• No results found

Nedan redovisas resultatet från lärare och elever utifrån frågan, Hur har teckenspråket betydelse för läsförståelsen?

Lärarna

Samtliga lärare tror på ett samband mellan ett rikt teckenspråk och läsförståelse.

Ja visst finns det det, och även förmågan att diskutera texter. Barn till döva föräldrar, när de kommer hit har de ofta med sig ett rikt berättande, de kan berätta, de kan berätta jättespännande historier, sen ligger stöttestenen i att läsa det, men då finns redan nyfikenheten där, men då gäller det att välja att svenskan är så lätt så att de kan berätta det som står emellan, så att svenskan blir som ett stöd för dem.180

Däremot har en lärare en invändning; bara för att eleven har rikt teckenspråk betyder det inte att eleven förstår texten. Det finns andra saker som också spelar in som förförståelse och sociala koder.

Ja men det blir inte automatiskt och nej, då har man kommunikationen och mamma och pappa hemma har förklarat mycket, men det ger inte helt automatiskt ordförråd och läsförståelse, det är

176 Informant 7

177 Informant 10

178 Informant 7

179 Informant 7

180 Informant 5

lättare att förstå en text om man upplevt den, man vet vad det är frågan om, måste kunna de sociala koderna.181

Det gäller att veta att teckenspråket och svenska är två helt skilda språk. Det finns inte ett ord - ett tecken, utan det kan finnas ett tecken massor med ord.

Exempel:182

Teckenspråk: [ops]183

Svenska: Jag vet inte

Då gäller det för eleven att veta att jag vet inte är samma som teckenspråkets [ops]. En lärare anser att eleverna ska växla mellan teckenspråk och svenskpåverkat teckenspråk när de lär sig läsa. Anledningen till det är att eleven ska lära sig läsa och då är det bättre med ett tecken ett ord.184 Däremot ska eleven vara medveten om att det inte är äkta teckenspråk.

Samtliga lärare arbetar med svenska och teckenspråk parallellt. 185 Läraren skriver meningar på både teckenspråk och svenska. Lärarna synliggör skillnader mellan teckenspråk och svenska.

Eleverna

De elever som är i behov av teckenspråk tycker att teckenspråket stödjer dem i läsningen. Det är lättare att förstå texter och berättelser om det är på teckenspråk. En elev sa om det är någon som tecknar en saga är det lättare att förstå 186 Det som redovisades i resultatet ovan;187 att de flesta eleverna hellre vill ha ordet förklarat på teckenspråk gäller även några av de elever som har svenska som förstaspråk.

181 Informant 3

182 Informant 3

183 Bilderna visar hur tecknet ser ut, tecknet är en rörelse uppifrån till ner.

184 Ett tecken ett ord innebär att teckenspråket blir svenskpåverkat och är därmed inte äkta teckenspråk.

185 Se sid 25 modellen som redovisas i läsförståelsen.

186 Informant 9

187 Se sid. 29

Samtliga elever tycker att det är bra att vara tvåspråkig. Det kan vara bra att kunna båda språken typ om CI:t går sönder eller om jag är i ett badhus .188189

Däremot var det en elev som tyckte att teckenspråk och svenska är samma språk.

Läslust

Nedan redovisas resultatet från lärare och elever utifrån frågan; Hur ska lärare stimulera döva och hörselskadade elever till läslust.

Lärarna

Samtliga lärare anser att det är viktigt att eleverna känner lust för att läsa. Att väcka nyfikenhet, att väcka lust, väcka glädje det är förutsättningar för inlärning .190

Eleverna ser texter överallt. En lärare förklarar om berättelsens effekt för läslusten. Genom att teckna berättelser på teckenspråk eller läsa högt för eleverna skapar läraren läslust. Det gäller som lärare att teckna eller läsa spännande och inlevelsefullt. På förskolan leker de fram läslusten genom att barnen får dra ordbilder på substantiv exempel bord och stol . Barnen tittar på ordbilden och ska sedan hitta en likadan ordbild som är utplacerad på stolen och bordet. Även handalfabetstavlan är viktig. Barnen stannar till vid den och bokstaverar sina namn.

