
2006
Läsanvisningar
25 Installationer för tappvatten
Avsnitt 6:62 ställer krav på installationer för tappvatten. Indelningen är gjord utifrån viktiga funktioner, med en inledning om materialets betydelse för ett bra tappvatten. I Livsmedelverkets regler finns krav på att materialet i instal-lationerna inte får påverka dricksvattnets kvalitet. Inom EU pågår sedan1999 ett arbete med att ta fram EAS (European Acceptance System) för hur mate-rial i kontakt med vatten för mänsklig konsumtion ska kunna användas. Sy-stemet ska kunna användas tillsammans med CE-märkning av byggproduk-ter.
Rätt projekterade och utförda installationer är en förutsättning för tillgång till tillräckligt med tappvatten och är dessutom grunden för en god hushåll-ning med vatten. De hjälper oss också att undvika vattenskador. Vattenskador kan ge upphov till problem för brukaren dels i form av extrakostnader, dels i form av obehag vid reparationer eller ändringar. Vattenskadorna kan också ge hälsoproblem om de ger upphov till t.ex. mögelpåväxt på byggmaterial. Även återströmning av förorenat eller förgiftat vatten från omgivningen till tapp-vatteninstallationerna kan få betydelse för människors hälsa. För bedömning av risker och val av skydd mot återströmning hänvisas till SS-EN 1717.
Vattentemperatur
Temperaturen på tappvatten har stor betydelse för hygien och hälsa. Kallt vatten ska vara kallt eftersom det är ett livsmedel, men det ska också vara kallt för att minimera risken för tillväxt av mikroorganismer på installatio-nerna. Det är därför av stor betydelse att installationerna placeras så att kall-vattnet inte blir uppvärmt. Varmt vatten ska vara så varmt att man kan an-vända det för personlig hygien och hushållsändamål. Det varma vattnet får dock inte vara så varmt att man riskerar att skålla sig, men det får inte heller vara så kallt att det finns risk för tillväxt av mikroorganismer.
Legionella
Legionärssjukan är en lunginflammation som kan bli mycket allvarlig och leda till döden. Den orsakas av bakterier av familjen legionella. Dessa bakte-rier förökar sig i vattentemperaturer mellan ungefär 20 och 45°C, vilket inne-bär att de kan föröka sig i de tekniska installationerna i byggnaderna. För att projektera och utföra en installation som så långt som möjligt förhindrar att legionellabakterier förökar sig, kan en dokumenterad riskvärdering för till-växt av legionellabakterier vara ett bra stöd. Dessutom måste installationerna skötas och kontrolleras på rätt sätt vad gäller bl.a. temperaturnivåerna.
Läsanvisningar Regelsamling för byggande
2006
Installationer för övrigt vatten
Avsnitt 6:63 ställer krav på installationer för övrigt vatten. I vissa fall behö-ver man inte ha vatten som uppfyller kvalitetskraven för dricksvatten. Det viktigaste man måste tänka på ifall man använder sig av övrigt vatten är att projektera och utföra systemet så att installationerna för tappvatten inte riske-rar att komma i kontakt med systemet för övrigt vatten.
Installationer för avloppsvatten
Avsnitt 6:64 ställer krav på installationer för avloppsvatten. I avsnittet hänvi-sas till flera olika europastandarder. I en del standarder finns olika modeller för hur man projekterar och dimensionerar installationer. I SS-EN 12056-2 för spillvattensystem med självfall är typ 2 den skandinaviska metoden. Vid projektering av t.ex. badrum i bostäder är det viktigt att tänka på att kravet på tillgänglighet i avsnitt 3 ska uppfyllas. Förutom kravet på golvbrunn i minst ett badrum så ska wc placeras enligt normalnivån i SS 914221 för att bad-rummet ska vara tillgängligt.
Veta mer:
Det finns flera standarder om byggprodukter och installationer som har koppling till tappvatten och avloppsvatten.
En långsiktigt hållbar dagvattenhantering: planering och exempel. Svenskt vatten (2004), ISBN 91-85159-17-4.
Har du Legionella i dina vattensystem? Boverket (2000).
Legionella: Risker i VVS-installationer: en handbok. VVS-installatörerna (2002), ISBN 91-631-2265-0.
Legionella and Building services. G W Brundrett, ISBN 07506-15281.
VVS 2000: tabeller och diagram. Vatten- och avloppsteknik. Förlags AB VVS (2004), ISBN 91-973834-7-3.
VVS-Installatörernas Teknikhandbok 2006. VVS-Installatörerna (2005), ISBN 91-631-7956-3.
Regelsamling för byggande
2006
Läsanvisningar
27
6:7 Utsläpp till omgivningen
Detta avsnitt ställer krav på utsläppen av förorenad luft, avloppsvatten och förbränningsgaser från byggnader. Syftet är att begränsa mängden förorening-ar som uppkommer till följd av att byggnaden används. När det gäller förore-nad luft ställer reglerna krav på installationer för avluft från byggförore-naden. Kra-ven beträffande avloppsvatten avser hur avloppsvattnet ska föras bort från byggnaden. Krav på avloppsinstallationer i byggnaden finns i avsnitt 6:6.
Förbränningsgaser
Reglerna ställer krav på de rökgaser från fastbränsle- och oljeeldning som släpps ut från byggnader samt på höjden på skorstenar. För byggnader med fastbränsleanordningar upp till 300 kW finns regler för högsta tillåtna värden på utsläpp. Dessa värden stämmer överens med vad som gäller enligt Europa-standarder. För fastbränsleanordningar med effekter över 300 kW ger Natur-vårdsverkets bl.a. ut branschfaktablad och allmänna råd. För fastbränslean-läggningar med effekt över 10 MW gäller tillståndsplikt enligt miljöbalken, liksom för anläggningar för oljeeldning. För anordningar som eldas med fly-tande eller gasformigt bränsle (t.ex. olja och gas) har Boverket givit ut sär-skilda regler om effektiviteten, baserade på EG-direktiv 92/42/EEG.
Skorstenshöjd
Avsnittet om skorstenshöjd ställer krav på tillräcklig höjd för funktion och spridning av rök- och avgaser. I tillhörande råd ges exempel på godtagbara lösningar samt hänvisningar till beräkningsregler som ges ut av Naturvårds-verket.
Veta mer:
Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering (utom avfallsförbränning), 2 utg. Naturvårdsverket (2005), ISBN 91-620-8196-9.
Fastbränsleeldade anläggningar: 500 kW-10 MW: stoftutsläpp, skorstenshöjder, han-tering av restprodukter. Statens naturvårdsverk (1987), ISBN 91-620-0019-5.
Läsanvisningar Regelsamling för byggande
2006