Samtliga lärare tog upp nyttan av att låta eleverna/barnen se böcker och att gå till biblioteket och bara bläddra i böcker. Att andas biblioteksatmosfären 191 som en lärare uttryckte sig

Biblioteket är en centralplats på en dövskola, du ska kunna se böcker, viktigt att låta barnen vara där i fred och välja.192

Några lärare tar upp vikten av att vara en god förebild för barnen/eleverna genom att visa att man själv tycker om att läsa.

Det är viktigt att som lärare hitta rätt bok till rätt elev och att tänka på elevens intresse men även att tänka på att texten är på rätt nivå för eleven. För att eleven ska känna stimulans ska texten vara en lagom utmaning. Jag försöker bygga runt deras intresse och utmana dem lite

188 Informant 11

189 CI se sid 6 se bilaga 2

190Informant 5

191Informant 5

192Informant 5

självklart 193 med de orden förklarar en lärare sin process att välja ut rätt böcker till eleverna.

En annan lärare förklarar så här

Titta på individen, jag brukar i början på terminen samla på mig böcker och så brukar jag presentera böckerna och berätta lite från varje bok, låta dem ligga kvar i klassrummet och se om någon nappar.194

Att som lärare skapa ett intresse runt boken. Väcka deras nyfikenhet. En spännande framsida och baksida gör jobbet lättare 195. En lärare beskriver att hon/han brukar ta vara på ifall eleven läser fakta om en författare, att man som lärare kan spinna vidare på det. Oftast blir eleverna intresserade av att läsa något från den författaren.

Eleverna tycker om att läsa böcker där de kan känna igen sig, det är alla lärare överens om.

Lärare kan se i elevernas ögon när intresset väcks, när eleven kan känna igen sig i någon av huvudpersonerna. Lärarna anser däremot att det inte finns speciellt mycket skönlitterära böcker och läroböcker där centrala personer i texten är döva eller hörselskadade. Lärarna tar till andra strategier för att låta eleverna känna identifikation. Jag kan ställa frågor som hur hade det varit om den personen varit hörselskadad?, vad hade den missat?, vad hade hänt? .196

Vi har läst Pricken, att han är annorlunda, fast har är lika mycket värdefull ändå, att han är annorlunda att man kan dra slutsatser till deras svårigheter. Där fick vi väldigt bra diskussioner med barnen, just detta att man inte är som alla andra men man är lika mycket värd för det.197

Genom att samhället ser ut som det gör idag med sociala medier och sms, måste

specialskolans elever kunna läsa och skriva. Sociala medier och sms bidrar till att våra elever ser nyttan i att kunna läsa och skriva och genom detta ökar viljan att lära sig läsa säger två lärare.

Eleverna ser texter överallt de kan inte undgå det, det som är så fantastiskt egentligen de senaste tio åren så är det mobilen, den döves möjlighet att kommunicera via mobil [ ]det är dövas stöttesten men även möjlighet, de blir tvungna att kommunicera och läsa, för att kamrater bor långt bort.198199

193Informant 4

194Informant 5

195Informant 3

196Informant 5

197Informant 1

198 informant5

199 I specialskolan bor eleverna på elevhem. Alla elever åker hem på helgen, vilket gör att deras klasskompisar befinner sig långt bort.

Det är även viktigt att skapa för att öka läslusten, döva och hörselskadade barn är väldigt duktiga på att skapa, framförallt teater. Att eleverna får uppleva texter i verkligheten ökar motivationen.

Barn här är jätteduktiga på teater, du kan ge dem en text du kan berätta något låt dem sen få spela upp det, de gör de speciellt de små barnen. Upplev åk och titta på saker, texter finns i verkligheten, du kan åka och titta på det, smaka på det.200

Eleverna

Böcker ska se spännande ut 201 var något som samtliga elever var överens om. Böckernas framsida och baksida spelar stor roll. Två elever bläddrade även i boken för att se om texten såg för svår ut och om det var många svåra ord. Jag ser om det är svåra ord i boken om det är många svåra ord i blir det inte roligt att läsa .202

De flesta elever tyckte att det var bättra att få välja böcker själva för då får de en bok de vill läsa. Om läraren ändå ska välja vill samtliga elever få en bok som intresserar dem. Eleverna tyckte att lärarna ska få dem intresserade av en bok genom att prata om boken och på det sättet göra boken intressant. Eleverna vill inte få texter som är för svåra för då tappar de lusten för att läsa. En elev sa Om jag får en svår bok skiter jag i den eller blir irriterad .203

Några elever tog upp att det är roligare att läsa om det inte ställs för höga krav, att de är tvungna att läsa en viss typ av bok. Det är inte jättekul att läsa i skolan, hemma är det bättre för då har jag fått välja själv, här måste jag tänka på betygen, då gör man det mest för

betygen. 204 Samma elev ansåg även att det var viktigt att veta varför boken eller texten skulle läsas.

Några elever tyckte även att lärarna ska göra något roligt av läsningen efter att boken är färdig. Att få göra en bild till boken eller skriva dikt utifrån bokens handling, alternativt att se på film kom som förslag.

Roligt att göra något annat, typ en bild eller dikt eller se film för att jämföra. Se om jag har förstått boken rätt.205

200Informant 5

201 Informant 7

202 Informant 10

203 Informant 10

204 Informant 6

205 Informant 10

Gör något annat av läsningen, se någon film som är samma som boken. Det är roligt att se skillnad mellan bok och film.206

Samtliga elever tycker att det är roligt att läsa böcker där de kan känna igen sig själva. läser man om känslor, kan man ju tänka så har jag också känt .207 Jag skulle vilja ha en bok om en CI-[ ], det tror jag skulle vara intressant att läsa .208

Självkänsla

Nedan redovisas resultatet utifrån frågan, hur ska lärare utveckla elevernas självkänsla som läsare?

Lärarna

En lärare måste skapa ett bra klassrumsklimat 209 annars kan läraren inte lära eleven något.

Det är väldigt viktigt att läraren fångar eleverna och att det skapas ett förtroende. Att läraren uppmuntrar eleven till att läsa.

Det första för att för att man ska lära sig något så måste det finnas glädje i det, men jag anser att för att komma åt ett barn för att skapa läsförståelse, måste du ha tagit nyckeln att jag är viktig för dig, du är viktig för mig. Att man har en bra kommunikation.210

Det gäller som lärare att ta till alla sätt man kan för att locka eleverna till att vilja lära sig, särskilt specialskolans elever. När barnen kommer hit vet de att det är något som inte stämmer med mig, jag är inte som alla andra. Jag tror att det är viktigt med vuxna

förebilder .211 De hörselskadade eleverna kommer oftast till specialskolan i högstadiet när de har misslyckats i den kommunala grundskolan. Samtliga lärare pratar om att de måste vara förebilder, att läraren måste bekräfta och se varje barn. Att de måste veta att eleven måste få ett själförtroende inför uppgiften, att eleven tror att de kan lyckas. Det är lärarens uppgift att ge det självförtroendet. En lärare säger att det är viktigt att inte ge eleverna för svåra

uppgifter, anledningen till det är att risken för misslyckande är för stor och elever som hela tiden misslyckas får sämre självförtroende och lusten till att lära försvinner. En annan lärare säger att det är viktigt att få eleverna att förstå att det är okej att göra fel.

206 Informant 6

207 Informant 6

208 Informant 8

209 Informant 5

210 Informant 5

211 Informant 5

Alla gör fel, det är här vi lär oss, det är det vi är här för att göra. Det får göra fel alla gör fel, vi går i skolan för att lära oss. Få dem att förstå att det är okej att göra fel och direkt när de gör rätt att säga det. Det gör jag mycket.

En lärare tog upp LIX212 som ett bra tillvägagångssätt för att se till att eleverna får texter på rätt nivå. Eleverna ska inte få för svåra texter det är inte bra då tappar de intresset men de ska inte heller få för lätta texter för då utvecklas eleverna inte.

Eleverna

För att få självkänsla som läsare vill samtliga elever få beröm.

Jag tror att om man ger mycket beröm och sånt, så tror jag att i längden så hjälper det, man tar åt sig lite hela tiden fast man inte tänker på det själv.213

Jag tycker om att få beröm, då känner man att man gjort något bra, och då vill man fortsätta att lära sig saker.214

Det är viktigt att läraren vet om elevens problem. En elev sa En lärare måste vara

tillmötesgående och veta att man har svårigheter och sätta sig in, inte fråga framför klassen utan fråga efteråt .215

Eleverna vill även att lärarna inte ska ge dem för svåra texter. Anledningen till det är att om de bara får svåra texter kan de känna sig misslyckade om de inte förstår texten.

Lärare ska inte bara ge svåra saker, får man bara svåra saker tänker man oh gud, lite lättare saker också för att få känslan jag kan mer än vad jag tror. Ändå om man utvecklas med svårare saker måste man känna att man kan också.216

Eleverna tycker att klassrumsmiljön betyder mycket för deras lärande och läsande. Att det är små klasser gör mycket att eleverna vågar fråga när de inte förstår.

I min förra skola vågade jag inte fråga om jag inte förstod, det känns bättre här, mindre grupper och alla har samma problem.217

Här på [ ] vågar jag säga att jag inte förstår, det gjorde jag inte på min gamla skola [ ] lärarna här kan hjälpa mig med språket.218

212 Se bilaga 3

213 Informant 6

214 Informant 7

215 Informant 6

216 Informant 6

217 Informant 8

218 Informant 11

De elever som är hörselskadade nämner att de små klasserna gör att det är lättare att lära sig saker för att det är lugnt och tyst.

Analys

Studiens analys är uppdelad i fem delar med rubrikerna; läsförståelse, ordförståelse, teckenspråkets betydelse, läslust och självkänsla.

Läsförståelse

Vygotskijs teori, den närmaste utvecklingszonen innebär att eleven utvecklas i samspel med läraren. Elevens utveckling sker genom att läraren möter eleven där den befinner sig.219 För att skapa läsförståelse måste läraren utgå från det som är känt för barnet. Frost,220

Reichenberg221 och Christersson.222 Detta anser även specialskolans lärare. Samtliga författare ovan anser att högläsning utvecklar barns/elevers läsförståelse. De lärare som intervjuades använder högläsning för att öka läsförståelsen. Eleverna är positiva till högläsning. Efter läsning sker oftast samtal om texten för att skapa förståelse. Reichenberg anser att genom textsamtal kan förmågan att reflektera över texter byggas upp.223 Att textsamtalen inte bara ska handla om texten utan att läraren även ska diskutera omvärlden i samtalen. Samtal om texter upplever eleverna på specialskolan som utvecklande av läsförståelse och att de lär av varandra. Teorin den närmaste utvecklingszonen menar att eleven lär av andra elever i klassrummet. 224 Enligt de intervjuade lärarna är det viktigt att eleverna har en förförståelse innan de läser en text och att de kan textens svåra ord. Genom att förklara orden innan är det lättare för eleven att förstå texten. Att förklara ord innan överensstämmer med Reichenbergs sätt att se läraren som en vägledare i elevens läsförståelse.225

Ordförståelse

Lärarna anser att ordförrådet är det stora problemet i läsförståelsen, detta överensstämmer med Strömbergs tidigare forskning.226 Att eleverna saknar ordförråd är för att de missar många ord som de inte hör. Enligt Westlund finns det forskning som tyder på samband mellan

219 Vygotskij, s. 84 91

220 Frost, s. 47

221 Reichenberg, s. 36 37

222 Christersson, s. 27

223 Reichenberg, s. 66 79

224 Vygotskij, s. 84 91

225 Reichenberg, s. 56 63

226 Strömberg, s 75

hörförståelse, ordförståelse och läsförståelse.227 Enligt Taube ska en lärare förklara ord genom att skriva på tavlan, dramatisera och illustrera.228 Specialskolans lärare menar att det bästa sättet att förklara nya ord är genom att använda bilder. De yngre eleverna tycker att bilder hjälper dem i förståelsen för ordet. Både de intervjuade lärarna och eleverna anser att ord ska förklaras i ett sammanhang på både teckenspråk och svenska, det stämmer med Roos tidigare forskning där Roos anser att ord inte ska redovisas som en samling glosor.229 Westlund menar att ordförrådet byggs upp i samtal.230 Döva använder persontecken i samtal istället för namn, det gör att eleverna har svårt med personnamn i texter. Smith menar att läsning sker genom synen och att fonetiken inte behövs. Människor lär sig att känna igen ord.231 I specialskolan förklarar lärarna varje nytt ord de upptäcker i undervisningen och eleverna lär sig att känna igen det. På förskolan lär de barnen att känna igen ord genom att leka.

Teckenspråkets betydelse

Samtliga lärare tror på det samband mellan rikt teckenspråk och läsförståelse som återfinns i Schönströms avhandling angående Cummins teori; för att utveckla sitt andraspråk krävs ett välutvecklat förstaspråk.232 Detta överensstämmer med Bergman233 och Rasmussen.234 Enligt Lundberg och Herrlin konstruerar och förstår eleven texten efter tidigare erfarenheter.235 En lärare ansåg att förförståelsen var viktigare än rikt teckenspråk i utvecklandet av läsförståelse.

Genom att utgå från det som är känt för eleven det vill säga förstaspråket kan läraren utveckla andraspråket.236 I specialskolan arbetar lärarna med de två språken parallellt.

Läslust

Lärarna försöker hitta eleven där eleven är och bygga runt elevens intresse för att väcka lust till läsning. Lärarna är medvetna om de inre förutsättningarna som Chambers nämner. Att elevens erfarenheter och intressen påverkar läslusten237 samt att det är viktigt att hitta rätt text till rätt elev och att den inte får vara för svår överensstämmer med Chambers teori. Det är

227 Westlund, s. 110 11

228 Taube, Barns tidiga läsning, s. 119

229 Roos, Skriftspråkande döva barn, s. 171

230 Westlund, s. 110

231 Smith, s. 67 68

232 Schönström, s. 193

233 Bergman, s.65

234 Rasmussen, s. 71

235 Lundberg & Herrlin, s. 15

236 Aud Løken & Åse Melkeraaen, s. 21 22

237 Chambers, s. 20

något som eleverna håller med om. Eleverna anser att en för svår text hämmar läslusten.

Lärarna i förskolan undervisar läslust genom lek och genom att barnen får lära sig ordbilder genom att göra. Enligt Deweys teori, learning by doing som beskrivs av Stensmo, skapar lärare lust och motivation genom nyfikenhet, lust att skapa och etiska intressen.238 Eleverna vill att läsningen skall bli mer skapande och att den ska kunna resultera i dikter och film.

Lärarna skapar läslust genom att prata om och visa böcker, högläsning, ge eleverna tid för läsning och respons i form av samtal enligt Chambers läsandets cirkel.239 Eleverna upplever detta som att det skapar ett intresse för läsningen, speciellt om läraren pratar om boken innan läsning. Samtliga lärare anser att biblioteket är viktig för elevernas läsning.240 En elev lyfte vikten av att veta syftet med läsningen. Även Lundberg anser att eleverna måste veta syftet med läsningen.241 Körling menar att det är mer lustfyllt att läsa om läsningen inte blir till ett krav. 242Eleverna anser också att läsningen kan bli mer lustfylld om den inte är förknippad med krav.

Självkänsla

Samtliga lärare anser att det är viktigt att se varje elev och att det skapas ett förtroende dem emellan; det kan jämföras med det både Taube och Hugo menar med att det är viktigt att läraren tycker om eleven precis som den är.243244 Enligt Stensmo och Taube är det viktigt att skapa ett bra klassrumsklimat för att eleverna ska lära.245246 Det håller samtliga lärare och elever med om. Eleverna och en lärare belyste att det är bra om läraren inte alltid ger eleverna svåra texter/böcker utan att ibland ge texter/böcker som eleven klarar av för att stärka

självförtroendet hos eleven. Enligt Taube ska lärare forma uppgifter som eleverna kan klara av och speciellt om det är elever som är vana att misslyckas.247 Liten undervisningsgrupp betydde mycket för att eleverna skulle våga säga till om de inte förstod. Liten

självförtroendet hos eleven. Enligt Taube ska lärare forma uppgifter som eleverna kan klara av och speciellt om det är elever som är vana att misslyckas.247 Liten undervisningsgrupp betydde mycket för att eleverna skulle våga säga till om de inte förstod. Liten

Related documents